Kommunikation av kommunalt miljöarbete
Syftet med denna studie var att studera huruvida det arbete som personalen på Miljöavdelningen i Eslövs kommun utför når ut till kommunens befolkning, samt att relatera detta till kända beteendeförändrings- och kommunikationsmodeller. Den övergripande forskningsfrågan var således: ”Vilket angreppssä...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9824/ |
| Sumario: | Syftet med denna studie var att studera huruvida det arbete som personalen på Miljöavdelningen i Eslövs kommun utför når ut till kommunens befolkning, samt att relatera detta till kända beteendeförändrings- och kommunikationsmodeller. Den övergripande forskningsfrågan var således: ”Vilket angreppssätt präglar Eslövs kommuns miljökommunikation och i vilken utsträckning når kommunens miljöarbete ut till kommunens invånare?”. För att besvara forskningsfrågan undersöktes exempelvis huruvida kommunens invånare kände till vilka mål som finns med miljöarbetet i kommunen samt deras kännedom om redan genomförda projekt. I studien undersöktes även om det fanns någon skillnad i kunskap mellan olika demografiska grupper. Studien behandlar även frågan kring om det finns sätt att utveckla kommunikationen av det arbete kommunen genomför på miljöområdet.
För att skapa en djupare inblick i ämnet beskrivs kommunens nuvarande arbete på miljöområdet och kommunikationen kring detta. Vidare beskrivs ett flertal teorier inom ämnet miljökommunikation som sedan diskuteras i Eslövs kontext. Metoden för studien består av tre delar. En enkätundersökning som undersöker invånarnas kunskap om kommunens miljöarbete, kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom Eslövs organisation samt en mindre analys av kommunens kommunikationsarbete.
Resultaten från studien visar att tjänstemännen ansåg det vara av stor vikt att ha en fungerande kommunikation med kommunens invånare, men att en sådan inte uppnåtts fullt ut. Enkätundersökningen visar att bara en liten del av invånarna anser sig ha mycket god kunskap om kommunens miljöarbete, och många har ingen alls. Invånarna nås främst av information genom kommunhemsidan och genom utskick i fysisk form. Dessa kommunikationskanaler är också de som invånarna främst vill nås genom framöver. E-post, som i dagsläget inte används, är en annan populär framtida kommunikationskanal. Invånarna känner främst till kommunens satsningar inom energisektorn och på källsortering. Vattenvård, som prioriterats högt av kommunen, verkar däremot inte många känna till. Undersökningen visar också att många upplever hinder för ett mer miljövänligt levnadssätt, varav många är kopplade till transportområdet. Även om många ändå är nöjda med det arbete kommunen utför så efterfrågas satsningar, speciellt på kollektivtrafik och infrastruktur för cykling. |
|---|