Tidsförlopp för plasmakoncentrationen av bensylpenicillin efter intramuskulär administration av bensylpenicillin med tillsats av lidokain med adrenalin till häst
Penicillin är den mest använda antibiotikan inom svensk veterinärmedicin. Det är ett väl beprövat och säkert läkemedel som jämfört med många andra antibiotika har en mer begränsad benägenhet att selektera fram resistenta bakterier. Det är av denna anledning fördelaktigt att använda penicillin fra...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8801/ |
| _version_ | 1855571410066341888 |
|---|---|
| author | Grossman, Judith |
| author_browse | Grossman, Judith |
| author_facet | Grossman, Judith |
| author_sort | Grossman, Judith |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Penicillin är den mest använda antibiotikan inom svensk veterinärmedicin. Det är ett väl
beprövat och säkert läkemedel som jämfört med många andra antibiotika har en mer
begränsad benägenhet att selektera fram resistenta bakterier. Det är av denna anledning
fördelaktigt att använda penicillin framför andra antibiotika i så stor utsträckning som möjligt.
För behandling av häst finns idag bensylpenicillin i två typer av beredningar godkända i
Sverige: som ett lättlösligt natriumsalt för intravenös administration och som ett svårlösligt
salt med prokain för intramuskulär administration. Den vanligast rapporterade biverkningen,
ofta kallad ”penicillinchock”, av bensylpenicillin är centralnervösa symptom, i de flesta fall
efter intramuskulär administration av de prokaininnehållande beredningarna. Dessa reaktioner
anses i majoriteten av fallen dock inte bero på penicillinet i sig, utan på toxiska effekter av
prokainet. En penicillinberedning för intramuskulär giva utan prokain skulle därför kunna
bidra till att minska risken för biverkningar.
Förutom att ge ett långsammare upptag av penicillinet bidrar prokainet med lokalbedövande
verkan. Intramuskulära injektioner av det lättlösliga natriumsaltet av bensylpenicillin är dock
smärtsamma. Inom humanmedicinen har en tillsats av lidokain till bensylpenicillinnatrium
visat sig vara effektivt för att minska smärtan i samband med injektion.
Åtta hästar gavs intramuskulära injektioner av bensylpenicillin med tillsats av lidokain i fast
kombination med adrenalin i dosen 7,5 mg bensylpenicillin/kg två gånger dagligen och
penicillinkoncentrationen i plasma analyserades.
Halveringstiden var 2,6±1,0 h och en maximal plasmakoncentration om 3,4±0,8 μg/ml
uppnåddes efter 1,3±0,9 h. Andelen av tiden mellan doseringsintervallen då den fria
plasmakoncentrationen av bensylpenicillin översteg MIC (fT>MIC) var för MIC 30 ng/ml
124±42% och för MIC 125 ng/ml 79±24% vilket indikerar en god teoretisk effekt mot vanliga
penicillinkänsliga bakterier hos häst representerade av betahemolyserande streptokocker och
Staphylococcus aureus.
För bedömning av beredningens kliniska användbarhet behöver smärtreaktioner och
lösningens stabilitet studeras. Detta har skett i andra delar av denna studie, men resultaten har
ännu ej analyserats. Ingen påtaglig smärta hos hästarna kunde dock ses i samband med injektionerna. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU8801 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU88012016-02-15T12:58:13Z https://stud.epsilon.slu.se/8801/ Tidsförlopp för plasmakoncentrationen av bensylpenicillin efter intramuskulär administration av bensylpenicillin med tillsats av lidokain med adrenalin till häst Grossman, Judith Animal physiology and biochemistry Animal diseases Penicillin är den mest använda antibiotikan inom svensk veterinärmedicin. Det är ett väl beprövat och säkert läkemedel som jämfört med många andra antibiotika har en mer begränsad benägenhet att selektera fram resistenta bakterier. Det är av denna anledning fördelaktigt att använda penicillin framför andra antibiotika i så stor utsträckning som möjligt. För behandling av häst finns idag bensylpenicillin i två typer av beredningar godkända i Sverige: som ett lättlösligt natriumsalt för intravenös administration och som ett svårlösligt salt med prokain för intramuskulär administration. Den vanligast rapporterade biverkningen, ofta kallad ”penicillinchock”, av bensylpenicillin är centralnervösa symptom, i de flesta fall efter intramuskulär administration av de prokaininnehållande beredningarna. Dessa reaktioner anses i majoriteten av fallen dock inte bero på penicillinet i sig, utan på toxiska effekter av prokainet. En penicillinberedning för intramuskulär giva utan prokain skulle därför kunna bidra till att minska risken för biverkningar. Förutom att ge ett långsammare upptag av penicillinet bidrar prokainet med lokalbedövande verkan. Intramuskulära injektioner av det lättlösliga natriumsaltet av bensylpenicillin är dock smärtsamma. Inom humanmedicinen har en tillsats av lidokain till