Kommunikation av kommunalt miljöarbete
Syftet med denna studie var att studera huruvida det arbete som personalen på Miljöavdelningen i Eslövs kommun utför når ut till kommunens befolkning, samt att relatera detta till kända beteendeförändrings- och kommunikationsmodeller. Den övergripande forskningsfrågan var således: ”Vilket angreppssä...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9824/ |
| _version_ | 1855571588292804608 |
|---|---|
| author | Hjelte, Petter |
| author_browse | Hjelte, Petter |
| author_facet | Hjelte, Petter |
| author_sort | Hjelte, Petter |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med denna studie var att studera huruvida det arbete som personalen på Miljöavdelningen i Eslövs kommun utför når ut till kommunens befolkning, samt att relatera detta till kända beteendeförändrings- och kommunikationsmodeller. Den övergripande forskningsfrågan var således: ”Vilket angreppssätt präglar Eslövs kommuns miljökommunikation och i vilken utsträckning når kommunens miljöarbete ut till kommunens invånare?”. För att besvara forskningsfrågan undersöktes exempelvis huruvida kommunens invånare kände till vilka mål som finns med miljöarbetet i kommunen samt deras kännedom om redan genomförda projekt. I studien undersöktes även om det fanns någon skillnad i kunskap mellan olika demografiska grupper. Studien behandlar även frågan kring om det finns sätt att utveckla kommunikationen av det arbete kommunen genomför på miljöområdet.
För att skapa en djupare inblick i ämnet beskrivs kommunens nuvarande arbete på miljöområdet och kommunikationen kring detta. Vidare beskrivs ett flertal teorier inom ämnet miljökommunikation som sedan diskuteras i Eslövs kontext. Metoden för studien består av tre delar. En enkätundersökning som undersöker invånarnas kunskap om kommunens miljöarbete, kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom Eslövs organisation samt en mindre analys av kommunens kommunikationsarbete.
Resultaten från studien visar att tjänstemännen ansåg det vara av stor vikt att ha en fungerande kommunikation med kommunens invånare, men att en sådan inte uppnåtts fullt ut. Enkätundersökningen visar att bara en liten del av invånarna anser sig ha mycket god kunskap om kommunens miljöarbete, och många har ingen alls. Invånarna nås främst av information genom kommunhemsidan och genom utskick i fysisk form. Dessa kommunikationskanaler är också de som invånarna främst vill nås genom framöver. E-post, som i dagsläget inte används, är en annan populär framtida kommunikationskanal. Invånarna känner främst till kommunens satsningar inom energisektorn och på källsortering. Vattenvård, som prioriterats högt av kommunen, verkar däremot inte många känna till. Undersökningen visar också att många upplever hinder för ett mer miljövänligt levnadssätt, varav många är kopplade till transportområdet. Även om många ändå är nöjda med det arbete kommunen utför så efterfrågas satsningar, speciellt på kollektivtrafik och infrastruktur för cykling. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU9824 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU98242016-11-21T14:06:32Z https://stud.epsilon.slu.se/9824/ Kommunikation av kommunalt miljöarbete Hjelte, Petter Social sciences, humanities and education Syftet med denna studie var att studera huruvida det arbete som personalen på Miljöavdelningen i Eslövs kommun utför når ut till kommunens befolkning, samt att relatera detta till kända beteendeförändrings- och kommunikationsmodeller. Den övergripande forskningsfrågan var således: ”Vilket angreppssätt präglar Eslövs kommuns miljökommunikation och i vilken utsträckning når kommunens miljöarbete ut till kommunens invånare?”. För att besvara forskningsfrågan undersöktes exempelvis huruvida kommunens invånare kände till vilka mål som finns med miljöarbetet i kommunen samt deras kännedom om redan genomförda projekt. I studien undersöktes även om det fanns någon skillnad i kunskap mellan olika demografiska grupper. Studien behandlar även frågan kring om det finns sätt att utveckla kommunikationen av det arbete kommunen genomför på miljöområdet. För att skapa en djupare inblick i ämnet beskrivs kommunens nuvarande arbete på miljöområdet och kommunikationen kring detta. Vidare beskrivs ett flertal teorier inom ämnet miljökommunikation som sedan diskuteras i Eslövs kontext. Metoden för studien består av tre delar. En enkätundersökning som undersöker invånarnas kunskap om kommunens miljöarbete, kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom Eslövs organisation samt en mindre