Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall

Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar....

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Hinas-Gradin, Camilla, Rudsberg, Therese
Format: M1
Language:Swedish
Published: SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231) 2012
Subjects:
_version_ 1855570701491109888
author Hinas-Gradin, Camilla
Rudsberg, Therese
author_browse Hinas-Gradin, Camilla
Rudsberg, Therese
author_facet Hinas-Gradin, Camilla
Rudsberg, Therese
author_sort Hinas-Gradin, Camilla
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt. Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt. Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt? Hypotesen är att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt. I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda. Försöket genomfördes under två perioder på vardera fyra dagar. Hästarna gick i hagar de är vana att gå i på deras ordinarie hagtid 07.00-11.30. Måtten på hagarna var 10x15 meter. De enskilda hästarna deltog endast under en försöksperiod vardera, fördelat på två åt gången. Hästarna i par deltog i båda försöksperioderna. Hästarna försågs med varsin GPS-mottagare som registrerade deras tillryggalagda sträcka under hagvistelsen. Studiens resultat är att hästarna i par hade en längre registrerad sträcka än hästarna som gick enskilt i paddockarna. För hästarna i par registrerades en genomsnittlig daglig sträcka på 2003 meter och motsvarande siffra för de som gick enskilt var 1283 meter. Individuella variationer fanns. Den GPS-teknik som användes visade sig dock inte vara tillförlitlig med felmarginaler på ± 15-20 meter, vilket resulterade i att den tillryggalagda sträckan överskattades. Det finns ingenting som motsäger hypotesen även om tekniska fel finns.
format M1
id RepoSLU4550
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
publishDate 2012
publishDateSort 2012
publisher SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231)
publisherStr SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231)
record_format eprints
spelling RepoSLU45502012-07-10T12:33:12Z Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall The possibilities for a competition horse to spend time outdoors in a paddock Hinas-Gradin, Camilla Rudsberg, Therese naturliga beteenden domesticering rörelsebehov djurskyddslagen socialt behov Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt. Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt. Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt? Hypotesen är att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt. I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda. Försöket genomfördes under två perioder på vardera fyra dagar. Hästarna gick i hagar de är vana att gå i på deras ordinarie hagtid 07.00-11.30. Måtten på hagarna var 10x15 meter. De enskilda hästarna deltog endast under en försöksperiod vardera, fördelat på två åt gången. Hästarna i par deltog i båda försöksperioderna. Hästarna försågs med varsin GPS-mottagare som registrerade deras tillryggalagda sträcka under hagvistelsen. Studiens resultat är att hästarna i par hade en längre registrerad sträcka än hästarna som gick enskilt i paddockarna. För hästarna i par registrerades en genomsnittlig daglig sträcka på 2003 meter och motsvarande siffra för de som gick enskilt var 1283 meter. Individuella variationer fanns. Den GPS-teknik som användes visade sig dock inte vara tillförlitlig med felmarginaler på ± 15-20 meter, vilket resulterade i att den tillryggalagda sträckan överskattades. Det finns ingenting som motsäger hypotesen även om tekniska fel finns. SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231) 2012 M1 swe https://stud.epsilon.slu.se/4550/
spellingShingle naturliga beteenden
domesticering
rörelsebehov
djurskyddslagen
socialt behov
Hinas-Gradin, Camilla
Rudsberg, Therese
Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
title Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
title_full Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
title_fullStr Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
title_full_unstemmed Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
title_short Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
title_sort hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
topic naturliga beteenden
domesticering
rörelsebehov
djurskyddslagen
socialt behov