Höstrapsens tillväxt från sådd till invintring
Svensk Raps driver sedan 2006 ett forskningsprojekt för att öka oljeväxtproduktionen med 20% och minska kostnaderna i odlingen med 20%. I projektet ingår ett antal delprojekt och detta examensarbete är skrivit som en del av ett av dessa: Fältförsök med etableringsmetoder och luckringsbehov för höstr...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2340/ |
| Sumario: | Svensk Raps driver sedan 2006 ett forskningsprojekt för att öka oljeväxtproduktionen med
20% och minska kostnaderna i odlingen med 20%. I projektet ingår ett antal delprojekt och
detta examensarbete är skrivit som en del av ett av dessa: Fältförsök med etableringsmetoder
och luckringsbehov för höstraps.
Arbetet har till största delen skett genom fältstudier i försöksserien R2-4141, Markstruktur för
optimal oljeväxtodling. Försöksplanen innehåller åtta led med olika etableringsmetoder och
försöken var belägna på åtta olika platser i södra Sverige. Syftet med arbetet var att jämföra
och utvärdera hur olika bearbetningssystem påverkade höstrapsens tillväxt från etablering till
invintring och under hösten 2008 gjordes fältstudier av bl.a. såbäddsegenskaper,
uppkomsthastighet, halmmängd i ytan, plantegenskaper och mätning av marktemperaturer.
Plantuppkomsten var vid invintringen överlag bättre i de led som såtts med Rapid än i två
bredspridda led. Vid samma tid mättes plantegenskaperna och endast plantorna i de tre
sydligast belägna försöken levde upp till 8-8-8 regeln. Samma tre försöksplatser var också de
som fick ihop mer än 500 daggrader från sådd till invintring (med en bastemperatur på 5°C)
medan övriga låg under 400. Från sådd till 50% plantuppkomst åtgick i medeltal 6-8 dagar
oberoende av det slutliga plantantalet, motsvarande ungefär 80 daggrader.
Dålig uppkomst av höstraps kan ofta härledas till för mycket halm i ytan. Plöjning var klart
effektivast på att vända ner skörderester följt av kultivator, medan bearbetning med Carrier
blandade in minst halm. Detta förklaras av ett djupare bearbetningsdjup med kultivatorn, men
skillnaderna mellan de två sistnämnda var i vissa fall liten.
De båda leden med grund bearbetning med Carrier har i samtliga mätningar hört till de led
som haft högst penetrationsmotstånd i det översta markskiktet. Men vid mätningen av
plantegenskaperna kunde inte några större skillnader plantorna emellan i dessa och övriga led
påvisas. Detta kan tolkas som att rapsplantorna inte har ett stort behov av luckring, vilket man
tidigare ansett, Det kan också bero på att den blöta hösten gynnade uppkomst och tillväxt i
leden med grund bearbetning. |
|---|