Hästens möjligheter till utevistelse i tävlingsstall
Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar....
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | M1 |
| Lenguaje: | sueco |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231)
2012
|
| Materias: |
| Sumario: | Idag används hästen främst i sportsammanhang och som fritidssysselsättning genom ridning och körning. Det vanligaste sättet att hålla hästar på i Sverige under 2010 är stall med boxar med begränsad utevistelse en och en eller i grupp. Det finns få studier gjorda på hästens rörelsemängd i paddockar. De studier som finns har visat att rörelsemängden ökar i större hagar. En studie gjord på Flyinge 2005 indikerar på att hästar som går i par har större aktivitet i hagen än hästar som går enskilt.
Syftet med studien är att ta reda på om hästarna rör sig mer vid utevistelsen om de går i par jämfört med om de går enskilt.
Studiens frågeställning är: Stimuleras hästarna till ökad rörelseaktivitet om de går parvis i hagen jämfört med om de går enskilt?
Hypotesen är att utevistelse i par stimulerar till ökad rörelseaktivitet i form av tillryggalagd sträcka jämfört med hästar som hålls enskilt.
I studiens försök deltog åtta hästar fördelade på två par och fyra enskilda. Försöket genomfördes under två perioder på vardera fyra dagar. Hästarna gick i hagar de är vana att gå i på deras ordinarie hagtid 07.00-11.30. Måtten på hagarna var 10x15 meter.
De enskilda hästarna deltog endast under en försöksperiod vardera, fördelat på två åt gången. Hästarna i par deltog i båda försöksperioderna. Hästarna försågs med varsin GPS-mottagare som registrerade deras tillryggalagda sträcka under hagvistelsen.
Studiens resultat är att hästarna i par hade en längre registrerad sträcka än hästarna som gick enskilt i paddockarna. För hästarna i par registrerades en genomsnittlig daglig sträcka på 2003 meter och motsvarande siffra för de som gick enskilt var 1283 meter. Individuella variationer fanns. Den GPS-teknik som användes visade sig dock inte vara tillförlitlig med felmarginaler på ± 15-20 meter, vilket resulterade i att den tillryggalagda sträckan överskattades.
Det finns ingenting som motsäger hypotesen även om tekniska fel finns. |
|---|