Kunskap och förväntningar hos kaninägare i Sverige
Det blir allt vanligare i Sverige och resten av världen att kaniner hålls som sällskapsdjur. Bristande kunskap om kaninens naturliga behov, beteende, omvårdnad och utfodring är trots detta inte ovanligt. Det skulle kunna leda till att kaniner införskaffas i tron om att de ska ha ett visst beteend...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Animal Environment and Health (until 231231)
2022
|
| Materias: |
| Sumario: | Det blir allt vanligare i Sverige och resten av världen att kaniner hålls som sällskapsdjur.
Bristande kunskap om kaninens naturliga behov, beteende, omvårdnad och utfodring är trots detta
inte ovanligt. Det skulle kunna leda till att kaniner införskaffas i tron om att de ska ha ett visst
beteende eller skötas på ett visst sätt men som inte alls stämmer överens med en kanins faktiska
behov. Därav är det intressant att undersöka hur svenska kaninägares förväntningar och kunskaper
såg ut innan de skaffade kanin och huruvida dessa motsvarar verkligheten efter införskaffandet.
En enkät bestående av 24 frågor skapades för att undersöka respondenternas förväntningar inför
införskaffandet av kaninen och hur verkligheten efter införskaffandet av kaninen motsvarade dessa
förväntningar med avseende på naturliga behov, beteende, omvårdnad och utfodring. Enkäten
publicerades i tre olika Facebookgrupper samt delades av Sveriges kaninvälfärdsförening på deras
Facebooksida. Totalt 604 fullständiga svar inhämtades vilka har sammanställts och redovisas i
denna rapport.
Kaninägandet motsvarade till stor del respondenternas förväntningar vilket troligtvis beror på att
majoriteten av respondenterna hade ansvarat för en kanin tidigare, vilket i sin tur innebär att de både
har kunskap och erfarenhet. Resultatet visar att en majoritet av respondenterna spenderade lika
mycket tid på både skötsel och kel som de hade förväntat sig. De upplevde även att deras kanin sökte
kontakt med människor i samma eller större utsträckning än de förväntat sig. När det kom till hur
kelig kaninen var, var det stor variation mellan djurägarnas förväntningar och hur kelig kaninen
visade sig vara. Vissa (30%) upplevde sina kaniner mer keliga än förväntat, 35% att de var mindre
keliga än förväntat medan 31% ansåg att kaninen var lika kelig som de förväntat sig.
Utfodringsfrekvensen av olika fodermedel stämde bra överens med förväntningarna. Den
skillnad som framkom i studien handlade om utfodringsfrekvensen av müsli.Det var en större andel
respondenter som uppgav att de idag aldrig utfodrade sina kaniner med müsli än andelen som
förväntat sig att aldrig utfodra med müsli. Samma mönster gällande utfodringen av müslisågs hos
såväl förstagångskaninägare som de som haft kanin tidigare. Inledningsvis fick respondenterna
besvara frågor om bland annat tidigare erfarenhet av att äga kaniner, där en stor andel av
respondenterna (76%) angav att de ansvarat för en kanin tidigare. Det här tros ha påverkat resultatet
avsevärt och vidare studier krävs för att dra slutsatsers om förväntningar hos de djurägare som inte
tidigare ansvarat för en kanin. Studiens resultat är inte representativt för Sveriges alla kaninägare då
det enbart var kaninägare som hade Facebook och aktivt deltog i någon av de utvalda Facebookgrupperna eller Sveriges kaninvälvärdsförenings Facebooksida som hade möjlighet att besvara
enkäten. |
|---|