Allmän park som förskolegård? : en empirisk studie om samnyttjande ur ett barnperspektiv och verksamhetsperspektiv
Vi befinner oss i en tid där städer förtätas och konkurrensen om marken är stor. I den täta staden är det en utmaning att avsätta tillräckligt stora friytor för barn, då detta står i konflikt med andra markanspråk. Samtidigt vet vi att förskolegården är en betydelsefull plats för barn i vardagen...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Vi befinner oss i en tid där städer förtätas och konkurrensen om marken
är stor. I den täta staden är det en utmaning att avsätta tillräckligt
stora friytor för barn, då detta står i konflikt med andra markanspråk.
Samtidigt vet vi att förskolegården är en betydelsefull plats för barn i
vardagen och att en rymlig och kvalitativ miljö på gården är avgörande
för att främja barnens lust till lek och fysisk aktivitet.
För att hantera konkurrensen om mark och behovet av goda förskolegårdar för barn prövar kommuner runt om i landet olika typer av
samnyttjande. En form av samnyttjande är att låta en allmän park utgöra
hela eller delar av förskolans utomhusyta. Det saknas emellertid kunskap
kring hur den här typen av lösning påverkar brukarna. Arbetet syftar till
att minska denna kunskapslucka genom att undersöka hur samnyttjande
mellan allmän park och förskolegård fungerar i praktiken, sett ur ett
barnperspektiv och ett verksamhetsperspektiv.
Genom en litteraturstudie och en fallstudie av två förskolor som nyttjar
allmän park som utomhusyta, belyser arbetet hur förskolebarns lek
kan påverkas av samnyttjandet samt vilka möjligheter och utmaningar
den här typen av lösning kan föra med sig för verksamheterna. De två
studerade förskolorna använder en lekplats respektive en park som ligger
i direkt anslutning till verksamheten. Genom intervjuer med pedagoger,
platsanalyser och observationer, undersöks hur de allmänna platserna
fungerar för barnens lek och fysiska aktivitet samt för pedagogerna i
deras arbete med barnen.
Resultatet av intervjuerna visar att samnyttjandet kan föra med sig
enstaka möjligheter, men i övrigt är utevistelsen i de allmänna parkerna
förknippat med utmaningar för pedagogerna. Platsanalyserna visar
vidare vissa brister i lekplatsens och parkens fysiska miljö. Båda ytorna
är små och saknar en rad kvalitativa värden av betydelse för leken,
vilket sannolikt begränsar barnens lek och fysiska aktivitet under
utevistelsen. Utifrån resultatet är det däremot inte möjligt att säga att
bristerna i miljön beror på att platserna är allmänna, då det finns gott
om förskolegårdar även på kvartersmark med liknande brister. Det som
emellertid är utmärkande för en förskolegård på allmän plats är närvaron
av andra besökare. Arbetet visar att utomstående personer kan påverka
förskolebarnen negativt. Å andra sidan kan besökare upplevas som
spännande och erbjuda barnen möjligheter för lek och lärande.
Sammantaget pekar resultatet på att samnyttjande – i de former som
belyses inom arbetet – är en kompromiss. Att använda allmänna
parker som utomhusyta verkar i huvudsak för med sig utmaningar för
verksamheterna, där konkreta svårigheter som pedagoger kan behöva
hantera relaterar till låga staket samt begränsade möjligheter att
använda och påverka utformningen av den fysiska miljön. Pedagoger
kan också uppleva utmaningar kopplat till andra besökares närvaro samt
allmänhetens påverkan på miljön såsom öppna grindar och nedskräpning.
I allmänna parker tycks det också finnas fler osäkerhetsfaktorer än på en
förskolegård på kvartersmark (andra besökare, avsaknad av staket mm),
vilket kan bidra till att pedagoger inte känner sig trygga med att släppa
barnen fritt utan nära bevakning. Därigenom riskerar de att begränsa
barnens rörelsefrihet och lek under utevistelsen. |
|---|