Omvårdnad vid huggormsbett på hund
I Sverige blir varje år drygt 2000 hundar bitna av huggorm (Vipera berus), den enda giftiga orm vi har i Sverige. Ormarna är som mest aktiva under våren och sommaren och därför sker de flesta ormbetten på hundar under den perioden. Det gäller att djursjukhusen och klinikerna i landet är väl förbered...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | M2 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231)
2016
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855571522944499712 |
|---|---|
| author | Bremsjö, Ellinor |
| author_browse | Bremsjö, Ellinor |
| author_facet | Bremsjö, Ellinor |
| author_sort | Bremsjö, Ellinor |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | I Sverige blir varje år drygt 2000 hundar bitna av huggorm (Vipera berus), den enda giftiga orm vi har i Sverige. Ormarna är som mest aktiva under våren och sommaren och därför sker de flesta ormbetten på hundar under den perioden. Det gäller att djursjukhusen och klinikerna i landet är väl förberedda på att ta emot ormbettsskador. Syftet med litteaturstudien är att hitta vetenskapliga belägg för behandling, omvårdnad och rådgivning vid ormbett samt att beskriva huggormen och effekter av dess gift.
Huggormens gift är cytotoxiskt och sprids i kroppen via blod- och lymfkärl. Muskelarbete påskyndar spridningen. Ett sätt att objektivt mäta graden av förgiftning är att använda skalan Poisoning Severity Scale. Vanliga symtom hos ormbitna hundar är ödem, smärta och takykardi. Skador på njurar, lever och hjärta samt gastrointestinala störningar kan uppstå. De första symtomen syns ofta inom tre timmar men kan förvärras inom 12-24 timmar. I Sverige behandlas ormbett symtomatiskt med bland annat vätsketerapi, analgetika, glukokortikoider och antibiotika men även med motgift. Rutinmässig användning av glukokortikoider och antibiotika vid huggormsförgiftning är omdebatterat. Motgift bör ges i ett tidigt skede för att ge bäst effekt.
Första hjälpen vid ormbett är främst att hålla hunden i strikt vila, inte manipulera bettstället samt att ta hunden till en veterinär snabbast möjligt. Bett i extremiteter är ofta farligare än bett på huvudet då risken för snabbare spridning ökar vid rörelse. Bra information om första hjälpen finns tillgänglig på Internet men kan vara svår att hitta snabbt. Vid telefonkontakt med djurägaren strax efter olyckan är det viktigt för djursjukskötaren att känna till första hjälpen för hundar. Att djurägaren ger en antiinflammatorisk dos av glukokortikoider på olycksplatsen kan vara indicerat om hunden är långt från närmsta djursjukhus eller vid tidigare tillfälle visat allergisk reaktion på ormgift. Administrering av glukokortikoider måste ske på inrådan av veterinär.
Djursjukskötarens roll är att ta hand om och planera omvårdnadsbehandlingen på kliniken. Den innefattar bland annat smärtutvärdering, övervakning, sårvård och allmän skötsel av hunden för att få den att må så bra som möjligt trots sjukdomstillståndet samt att påskynda tillfrisknandet. Hunden kan till exempel behöva hjälp med matning, pälsvård och rörelse. Innan hunden kommer till djursjukhuset är det viktigt att informera akutteamet, förbereda akutmediciner och vätsketerapi. När hunden kommit in ska permanent venkateter läggas, blodprover tas samt kontinuerlig övervakning av bland annat cirkulation, respiration, smärta och temperatur utföras. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU9450 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| publisher | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU94502017-03-29T08:00:18Z Omvårdnad vid huggormsbett på hund Nursing care for viper bites in dogs Bremsjö, Ellinor ormbett hund omvårdnad I Sverige blir varje år drygt 2000 hundar bitna av huggorm (Vipera berus), den enda giftiga orm vi har i Sverige. Ormarna är som mest aktiva under våren och sommaren och därför sker de flesta ormbetten på hundar under den perioden. Det gäller att djursjukhusen och klinikerna i landet är väl förberedda på att ta emot ormbettsskador. Syftet med litteaturstudien är att hitta vetenskapliga belägg för behandling, omvårdnad och rådgivning vid ormbett samt att beskriva huggormen och effekter av dess gift. Huggormens gift är cytotoxiskt och sprids i kroppen via blod- och lymfkärl. Muskelarbete påskyndar spridningen. Ett sätt att objektivt mäta graden av förgiftning är att använda skalan Poisoning Severity Scale. Vanliga symtom hos ormbitna hundar är ödem, smärta och takykardi. Skador på njurar, lever och hjärta samt gastrointestinala störningar kan uppstå. De första symtomen syns ofta inom tre timmar men kan förvärras inom 12-24 timmar. I Sverige behandlas ormbett symtomatiskt med bland