Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar....
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | M1 |
| Language: | Swedish |
| Published: |
SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231)
2012
|
| Subjects: |
| _version_ | 1855570701491109888 |
|---|---|
| author | Hinas-Gradin, Camilla Rudsberg, Therese |
| author_browse | Hinas-Gradin, Camilla Rudsberg, Therese |
| author_facet | Hinas-Gradin, Camilla Rudsberg, Therese |
| author_sort | Hinas-Gradin, Camilla |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt.
Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt.
Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt?
Hypotesen är att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt.
I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda. Försöket genomfördes under två perioder på vardera fyra dagar. Hästarna gick i hagar de är vana att gå i på deras ordinarie hagtid 07.00-11.30. Måtten på hagarna var 10x15 meter.
De enskilda hästarna deltog endast under en försöksperiod vardera, fördelat på två åt gången. Hästarna i par deltog i båda försöksperioderna. Hästarna försågs med varsin GPS-mottagare som registrerade deras tillryggalagda sträcka under hagvistelsen.
Studiens resultat är att hästarna i par hade en längre registrerad sträcka än hästarna som gick enskilt i paddockarna. För hästarna i par registrerades en genomsnittlig daglig sträcka på 2003 meter och motsvarande siffra för de som gick enskilt var 1283 meter. Individuella variationer fanns. Den GPS-teknik som användes visade sig dock inte vara tillförlitlig med felmarginaler på ± 15-20 meter, vilket resulterade i att den tillryggalagda sträckan överskattades.
Det finns ingenting som motsäger hypotesen även om tekniska fel finns. |
| format | M1 |
| id | RepoSLU4550 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe |
| publishDate | 2012 |
| publishDateSort | 2012 |
| publisher | SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU45502012-07-10T12:33:12Z Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall The possibilities for a competition horse to spend time outdoors in a paddock Hinas-Gradin, Camilla Rudsberg, Therese naturliga beteenden domesticering rörelsebehov djurskyddslagen socialt behov Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt. Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt. Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt? Hypotesen är att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt. I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda. Försöket genomfördes under två perioder på vardera fyra dagar. Hästarna gick i hagar de är vana att gå i på deras ordinarie hagtid 07.00-11.30. Måtten på hagarna var 10x15 meter. De enskilda hästarna deltog endast under en försöksperiod vardera, fördelat på två åt gången. Hästarna i par deltog i båda försöksperioderna. Hästarna försågs med varsin GPS-mottagare som registrerade deras tillryggalagda sträcka under hagvistelsen. Studiens resultat är att hästarna i par hade en längre registrerad sträcka än hästarna som gick enskilt i paddockarna. För hästarna i par registrerades en genomsnittlig daglig sträcka på 2003 meter och motsvarande siffra för de som gick enskilt var 1283 meter. Individuella variationer fanns. Den GPS-teknik som användes visade sig dock inte vara tillförlitlig med felmarginaler på ± 15-20 meter, vilket resulterade i att den tillryggalagda sträckan överskattades. Det finns ingenting som motsäger hypotesen även om tekniska fel finns. SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231) 2012 M1 swe https://stud.epsilon.slu.se/4550/ |
| spellingShingle | naturliga beteenden domesticering rörelsebehov djurskyddslagen socialt behov Hinas-Gradin, Camilla Rudsberg, Therese Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall |
| title | Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall |
| title_full | Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall |
| title_fullStr | Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall |
| title_full_unstemmed | Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall |
| title_short | Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall |
| title_sort | hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall |
| topic | naturliga beteenden domesticering rörelsebehov djurskyddslagen socialt behov |