Landskapets lekvärden : Harald Aronssons park då, nu och i framtiden
Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn utövar någon form av fysisk rörelse minst 60 minuter per dag. Fysisk inaktivitet är ett växande samhällsproblem, barn rör på sig allt mindre i vardagen och aktivitetsnivåerna tenderar att ytterligare försämras under helgerna. Boverket framhå...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2019
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572538940194816 |
|---|---|
| author | Jonsén-Skanebo, Lisa |
| author_browse | Jonsén-Skanebo, Lisa |
| author_facet | Jonsén-Skanebo, Lisa |
| author_sort | Jonsén-Skanebo, Lisa |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn utövar någon
form av fysisk rörelse minst 60 minuter per dag. Fysisk inaktivitet
är ett växande samhällsproblem, barn rör på sig allt mindre i vardagen
och aktivitetsnivåerna tenderar att ytterligare försämras under helgerna.
Boverket framhåller därför att kommuner bör arbeta aktivt för att
underlätta för fysiska aktiviteter. Ett sätt att främja hälsa och stimulera
fysisk aktivitet är att möjliggöra en ökad grad av utomhusvistelse genom
erbjudande av välplanerade och tillgängliga grönområden. För ju mer
otillgänglig en park är, desto färre men också kortare besök tenderar den
att få. I linje med detta uppger Folkhälsomyndigheten att den bostadsnära
naturen är mycket betydelsefull för en stor del av befolkningen, då
den möjliggör dagliga besök i och med att den lätt kan nås. Tillgången
till mångfunktionella grönområden nära bostaden kan således anses vara
av vital betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Denna uppsats
riktar sig till alla som kan komma att involveras i projekterings- eller
förbättringsarbete kring barns utemiljöer för att främja deras fysiska och
psykiska utveckling.
Utgångspunkten för denna uppsats har varit att med grund i litteratur
kring barn och utomhusmiljöer samt trädgårdshistoria, undersöka vilka
befintliga kvalitéer och aspekter i en kulturhistoriskt värdefull parkmiljö
som bör beaktas och kan utvecklas för att skapa en god lekmiljö utan
att viktiga kulturhistoriska värden går till spillo. Harald Aronssons park,
en stadsdelspark i Örebro, valdes som ett typexempel för att påvisa hur
en utemiljö kan analyseras och utvärderas samt hur olika värden kan balanseras
i ett utvecklingsförslag. Harald Aronssons park, även benämnd
Östra Rostaparken, kallas tillsammans med Västra Rostaparken för
Rostaparkerna. Dessa grönytor är belägna innanför Stjärnhusen, vilka
fått sitt namn av huskropparnas stjärnformade plan. Stjärnhusen ritades
av arkitekterna Backström & Reinius år 1947 och kom att avspegla de
för den tiden rådande planidéerna gällande ett bra och tryggt boende för
alla i en rumsligt avgränsad miljö med gemensamma grönytor, där den
närbelägna parken med lek- och rekreationsmiljö skulle utgöra ett komplement
till bostaden. Rosta sågs som ett föregångsområde och blev en
symbol för efterkrigstidens välfärdssamhälle, vilket rönte stort intresse
både nationellt och internationellt. Rosta klassas idag som riksintresse
av kulturmiljövården och ses som ett flaggskepp i svensk bostadsplaneringshistoria,
vilket innebär att stor försiktighet ska iakttas för att bibehålla
estetiska och arkitektoniska värden.
Med bakgrund i en litteraturstudie med fokus på barn, lek och designaspekter
gällande barns utemiljö samt svensk utemiljögestaltning
från tidigt 1900-tal fram till 1960-talet, inventerades och analyserades
parkens innehåll, uppbyggnad, funktioner och värden med särskild inriktning
mot kulturhistoriska- och lekfrämjande aspekter. Analysen har
sedan legat till grund för en utvecklingsdiskussion där parkens olika
värden balanseras på konceptuell nivå. Den historiska tillbakablicken
visade att den stora öppna gräsytan, plaskdammen med sin kalkstensbeläggning
och bronsskulptur, kullen, bollplanerna och parkens tre lekplatser
är inslag som alltid har funnits i parken och som är tydliga tecken på
den tidens strävan att ge plats för barnen och deras lek. Analysen visade
att parken nyttjas flitigt av både intilliggande förskoleverksamheter och
boende i Rosta, både som transportled och som en plats för umgänge, rekreation,
solbad, sportaktiviteter samt lek. Nyttjandefrekvensen tenderar
dock att minska kvällstid samt vid dålig väderlek. Tillgängligheten, bristen
på skugga samt den svaga rumskänslan i parken lyfts via analysverktyget
SWOT fram som några av parkens svagheter. Ytterligare svagheter
är tillgången på löst material som i parken är begränsad, liksom tillgången
till platser där barnen kan lämna avtryck och skapa sina egna platser.
