Gestaltningens påverkan på barns lek - en jämförelsestudie av lek på två skolgårdar utifrån ett genusperspektiv
Det här arbetet handlar om hur barns lek påverkas av den omgivande miljön utifrån ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrån en teori om att naturlika miljöer främjar genusneutral lek, jämfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jämförelsestudi...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/4903/ |
| _version_ | 1855570759690223616 |
|---|---|
| author | Nordenberg, Mikaela |
| author_browse | Nordenberg, Mikaela |
| author_facet | Nordenberg, Mikaela |
| author_sort | Nordenberg, Mikaela |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Det här arbetet handlar om hur barns lek påverkas av den omgivande miljön utifrån ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrån en teori om att naturlika miljöer främjar genusneutral lek, jämfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jämförelsestudie mellan två skolgårdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad.
Fokus har legat på låg- och mellanstadiet. Målet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek påverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa på
eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en formell skolgård
och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en skolgård
med naturlika miljöer. Syftet med uppsatsen var att skaffa mig mer
kunskap, väcka intresse och skapa en diskussion kring ämnet.
Fallstudier utfördes på varje enskild skolgård och sedan jämfördes
resultaten. För att genomföra undersökningen användes flera
metoder. I den inledande fasen intervjuades pedagoger. Båda
skolgårdar genomgick platsanalyser med fokus på karaktärer,
rumslighet, variation och dynamik, specificerad eller ospecificerad
funktion, och formbarhet. För att se var på gården flickor och pojkar
uppehöll sig under rasten genomfördes aktivitetskartor. För att
komplettera kartorna togs också anteckningar under observationer av
lek. Undersökningen har också kompletterats av en litteraturstudie för
att ge stöd till resultatet av jämförelsestudien.
Den formella skolgården bestod av främst hårda material så som
asfalt, sand och lekredskap. Det fanns tydliga funktioner kring
vad man skulle göra på skolgården och det fanns små eller inga
möjligheter till att omforma gården eller skapa egna platser. På den
formella skolgården lekte barnen fler högaktiva lekar, de sprang,
hoppade hopprep och brottades i sandlådan. Flickorna tenderade att
hålla sig närmare skolbyggnaden medan pojkarna rörde sig över hela
skolgården.
Skolgården med inslag av naturlika miljöer hade stor variation av
olika rumsligheter, karaktärer, platser och material. Det fanns både
formella och naturlika miljöer som verkade favoriseras av barnen.
I de naturlika miljöerna fanns många möjligheter för barnen att
omforma gården och skapa egna platser. På skolgården fanns många
olika typer av lekar, både högaktiva och lugna lekar, det fanns också
möjligheter för barnen att vara ensamma. Både flickorna och pojkarna
lekte över hela skolgården och ofta tillsammans i blandade grupper.
Undersökningen visade också på stora skillnader i storlek mellan
skolgårdarna vilket kan ha påverkat resultatet. I denna studie
tenderar naturlika miljöer att främja genusneutral lek, jämfört med
formella miljöer. Det är svårt att säga vad det är i den fysiska miljön
som skulle kunna främja genusneutral lek men jag tror att det har
med många olika faktorer att göra, bl.a. ospecificerad funktion,
formbarhet, variation och storlek. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU4903 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU49032013-01-15T06:39:05Z https://stud.epsilon.slu.se/4903/ Gestaltningens påverkan på barns lek - en jämförelsestudie av lek på två skolgårdar utifrån ett genusperspektiv Nordenberg, Mikaela Landscape architecture Det här arbetet handlar om hur barns lek påverkas av den omgivande miljön utifrån ett genusperspektiv. Arbetet utgick ifrån en teori om att naturlika miljöer främjar genusneutral lek, jämfört med formella miljöer. Eftersom barn spenderar en stor del av sin tid i skolan genomfördes en jämförelsestudie mellan två skolgårdar, en med inslag av naturlika miljöer och en som var formellt utformad. Fokus har legat på låg- och mellanstadiet. Målet med arbetet var att undersöka om genusskillnader i barns lek påverkas av den fysiska miljöns gestaltning. Undersökningen var menad att visa på eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en formell skolgård och eventuella skillnader i flickors och pojkars lek på en skolgård med naturlika miljöer. Syftet med uppsatsen var att skaffa mig mer kunskap, väcka intresse och skapa en diskussion kring ämnet. Fallstudier utfördes på varje enskild skolgård och sedan jämfördes resultaten. För att genomföra undersökningen användes flera metoder. I den inledande fasen intervjuades pedagoger. Båda skolgårdar genomgick platsanalyser med fokus på karaktärer, rumslighet, variation och dynamik, specificerad eller ospecificerad funktion, och formbarhet. För att se var på gården flickor och pojkar uppehöll sig under rasten genomfördes aktivitetskartor. För att komplettera kartorna togs också anteckningar under observationer av lek. Undersökningen har också kompletterats av en litteraturstudie för att ge stöd till resultatet av jämförelsestudien. Den formella skolgården bestod av främst hårda material så som asfalt, sand och lekredskap. Det fanns tydliga funktioner kring vad man skulle göra på skolgården och det fanns små eller inga möjligheter till att omforma gården eller skapa egna platser. På den formella skolgården lekte barnen