Beståndsetablering för optimerad maltkornsodling
Dålig uppkomst är ofta ett stort problem i Sverige och hur såbädden utformas påverkar utsädets groning. Mälardalsregionen utmärks av höga lerhalter och därmed ställs särskilda krav på brukningsmetod för att lyckas med odlingen. Dessutom tillämpas mycket plöjningsfri odling och det är därför intressa...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2011
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/2325/ |
| Sumario: | Dålig uppkomst är ofta ett stort problem i Sverige och hur såbädden utformas påverkar utsädets
groning. Mälardalsregionen utmärks av höga lerhalter och därmed ställs särskilda krav på
brukningsmetod för att lyckas med odlingen. Dessutom tillämpas mycket plöjningsfri odling och det är
därför intressant att jämföra förhållandena i såbädden med plöjda system.
I detta examensarbete har en stickprovsundersökning av såbäddar gjorts, för att se hur förhållandena
påverkar etablering, tillväxt och skörd hos maltkorn. Såbäddsegenskaper i plöjningsfria jämfört med
plöjda system, samt effekter av extra harvning har också undersökts. Undersökningen ägde rum i
Mälardalen, där sex fält med reducerad bearbetning jämfördes med lika många plöjda fält för att ske
skillnad i tillväxt, etablering och skörd. Utöver det undersöktes åtta fält med reducerad bearbetning för
att se effekten av 2 extra harvningar på såbädden. Därtill jämfördes dagens såbäddar med Kritz
såbäddsundersökningar på 70-talet, för att se om förhållandena har blivit mer gynnsamma för groning
och plantutveckling.
Vid torra förhållanden anses såbädden behöva innehålla minst 50 % aggregat < 5 mm och vara 4 cm
djup. Det optimala sådjupet för korn sätts ofta till 4 cm, men beroendes på fuktigheten och såbäddens
struktur kan djupet behöva ökas. Fröet behöver dessutom ha minst 6 vikts-% växtillgängligt vatten för
att uppnå goda groningsbetingelser.
Såbäddarna i det plöjningsfria systemet hade ett mindre bearbetningsdjup, grövre struktur i ytan men
jämnare och finare såbotten. Mängden växtillgängligt vatten i såbotten var också högre, 10,7 vikts-%
jämfört med 7,3 vikts-% för det plöjda systemet. Fröplaceringen var relativt lika mellan systemen,
men en gård med det plöjningsfria systemet som använde skivbillmaskin lyckades mindre bra.
Uppkomstförloppet var snabbare i det reduderade systemet och därtill blev plantantalet 13 % högre än
i det plöjda systemet. Nederbörden under säsongen var relativt lika mellan systemen men störst
betydelse hade nederbörden en månad efter sådd i det plöjda systemet. Svampförekomsten av kornets
bladfläcksjuka var även högre vid reducerat system, vilket beror av smittade skörderester i ytan. Den
slutliga snittskörden i det plöjningsfria systemet var 558 kg/ha högre än för det plöjda systemet, men
skillnaden var inte statistiskt signifikant.
Dagens såbäddar var grövre än såbäddar på 70-talet enligt undersökningen av Kritz (1983), vilka både
hade mer finjord och mer växtillgängligt vatten i såbädden. I försöket med extra harvningar var
bearbetningsdjupet större och botten jämnare vid fler överfarter. Andelen finjord (aggregat < 5 mm) i
såbädden var också högre vid utökad bearbetning som troligtvis bidrog till fler plantor/m2 och större
skörd i slutändan. Ökningen var dock inte statistiskt signifikant men en merskörd på 268 kg/ha och ett
maltkornspris på 1,52 kr/kg gav ett ökat netto på ca 100 kr/ha. |
|---|