Detta är aspekter som lyfts fram i litteraturstudien som viktiga i utemiljöer
avsedda för barn, tillsammans med bland annat varierad topografi,
miljöerbjudanden och multisensoriska element.
Parkens tre lekplatser är i stor utsträckning utrustade med statiska
lekredskap
som lämnar lite utrymme för fantasi-, utforskande- eller
experimenterande
lek. För att ytterligare främja parklandskapets lekvärden
föreslås bland annat att lekmiljöer, så som ett lekbuskage och salixtunnlar
anläggs mellan parkens tre lekplatser samt att upprustning av plaskdammen genomförs för att uppmuntra förflyttning mellan de olika
lekmiljöerna. Möjligheten att leka sig fram genom landskapet kan stimulera
till ökad fysisk aktivitet. På samma sätt kan de föreslagna salixtunnlarna
och lekbuskaget öka möjligheterna för barnen att med löst material
påverka sin omgivning och därigenom stimulera till ökad psykisk hälsa.
Att fler miljöerbjudanden adderas till parken och att dessa även är mer
mångfunktionella, stärker parkens attraktivitet så att fler barn lockas att
leka där. Förhoppningen är att de föreslagna förändringarna ytterligare
skall höja parklandskapets lekvärde och skapa en park som främjar barns
fysiska och psykiska hälsa och utveckling. |
| format | H2 |
| id | RepoSLU15196 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2019 |
| publishDateSort | 2019 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU151962020-06-02T13:57:22Z Landskapets lekvärden : Harald Aronssons park då, nu och i framtiden Play values of the landscape : Harald Aronssons park then, now and in the future Jonsén-Skanebo, Lisa leklandskap lek Rosta Harald Aronssons park Örebro Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn utövar någon form av fysisk rörelse minst 60 minuter per dag. Fysisk inaktivitet är ett växande samhällsproblem, barn rör på sig allt mindre i vardagen och aktivitetsnivåerna tenderar att ytterligare försämras under helgerna. Boverket framhåller därför att kommuner bör arbeta aktivt för att underlätta för fysiska aktiviteter. Ett sätt att främja hälsa och stimulera fysisk aktivitet är att möjliggöra en ökad grad av utomhusvistelse genom erbjudande av välplanerade och tillgängliga grönområden. För ju mer otillgänglig en park är, desto färre men också kortare besök tenderar den att få. I linje med detta uppger Folkhälsomyndigheten att den bostadsnära naturen är mycket betydelsefull för en stor del av befolkningen, då den möjliggör dagliga besök i och med att den lätt kan nås. Tillgången till mångfunktionella grönområden nära bostaden kan således anses vara av vital betydelse för den fysiska och psykiska hälsan. Denna uppsats riktar sig till alla som kan komma att involveras i projekterings- eller förbättringsarbete kring barns utemiljöer för att främja deras fysiska och psykiska utveckling. Utgångspunkten för denna uppsats har varit att med grund i litteratur kring barn och utomhusmiljöer samt trädgårdshistoria, undersöka vilka befintliga kvalitéer och aspekter i en kulturhistoriskt värdefull parkmiljö som bör beaktas och kan utvecklas för att skapa en god lekmiljö utan att viktiga kulturhistoriska värden går till spillo. Harald Aronssons park, en stadsdelspark i Örebro, valdes som ett typexempel för att påvisa hur en utemiljö kan analyseras och utvärderas samt hur olika värden kan balanseras i ett utvecklingsförslag. Harald Aronssons park, även benämnd Östra Rostaparken, kallas tillsammans med Västra Rostaparken för Rostaparkerna. Dessa grönytor är belägna innanför Stjärnhusen, vilka fått sitt namn av huskropparnas stjärnformade plan. Stjärnhusen ritades av arkitekterna Backström & Reinius år 1947 och kom att avspegla de för den tiden rådande planidéerna gällande ett bra och tryggt boende för alla i en rumsligt avgränsad miljö med gemensamma grönytor, där den närbelägna parken med lek- och rekreationsmiljö skulle utgöra ett komplement till bostaden. Rosta sågs som ett föregångsområde och blev en symbol för efterkrigstidens välfärdssamhälle, vilket rönte stort intresse både nationellt och internationellt. Rosta klassas idag som riksintresse av kulturmiljövården och ses som ett flaggskepp i svensk bostadsplaneringshistoria, vilket innebär att stor försiktighet ska iakttas för att bibehålla estetiska och arkitektoniska värden. Med bakgrund i en litteraturstudie med fokus på barn, lek och designaspekter gällande barns utemiljö samt svensk utemiljögestaltning från tidigt 1900-tal fram till 1960-talet, inventerades och analyserades parkens innehåll, uppbyggnad, funktioner och värden