Hur kan framtidens skolgårdar utformas med barnet i fokus? : en jämförande litteraturstudie och utvärdering av ett designförslag
I det här kandidatarbetet undersöks vad som utgör en bra skolgård enligt tidigare forskning och litteratur samt utifrån denna kunskap, utvärderas ett skolgårdsförslag som jag själv varit med och utformat. Fokus har legat på barnets upplevelser och ett barnperspektiv. För att framtidens skolgårdar...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2015
|
| Materias: |
| Sumario: | I det här kandidatarbetet undersöks vad som utgör en bra skolgård enligt tidigare forskning och
litteratur samt utifrån denna kunskap, utvärderas ett skolgårdsförslag som jag själv varit med och
utformat. Fokus har legat på barnets upplevelser och ett barnperspektiv.
För att framtidens skolgårdar ska kunna utformas med barnet i centrum är det viktigt att förstå att
barn och vuxna upplever sin miljö på olika sätt. Därför är det grundläggande att barnet och leken
ges plats i processen och i den fysiska omgivningen. Litteraturstudien visar att det för barn är viktigt
att få interagera med sin miljö och att de främst lägger fokus på detaljer som de gärna kopplar till
känslomässiga och sociala aspekter. Andra viktiga delar för barn i upplevelsen av en miljö är att
hitta egna platser, testa gränserna för vad en plats eller ett objekt är till för och att se vad man kan
göra där. Det fysiska och sociala rummet skapar också förutsättningar för leken, där leken är barns
sätt att uppleva världen och ett sätt för dem att förstå och handskas med sin omgivning. För att
kunna skapa en bra skolgård krävs att möjligheter ges för olika sorters lek så som fantasilek,
rörelselek, regellekar och aktiv respektive lugn lek. Detta kräver av den fysiska miljön ett mått av
kvalitet och variation samt yta men också att platsen inte är för tillrättalagd och överdesignad.
Viktigt är att barnen kan göra platsen till sin egen och att det finns möjlighet till att påverka och
förändra den.
Det förslag som utvärderas i arbetet sätter barnets möjlighet till att påverka sin skolgård i fokus med
tyngd på naturens roll i detta, vidare lades vikt vid lek, pedagogik och omgivning. I förslaget finns
goda förutsättningar för variationsrik lek och möjlighet för barnen att påverka sin skolgård men
mycket bygger på skolan och skötselansvarigas vilja att organisera och inkludera barnen vilket är
svårt att utvärdera då designförslaget endast är på idéstadiet och ej förverkligats. Då jag själv varit
med och utformat förslaget fanns också en viss svårighet att utvärdera det objektivt då jag
fortfarande hade de goda intentionerna med designen i gott minne. |
|---|