analys av kommunens kommunikationsarbete. Resultaten från studien visar att tjänstemännen ansåg det vara av stor vikt att ha en fungerande kommunikation med kommunens invånare, men att en sådan inte uppnåtts fullt ut. Enkätundersökningen visar att bara en liten del av invånarna anser sig ha mycket god kunskap om kommunens miljöarbete, och många har ingen alls. Invånarna nås främst av information genom kommunhemsidan och genom utskick i fysisk form. Dessa kommunikationskanaler är också de som invånarna främst vill nås genom framöver. E-post, som i dagsläget inte används, är en annan populär framtida kommunikationskanal. Invånarna känner främst till kommunens satsningar inom energisektorn och på källsortering. Vattenvård, som prioriterats högt av kommunen, verkar däremot inte många känna till. Undersökningen visar också att många upplever hinder för ett mer miljövänligt levnadssätt, varav många är kopplade till transportområdet. Även om många ändå är nöjda med det arbete kommunen utför så efterfrågas satsningar, speciellt på kollektivtrafik och infrastruktur för cykling. The purpose of this study was to investigate whether the work of the Environmental Department of the Municipality of Eslöv reaches out to the city's population, and to relate it to known behaviour and communication models. The overall research question was thus: "Which approach characterizes Eslöv Municipality's environmental communication and how well does the work reach local residents?". To answer the research question I investigated, amongst other things, whether the residents knew what the goals are for the environmental work in the municipality and their knowledge of already completed projects. In the study I also investigated if there are differencies in knowledge between different demographic groups. The study also deals with the question about whether there are ways to improve the communication about the work the municipality implements the environmental area. To create a deeper insight into the subject I present the municipality's current work on the environment area and the communication around it. Furthermore, a number of theories on the subject of environmental communication is discussed in Eslövs context. The methodology for the study consists of three parts. A survey examines citizens' knowledge of municipality's environmental work, qualitative interviews with key officials in Eslövs organization, and an analysis of the municipality's current communication. The study shows that officials considered it very important to have an effective communication with city residents, but such is not fully achieved. The survey shows that only a small part of the population believe they have very good knowledge of the municipality's environmental work, and many say they have none at all. The residents mainly get their information through the municipal website and through mailings. These communication channels are also the ones that the residents prefer to use in the future. E-mail, which is currently not used, is another popular future communication channel. Residents have best knowledge about municipal investments in the energy sector and on recycling. Water conservation, which has been prioritised by the municipality, is not mentioned by many. The survey also shows that many are experiencing barriers to a more environmentally friendly way of life, many of them related to transport. Although many still are satisfied with the work the municipality many wish for more investments, especially on public transport and cycling infrastructure. 2016-11-16 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9824/1/hjelte_p_161111.pdf Hjelte, Petter, 2015. Kommunikation av kommunalt miljöarbete : når Eslövs kommun ut till kommunens invånare?. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of People and Society <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-638.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6081 swe |
| spellingShingle | Social sciences, humanities and education Hjelte, Petter Kommunikation av kommunalt miljöarbete |
| title | Kommunikation av kommunalt miljöarbete |
| title_full | Kommunikation av kommunalt miljöarbete |
| title_fullStr | Kommunikation av kommunalt miljöarbete |
| title_full_unstemmed | Kommunikation av kommunalt miljöarbete |
| title_short | Kommunikation av kommunalt miljöarbete |
| title_sort | kommunikation av kommunalt miljöarbete |
| topic | Social sciences, humanities and education |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9824/ https://stud.epsilon.slu.se/9824/ |