Framtida möjligheter för adoptiv T-cellsbehandling av tumörer hos hund
Immunförsvaret spelar en viktig roll i eliminering av tumörceller. Studier har visat att individer med nedsatt immunförsvar har större benägenhet att utveckla tumörer och sedan slutet av 1800- talet har man studerat kopplingen mellan immunförsvar och cancer. Många intressanta behandlingsmetoder d...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9117/ |
| _version_ | 1855571464728608768 |
|---|---|
| author | Pyykkönen, Nina Akiliina |
| author_browse | Pyykkönen, Nina Akiliina |
| author_facet | Pyykkönen, Nina Akiliina |
| author_sort | Pyykkönen, Nina Akiliina |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Immunförsvaret spelar en viktig roll i eliminering av tumörceller. Studier har visat att individer
med nedsatt immunförsvar har större benägenhet att utveckla tumörer och sedan slutet av 1800-
talet har man studerat kopplingen mellan immunförsvar och cancer. Många intressanta
behandlingsmetoder där man utnyttjar kroppens egna försvar för att eliminera tumörer har
utvecklats sedan dess. Adoptiv immunterapi mot cancer är en behandlingsform som de senaste
åren rönt stort intresse och studier har visat lovande resultat hos patienter med olika
cancerformer. Genom att isolera T-celler från patienter, expandera dem ex vivo och sedan återföra
T-cellerna till samma patient, kan immunförsvaret mot tumörceller förstärkas. 2013 utnämndes
adoptiv immunterapi till ”Breakthrough of the Year” av tidningen Science.
Kliniska studier med naturligt förekommande tumörreaktiva T-celler, även kallade
tumörinfiltrerande lymfocyter (TIL) har gett lovande resultat särskilt på patienter med malignt
melanom. Det har dock visats vara svårt att använda adoptiv T-cellsbehandling med TIL mot
andra cancerformer än melanom, då antalet tumörinfiltrerade T-celler som har kunnat isoleras har
varit alldeles för lågt. För att komma runt problemet har möjligheten att expandera icke specifika
T-celler undersökts. Genom att genetiskt modifiera T-cellerna med receptorer som känner igen
tumörassocierade antigen (TAA) kan cellerna ges tumörspecificiteten de annars saknar. De två
receptortyperna som framförallt har modifierats är T-cellsreceptorn (TCR) och chimära
antigenreceptorer (CAR).
T-celler med genetiskt modifierade TCR har visat bra effekt framförallt i individer med
melanom. De är dock inte alltid effektiva då TCR-modifierade T-celler är beroende av major
histocompatibility complex-molekyler (MHC) för att de ska känna igen antigen och aktiveras.
Eftersom tumörer kan skapa en immunsupprimerande miljö och nedreglera uttrycket av MHC, är
detta ett problem. För att överkomma problemet har chimära antigenreceptorer (CAR) utvecklats.
Chimära antigenreceptorer är en syntetisk receptor som kombinerar antikroppens förmåga att
känna igen antigen med T-cellreceptorns förmåga att aktivera T-cellens tumördödande
egenskaper. CAR är inte är beroende av MHC-molekyler för att känna igen antigen, utan känner
istället igen antigen på målcellens yta. Kliniska studier med CAR T-celler har visat lovande
resultat på patienter med bland annat kronisk lymfatisk leukemi.
Trots lovande resultat från kliniska studier finns det flera hinder som måste överkommas innan
adoptiv T-cellsbehandling kan användas som standard på kliniker både på djur- och humansidan.
Behandlingen är i dagsläget väldigt dyr och kostnaderna måste fås ned genom att förenkla och
effektivisera framställningen av de modifierade T-cellerna. Specificiteten hos de modifierade Tcellerna
måste förbättras för att undvika allvarliga biverkningar. Antigen som är gemensamma för
tumörceller och kroppens normala celler kan leda till on-target off-tumor-toxicitet, en biverkning
då T-cellerna attackerar kroppens friska vävnad, vilket kan leda till svåra påföljder för
patienterna. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU9117 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU91172016-06-02T10:14:47Z https://stud.epsilon.slu.se/9117/ Framtida möjligheter för adoptiv T-cellsbehandling av tumörer hos hund Pyykkönen, Nina Akiliina Animal genetics and breeding Animal structure Animal diseases Immunförsvaret spelar en viktig roll i eliminering av tumörceller. Studier har visat att individer med nedsatt immunförsvar har större benägenhet att utveckla tumörer och sedan slutet av 1800- talet har man studerat kopplingen mellan immunförsvar och cancer. Många intressanta behandlingsmetoder där man utnyttjar kroppens egna försvar för att eliminera tumörer har utvecklats sedan dess. Adoptiv immunterapi mot cancer är en behandlingsform som de senaste åren rönt stort intresse och studier har visat lovande resultat hos patienter med olika cancerformer. Genom att isolera T-celler från patienter, expandera dem ex vivo och sedan återföra T-cellerna till samma patient, kan immunförsvaret mot tumörceller förstärkas. 