fler högaktiva lekar, de sprang, hoppade hopprep och brottades i sandlådan. Flickorna tenderade att hålla sig närmare skolbyggnaden medan pojkarna rörde sig över hela skolgården. Skolgården med inslag av naturlika miljöer hade stor variation av olika rumsligheter, karaktärer, platser och material. Det fanns både formella och naturlika miljöer som verkade favoriseras av barnen. I de naturlika miljöerna fanns många möjligheter för barnen att omforma gården och skapa egna platser. På skolgården fanns många olika typer av lekar, både högaktiva och lugna lekar, det fanns också möjligheter för barnen att vara ensamma. Både flickorna och pojkarna lekte över hela skolgården och ofta tillsammans i blandade grupper. Undersökningen visade också på stora skillnader i storlek mellan skolgårdarna vilket kan ha påverkat resultatet. I denna studie tenderar naturlika miljöer att främja genusneutral lek, jämfört med formella miljöer. Det är svårt att säga vad det är i den fysiska miljön som skulle kunna främja genusneutral lek men jag tror att det har med många olika faktorer att göra, bl.a. ospecificerad funktion, formbarhet, variation och storlek. This Master Thesis in Landscape Architecture investigates how the children’s play is influenced by the surrounding environment, based on a gender perspective. The work is based on a theory that naturelike environments promote gender-neutral play, compared to formal environments. Because children spend large amounts of time in school, a comparison study was made between two schoolyards, one with nature-like environments and one with a formal design. Focus has been on children in the age of seven to twelve years old. The goal of this thesis was to investigate if gender differences in children’s play are influenced by the design of the physical environment. The research was meant to show possible differences between girls’ and boys’ play on a formal schoolyard and eventual differences between girls’ and boys’ play on a schoolyard with nature-like environments. The purpose was to get more knowledge, raise interest and create a debate about the subject. A case study was done on each schoolyard and the results were then compared. Several methods were applied in the research. In the initial phase some of the teachers were interviewed. Both schoolyards were analyzed based on various variables like character, spatiality, variation, specified or unspecified functions, and plasticity. To be able to get a visual map of where the girls and boys were playing during the breaks, a method called behavior mapping was used. Note taking from observations of the children’s play worked as a complement to the behavior maps. The research also included a literature study that supported the results from the case studies. The formal schoolyard mainly consisted of hard materials such as asphalt, sand and play-equipment. There were many specified functions of what to do on the schoolyard and there were small or no possibilities to create places of your own. On the formal schoolyard the children played more intensive games, they were running, jumping ropes and wrestling in the sandbox. The girls tended to stay closer to the school building while the boys used the whole schoolyard. The schoolyard with nature-like environments had large variations between different characters, spatiality, places and materials. The schoolyard had both formal and nature-like environments which both were popular among the children. There were many opportunities for the children to create places of their own and many different types of games, both intensive games and calmer playing. There were also opportunities for the children to be left alone. Both girls and boys played all over the schoolyard and often together in mixed groups. The comparison study also showed large differences in size between the schoolyards which may have influenced the result. In this study nature-like environments tend to promote gender neutral play, compared to formal environments. It’s difficult to say what in the physical environment that possibly could promote gender neutral play but I believe that it has to do with a large number of things, like unspecified functions, plasticity, variation and size among others. 2012-10-04 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/4903/1/Nordenberg_M_120927.pdf Nordenberg, Mikaela, 2012. Gestaltningens påverkan på barns lek - en jämförelsestudie av lek på två skolgårdar utifrån ett genusperspektiv. Second cycle, A2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/4813.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1747 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Nordenberg, Mikaela Gestaltningens påverkan på barns lek - en jämförelsestudie av lek på två skolgårdar utifrån ett genusperspektiv |
| title | Gestaltningens påverkan på barns lek - en jämförelsestudie av lek på två skolgårdar utifrån ett genusperspektiv |
| title_full | Gestaltningens påverkan på barns lek - en jämförelsestudie av lek på två skolgårdar utifrån ett genusperspektiv |
| title_fullStr | Gestaltningens påverkan på barns lek - en jämförelsestudie av lek på två skolgårdar utifrån ett genusperspektiv |
| title_full_unstemmed | Gestaltningens påverkan på barns lek - en jämförelsestudie av lek på två skolgårdar utifrån ett genusperspektiv |
| title_short | Gestaltningens påverkan på barns lek - en jämförelsestudie av lek på två skolgårdar utifrån ett genusperspektiv |
| title_sort | gestaltningens påverkan på barns lek - en jämförelsestudie av lek på två skolgårdar utifrån ett genusperspektiv |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/4903/ https://stud.epsilon.slu.se/4903/ |