bensylpenicillinnatrium visat sig vara effektivt för att minska smärtan i samband med injektion. Åtta hästar gavs intramuskulära injektioner av bensylpenicillin med tillsats av lidokain i fast kombination med adrenalin i dosen 7,5 mg bensylpenicillin/kg två gånger dagligen och penicillinkoncentrationen i plasma analyserades. Halveringstiden var 2,6±1,0 h och en maximal plasmakoncentration om 3,4±0,8 μg/ml uppnåddes efter 1,3±0,9 h. Andelen av tiden mellan doseringsintervallen då den fria plasmakoncentrationen av bensylpenicillin översteg MIC (fT>MIC) var för MIC 30 ng/ml 124±42% och för MIC 125 ng/ml 79±24% vilket indikerar en god teoretisk effekt mot vanliga penicillinkänsliga bakterier hos häst representerade av betahemolyserande streptokocker och Staphylococcus aureus. För bedömning av beredningens kliniska användbarhet behöver smärtreaktioner och lösningens stabilitet studeras. Detta har skett i andra delar av denna studie, men resultaten har ännu ej analyserats. Ingen påtaglig smärta hos hästarna kunde dock ses i samband med injektionerna. Penicillin is the most used antibiotic in Swedish veterinary medicine. It is a well known and safe drug that compared to other antibiotics cause limited development of resistant bacteria. For this reason the use of penicillin should be favored over other antibiotics when possible. In Sweden, two different forms of benzylpenicillin are approved for use in horses: as a sodium salt for intravenous administration and as a procaine salt for intramuscular administration. The most reported adverse effects of benzylpenicillin are central nervous symptoms after intramuscular injection of the procaine containing solutions. These reactions are thought to be a result of procaine toxicity in the majority of the cases. A preparation without procaine could thus be advantageous. However, intramuscular injection of soluble benzylpenicillin is known to be painful. In addition to creating a slower absorption of the penicillin, the procaine acts as a local anaesthetic. In human medicine, adding lidocaine to benzylpenicillin has proved effective in reduce pain associated with injection. Eight horses was given intramuscular injections of 7,5 mg/kg benzylpenicillin with addition of lidocaine in combination with adrenaline twice daily, and the plasma concentration of benzylpenicillin was analyzed. The half-life was 2,6±1,0 h and the peak concentration of penicillin 3393±817 ng/ml was reached after 1,3±0,9 h. fT>MIC for 30 ng/ml was 124±42% and for 125 ng/ml 79±24%. The used dosage consequently implies to give adequate effect against common penicillin sensitive bacteria in horses represented by beta hemolytic streptococcus and Staphylococcus aureus. To assess the clinical applicability of this combination of drugs, the result of other parts of this study including pain reactions in the horses and stability of the solution, has to be analyzed. However, no obvious pain reactions associated with the injections could be seen in the horses. 2016-02-10 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/8801/11/grossman_j_160201.pdf Grossman, Judith, 2016. Tidsförlopp för plasmakoncentrationen av bensylpenicillin efter intramuskulär administration av bensylpenicillin med tillsats av lidokain med adrenalin till häst. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5127 swe |
| spellingShingle | Animal physiology and biochemistry Animal diseases Grossman, Judith Tidsförlopp för plasmakoncentrationen av bensylpenicillin efter intramuskulär administration av bensylpenicillin med tillsats av lidokain med adrenalin till häst |
| title | Tidsförlopp för plasmakoncentrationen av
bensylpenicillin efter intramuskulär
administration av bensylpenicillin med tillsats
av lidokain med adrenalin till häst |
| title_full | Tidsförlopp för plasmakoncentrationen av
bensylpenicillin efter intramuskulär
administration av bensylpenicillin med tillsats
av lidokain med adrenalin till häst |
| title_fullStr | Tidsförlopp för plasmakoncentrationen av
bensylpenicillin efter intramuskulär
administration av bensylpenicillin med tillsats
av lidokain med adrenalin till häst |
| title_full_unstemmed | Tidsförlopp för plasmakoncentrationen av
bensylpenicillin efter intramuskulär
administration av bensylpenicillin med tillsats
av lidokain med adrenalin till häst |
| title_short | Tidsförlopp för plasmakoncentrationen av
bensylpenicillin efter intramuskulär
administration av bensylpenicillin med tillsats
av lidokain med adrenalin till häst |
| title_sort | tidsförlopp för plasmakoncentrationen av
bensylpenicillin efter intramuskulär
administration av bensylpenicillin med tillsats
av lidokain med adrenalin till häst |
| topic | Animal physiology and biochemistry Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/8801/ https://stud.epsilon.slu.se/8801/ |