2013 utnämndes adoptiv immunterapi till ”Breakthrough of the Year” av tidningen Science. Kliniska studier med naturligt förekommande tumörreaktiva T-celler, även kallade tumörinfiltrerande lymfocyter (TIL) har gett lovande resultat särskilt på patienter med malignt melanom. Det har dock visats vara svårt att använda adoptiv T-cellsbehandling med TIL mot andra cancerformer än melanom, då antalet tumörinfiltrerade T-celler som har kunnat isoleras har varit alldeles för lågt. För att komma runt problemet har möjligheten att expandera icke specifika T-celler undersökts. Genom att genetiskt modifiera T-cellerna med receptorer som känner igen tumörassocierade antigen (TAA) kan cellerna ges tumörspecificiteten de annars saknar. De två receptortyperna som framförallt har modifierats är T-cellsreceptorn (TCR) och chimära antigenreceptorer (CAR). T-celler med genetiskt modifierade TCR har visat bra effekt framförallt i individer med melanom. De är dock inte alltid effektiva då TCR-modifierade T-celler är beroende av major histocompatibility complex-molekyler (MHC) för att de ska känna igen antigen och aktiveras. Eftersom tumörer kan skapa en immunsupprimerande miljö och nedreglera uttrycket av MHC, är detta ett problem. För att överkomma problemet har chimära antigenreceptorer (CAR) utvecklats. Chimära antigenreceptorer är en syntetisk receptor som kombinerar antikroppens förmåga att känna igen antigen med T-cellreceptorns förmåga att aktivera T-cellens tumördödande egenskaper. CAR är inte är beroende av MHC-molekyler för att känna igen antigen, utan känner istället igen antigen på målcellens yta. Kliniska studier med CAR T-celler har visat lovande resultat på patienter med bland annat kronisk lymfatisk leukemi. Trots lovande resultat från kliniska studier finns det flera hinder som måste överkommas innan adoptiv T-cellsbehandling kan användas som standard på kliniker både på djur- och humansidan. Behandlingen är i dagsläget väldigt dyr och kostnaderna måste fås ned genom att förenkla och effektivisera framställningen av de modifierade T-cellerna. Specificiteten hos de modifierade Tcellerna måste förbättras för att undvika allvarliga biverkningar. Antigen som är gemensamma för tumörceller och kroppens normala celler kan leda till on-target off-tumor-toxicitet, en biverkning då T-cellerna attackerar kroppens friska vävnad, vilket kan leda till svåra påföljder för patienterna. The immune system plays an important role in the elimination of tumour cells. Research shows that an individual with an impaired immune system runs a higher risk of developing tumours. Since the late 1800s researchers have looked into the connection between the immune defence and cancer. Adoptive immunotherapy as a treatment against cancer is a subject of heightened interest. The procedure of isolating T cells from patients, expanding them ex vivo and reintroduce them to the patient, has been shown to enhance the immune response against tumour cells. Tumour-infiltrating lymphocytes (TIL) have been used in clinical studies with promising results in patients with malignant melanoma. Though adoptive immunotherapy with TIL has been successful it has yet to be improved for use in other forms of cancer with a low number of TILs. Genetically modified T cells have in the last few years given researchers the tools to overcome that obstacle. The two main receptor types getting most attention are T cell receptors (TCRs) and chimeric antigen receptors (CAR). Genetically modified TCRs have shown promising results in individuals with melanoma. Because TCRs are dependent on major histocompatibility complex molecules (MHC) to recognise antigen, they are not always applicable in this form of treatment because many tumours have the ability to down regulate MHC. Chimeric antigen receptors are synthetic receptors that are not dependent on MHC to be able to recognize antigens. Instead they recognize antigens displayed on the cells surface. So far CAR T cells have shown the most promising results on patients with haematological tumours. Future challenges for adoptive T cell treatment are to enhance the specificity of the modified T cells. Target antigens that are expressed by both the tumour cells and normal healthy cells can result in on-target off-tumour toxicity. This is when T cells target healthy tissue, which can lead to severe side effects. Adoptive T cell treatment is an expensive treatment and for clinics to be able to use it the costs have to decrease significantly. The way to do that is to make the production of modified T cells more effective and simple. 2016-05-26 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9117/1/pyykkonen_n_20160602.pdf Pyykkönen, Nina Akiliina, 2016. Framtida möjligheter för adoptiv T-cellsbehandling av tumörer hos hund. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5429 swe |
| spellingShingle | Animal genetics and breeding Animal structure Animal diseases Pyykkönen, Nina Akiliina Framtida möjligheter för adoptiv T-cellsbehandling av tumörer hos hund |
| title | Framtida möjligheter för adoptiv T-cellsbehandling av tumörer hos hund |
| title_full | Framtida möjligheter för adoptiv T-cellsbehandling av tumörer hos hund |
| title_fullStr | Framtida möjligheter för adoptiv T-cellsbehandling av tumörer hos hund |
| title_full_unstemmed | Framtida möjligheter för adoptiv T-cellsbehandling av tumörer hos hund |
| title_short | Framtida möjligheter för adoptiv T-cellsbehandling av tumörer hos hund |
| title_sort | framtida möjligheter för adoptiv t-cellsbehandling av tumörer hos hund |
| topic | Animal genetics and breeding Animal structure Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9117/ https://stud.epsilon.slu.se/9117/ |