med särskild inriktning mot kulturhistoriska- och lekfrämjande aspekter. Analysen har sedan legat till grund för en utvecklingsdiskussion där parkens olika värden balanseras på konceptuell nivå. Den historiska tillbakablicken visade att den stora öppna gräsytan, plaskdammen med sin kalkstensbeläggning och bronsskulptur, kullen, bollplanerna och parkens tre lekplatser är inslag som alltid har funnits i parken och som är tydliga tecken på den tidens strävan att ge plats för barnen och deras lek. Analysen visade att parken nyttjas flitigt av både intilliggande förskoleverksamheter och boende i Rosta, både som transportled och som en plats för umgänge, rekreation, solbad, sportaktiviteter samt lek. Nyttjandefrekvensen tenderar dock att minska kvällstid samt vid dålig väderlek. Tillgängligheten, bristen på skugga samt den svaga rumskänslan i parken lyfts via analysverktyget SWOT fram som några av parkens svagheter. Ytterligare svagheter är tillgången på löst material som i parken är begränsad, liksom tillgången till platser där barnen kan lämna avtryck och skapa sina egna platser. Detta är aspekter som lyfts fram i litteraturstudien som viktiga i utemiljöer avsedda för barn, tillsammans med bland annat varierad topografi, miljöerbjudanden och multisensoriska element. Parkens tre lekplatser är i stor utsträckning utrustade med statiska lekredskap som lämnar lite utrymme för fantasi-, utforskande- eller experimenterande lek. För att ytterligare främja parklandskapets lekvärden föreslås bland annat att lekmiljöer, så som ett lekbuskage och salixtunnlar anläggs mellan parkens tre lekplatser samt att upprustning av plaskdammen genomförs för att uppmuntra förflyttning mellan de olika lekmiljöerna. Möjligheten att leka sig fram genom landskapet kan stimulera till ökad fysisk aktivitet. På samma sätt kan de föreslagna salixtunnlarna och lekbuskaget öka möjligheterna för barnen att med löst material påverka sin omgivning och därigenom stimulera till ökad psykisk hälsa. Att fler miljöerbjudanden adderas till parken och att dessa även är mer mångfunktionella, stärker parkens attraktivitet så att fler barn lockas att leka där. Förhoppningen är att de föreslagna förändringarna ytterligare skall höja parklandskapets lekvärde och skapa en park som främjar barns fysiska och psykiska hälsa och utveckling. The World Health Organization (WHO) recommends that children should perform some sort of physical excercise at least 60 minutes a day. Physical inactivity is a growing social problem, children are decreasingly active in their daily lives and the level of activity tends to further decrease during weekends. The National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) therefore declares that municipalities should actively strive to facilitate for physical activity. One way to promote health and stimulate physical activity is to enable an increased level of outdoor stay through the offering of well-planned and accessible green areas. The more unaccessible a park is the less, but also shorter visits, it tends to get. In tune with this, the Public Health Agency of Sweden (Folkhälsomyndigheten) declares that nature, located close to residential areas is very valuable for a major part of the inhabitants because it enables daily visits since it is easy to reach. The supply of multifunctional green areas close too residential areas can therefore be considered to be of vital importance for the physical and mental health. This thesis is adressed to anyone who might be involved in planning or improvement of outdoor environments intended for children in order to promote their physical- and mental development. The starting-point of this thesis has been to, based on litterature regarding children and outdoor environments as well as garden history, investigate which existing qualities and aspects in a cultural-historically valuable park environment that are to be taken into account and can be improved to create a good play environment without loss of important cultural-historical values. The park of Harald Aronsson, a city district park in Örebro, was chosen as a represantative to demonstrate how an outdoor environment can be analysed and evaluated as well as how different values can be balanced in a development proposal. The park of Harald Aronsson, also called The Eastern Park of Rosta, is together with the Western Park of Rosta titulated The Parks of Rosta (Rostaparkerna). These two parks are located within the starshaped housing area called ”Stjärnhusen”. Stjärnhusen was designed by