annat vätsketerapi, analgetika, glukokortikoider och antibiotika men även med motgift. Rutinmässig användning av glukokortikoider och antibiotika vid huggormsförgiftning är omdebatterat. Motgift bör ges i ett tidigt skede för att ge bäst effekt. Första hjälpen vid ormbett är främst att hålla hunden i strikt vila, inte manipulera bettstället samt att ta hunden till en veterinär snabbast möjligt. Bett i extremiteter är ofta farligare än bett på huvudet då risken för snabbare spridning ökar vid rörelse. Bra information om första hjälpen finns tillgänglig på Internet men kan vara svår att hitta snabbt. Vid telefonkontakt med djurägaren strax efter olyckan är det viktigt för djursjukskötaren att känna till första hjälpen för hundar. Att djurägaren ger en antiinflammatorisk dos av glukokortikoider på olycksplatsen kan vara indicerat om hunden är långt från närmsta djursjukhus eller vid tidigare tillfälle visat allergisk reaktion på ormgift. Administrering av glukokortikoider måste ske på inrådan av veterinär. Djursjukskötarens roll är att ta hand om och planera omvårdnadsbehandlingen på kliniken. Den innefattar bland annat smärtutvärdering, övervakning, sårvård och allmän skötsel av hunden för att få den att må så bra som möjligt trots sjukdomstillståndet samt att påskynda tillfrisknandet. Hunden kan till exempel behöva hjälp med matning, pälsvård och rörelse. Innan hunden kommer till djursjukhuset är det viktigt att informera akutteamet, förbereda akutmediciner och vätsketerapi. När hunden kommit in ska permanent venkateter läggas, blodprover tas samt kontinuerlig övervakning av bland annat cirkulation, respiration, smärta och temperatur utföras. More than 2000 dogs get bit by the common viper (Vipera berus) in Sweden every year. The common viper is the only venomous snake in Sweden. Most dogs get bit during spring and summer when the snakes are the most active. It is important that animal hospitals in the country are well prepared to take care of these kind of injuries. The purpose of this study is to find scientific evidence för treatment, care and counceling for snake bites. The purpose is also to describe the viper and the effects of its venom. The venom is a cytotoxic mixture that distributes through the body in the blood and lymphatic vessels. The distribution is accelerated by muscle activity. A way to measure the degree of poisoning is to use the objective scale Poisoning Severity Scale. Common symptoms are edema, pain and tachycardia. Damage to kidneys, liver and heart may occur. The first symptoms are commonly shown within three hours but can get worse during the next 12-24 hours. In Sweden snake bites are treated symptomatically with intravenous fluids, analgesics, cortisone, antibiotics and antiserum. Routine use of cortisone and antibiotics in viper poisoning is controversial. Antiserum should be administered at an early stage for the best effect. The main first aid interventions for snake bites are mainly to keep the dog still, not to manipulate the bite site and to take the dog to a veterinarian as soon as possible. A bite in extremities is often more dangerous since the risk of distributing the venom faster increases with movement. Good information about first aid is available on the Internet but can be hard to find quickly. Therefore it is important to know first aid when owners call shortly after the accident. To give an anti-inflammatory dose of cortisone after the accident can be indicated if the dog is far from an animal hospital or previously has had an allergic reaction to snake venom. The role of the veterinary nurse is to take care of and plan the nursing treatment. This includes pain assessment, monitoring, wound management and general care of the dog to make it as comfortable as possible despite the illness and speed up recovery. The dog might need assistance with feeding, grooming and movement. Before the dog arrives at the animal hospital it is important to inform the emergency team and to prepare emergency medications and fluid therapy. At arrival an intravenous catheter should be placed, blood samples taken and vital parameters monitored. SLU/Dept. of Clinical Sciences (until 231231) 2016 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/9450/ |
| spellingShingle | ormbett hund omvårdnad Bremsjö, Ellinor Omvårdnad vid huggormsbett på hund |
| title | Omvårdnad vid huggormsbett på hund |
| title_full | Omvårdnad vid huggormsbett på hund |
| title_fullStr | Omvårdnad vid huggormsbett på hund |
| title_full_unstemmed | Omvårdnad vid huggormsbett på hund |
| title_short | Omvårdnad vid huggormsbett på hund |
| title_sort | omvårdnad vid huggormsbett på hund |
| topic | ormbett hund omvårdnad |