Progressiv retinal atrofi hos hund
Det finns många hundraser idag som kan drabbas av progressiv retinal atrofi (PRA), en form av ärftlig näthinnedegeneration. PRA drabbar alltid båda ögonen. I de flesta fall drabbas stavarna först vilket gör hunden blind i mörker. Detta följs av att tapparna drabbas och hunden kommer så småningom int...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9073/ |
| Sumario: | Det finns många hundraser idag som kan drabbas av progressiv retinal atrofi (PRA), en form av ärftlig näthinnedegeneration. PRA drabbar alltid båda ögonen. I de flesta fall drabbas stavarna först vilket gör hunden blind i mörker. Detta följs av att tapparna drabbas och hunden kommer så småningom inte kunna se alls, men det finns undantag.
PRA diagnostiseras främst med oftalmoskopi, elektroretinografi (ERG) och DNA-tester. Vid oftalmoskopi ses hur ögonbottnen förändras med grådaskig- eller kornighet, hyperreflektion och förtvining av kärlbädden. ERG kan användas för att testa näthinnans funktion genom att mäta den elektriska aktiviteten vid ljusstimulering och DNA-tester används för att söka efter kända mutationer. Det finns även andra undersökningsmetoder som kan användas för att detektera PRA, men oftast är dessa inte tillräckliga var och en för sig för att ställa diagnos och resultat från enstaka undersökningar kan även vara vilseledande.
Från att PRA klassades som en och samma sjukdom är det nu känt att PRA är ett samlingsnamn för en stor grupp ärftliga näthinnesjukdomar hos hund. Det finns flera bevis för detta och det som ger allra tydligaste besked är molekylärgenetiken i och med att olika mutationer har kunna identifieras och knytas till olika former av PRA. Tack vare kunskapen att det finns flera former av PRA blir nu helhetsbilden lättare att förstå. PRA delades ofta in i en tidig och sen form, som vi idag vet beror på olika typer av mutationer. I den tidiga formen ses kliniska tecken redan efter några veckors ålder och hunden blir oftast blind under de första levnadsåren. Den sena formen ger symtom flera år in i hundens liv och här brukar progressionen inte gå lika snabbt som i den tidiga formen. Exempel på tidig form av PRA är rcd1, rcd2, rcd3, medan progressiv stav-tapp degeneration (prcd) brukar klassas som en sen form.
DNA-tester har gjort det betydligt smidigare att testa för kända mutationer av PRA. Med hjälp av DNA-tester kan hundar i ung ålder undersökas för att se om de bär på en känd mutation innan de väljs ut för avel eller tränas för särskilda ändamål som kräver normal syn. Den ökade kunskapen om PRA har även gjort det klart att bara DNA-tester inte är tillräckliga för att ställa diagnos då en hund har en form där mutation ännu inte är känd. I och med att fler mutationer upptäcks i hundraser där det redan finns en känd mutation står det klart att nya mutationer kan uppstå överallt. Därför måste DNA-tester kombineras med kliniska undersökningar för att både nya och gamla former av PRA ska kunna upptäckas. |
|---|