the architects Backström and Reinius in 1947 and reflects the predominate planning idea’s of that time regarding a good and safe dwelling for everyone in a spatially enclosed environment with collective green areas, where the closely located park with play- and recreation environment were supposed to complement the dwelling. The city district of Rosta was seen as an exemplary area and became a symbol for the post war welfare society, which attracted great interest both nationally and internationally. The city district of Rosta is presently classified as a national heritage and is seen as a flagship in the history of residential planning in Sweden, which imply that great care are to be taken in order to retain aesthetic and architectural values. Based on a literature study focusing on children, play and design aspects regarding outdoor environments for children as well as outdoor environment design in Sweden from the beginning of the 20th century up until the 1960s, the park of Harald Aronsson’s content, structure, functions and values with particular attention to cultural heritage and play promoting aspects, were inventoried and analysed. The analysis has then been the foundation for a development discussion where the different values of the park of Harald Aronsson were balanced on a conceptual level. The historical assessment pointed out the large open grass area, the paddling pool with it’s limestone paving and bronze sculpture, the hill, the ballfields and the three playgrounds as valuable elements, recognised as strong signs of the pursuit of that time to give proper space to the children and their play. The analysis showed that the park of Harald Aronsson is frequently used by adjacent preschools and residents in the area, both as a transportation route but also as a place for social activities, recreation, sunbathing, sport activities and play. The frequency of use however tends to decrease during evenings and times of bad weather. The accessibility, the lack of shade as well as the poor feeling of spatiality are some of the park’s weaknesses identified by the assessment tool SWOT. Further weaknesses are the limited supply of loose materials as well as places where the children are allowed to leave marks and create their own places. These are aspects that the literature study highlights as important for outdoor environments intended for children, together with a varied topography, environmental affordances and multisensory elements. The three playgrounds are to a great extent equipped with static play equipment which leaves little space for fantasy-, exploring- or experimental play. To further promote the play values of the park landscape it is, amongst other things, proposed that play spots such as a shrubbery for play and tunnels of salix are constructed between the three existing playgrounds and that a refurbishment of the paddling pool is conducted in order to encourage active movement between the different play environments. The opportunity to play your way through the landscape can stimulate to increased physical activity. The presented tunnels of salix and the shrubbery for play can in the same way increase the childrens opportunities to influence their environment with loose materials and thereby stimulate to increased psychic health. The adding of additional affordances to the park, and the fact that these are multifunctional, strengthens the attraction of the park tempting more children to come and play. The hope is that the proposed changes further shall strengthen the play values of the park landscape and create a park that promotes childrens physical and mental health and development. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2019 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/15196/ |
| spellingShingle | leklandskap lek Rosta Harald Aronssons park Örebro Jonsén-Skanebo, Lisa Landskapets lekvärden : Harald Aronssons park då, nu och i framtiden |
| title | Landskapets lekvärden : Harald Aronssons park då, nu och i framtiden |
| title_full | Landskapets lekvärden : Harald Aronssons park då, nu och i framtiden |
| title_fullStr | Landskapets lekvärden : Harald Aronssons park då, nu och i framtiden |
| title_full_unstemmed | Landskapets lekvärden : Harald Aronssons park då, nu och i framtiden |
| title_short | Landskapets lekvärden : Harald Aronssons park då, nu och i framtiden |
| title_sort | landskapets lekvärden : harald aronssons park då, nu och i framtiden |
| topic | leklandskap lek Rosta Harald Aronssons park Örebro |