Prydnadsbuskars biologiska strategier, och deras lämplighet för urbana planteringar
Det utbredda slentriantänkandet i vår bransch ligger till grund för många tveksamma, och dyra lösningar. Den generella mentaliteten verkar vara att, ”man gör de man blir tillsagd” och slutar helt fundera på varför. Att tänka själv, ifrågasätta, och utveckla sin kunskap inom ett givet område är den...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2012
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/4877/ |
| Sumario: | Det utbredda slentriantänkandet i vår bransch ligger till grund för många tveksamma, och dyra lösningar.
Den generella mentaliteten verkar vara att, ”man gör de man blir tillsagd” och slutar helt fundera på varför.
Att tänka själv, ifrågasätta, och utveckla sin kunskap inom ett givet område är den enskilt viktigaste förmågan
vi har. När det kritiska tänkandet försvinner och ersätts med jakt på större ekonomiska vinster och ointresse
är branschen ute på hal is. Därför anser jag att det extra viktigt att själv försöka ta reda på varför växter
fungerar, utvecklar och etablerar sig så olika beroende på växtplats och miljö. Grimes C-S-R klassificering,
och ekologiska bakgrund, förklarar på ett bra sätt sambandet mellan växtens konkurrenssförmåga och dess
växtplats.
Litterturstudien av Plant strategies, Vegetation process, and Ecosystem properties (2001) ligger till grund för
resultatdelen och diskussionen. De olika strategierna avhandlades och deras användningspotential i urban
miljö diskuterades. Olika strategier visade sig vara lämpliga beroende på platsen och funktionskraven. Den
huvudsakliga lärdomen från litteraturstudien var att strategierna skall matchas mot växtplatsen, om en funktionell
och skötselextensiv plantering skall kunna uppnås. För att vidare kunna förstå, och applicera, den ganska
teoretiska litteraturen, valdes tre exempelplanteringar i urban miljö.
Den första exempelplanteringen återfinns på Rådhusrättens bostadsområde inne i Lund. Detta område ägs
och förvaltats av LKF´s bostadsförening. Planteringarna är relativt nyligen omgjorda, och ligger på bjälklag.
Eftersom jordvolymen är begränsad, ställs högre krav på växtvalet. Här har man använt Syringa vulgaris, Budleja
davidii, Taxus x intermedia, med Vinca minor och Sedum acre som underplantering. Växternas strategi är
felmatchad till växtplatsen. Andra arter med mer konkurrensstarka strategier har kunnat etablera sig. Detta
hade kunnat undvikas genom ett växtval där strategierna varit bättre anpassade till ståndorten.
Den andra exempelplanteringen representerar hårdgjord stadsmiljö, och återfinns utanför Pilängshallen i
Lomma. Den skiljer sig därmed från de båda andra planteringarna genom att vara helt i hårdgjord miljö. Den
ligger inte heller på bjälklag, utan är traditionellt planterad. Växtvalet och växternas strategi är bättre lämpat
för platsen. Här återfinns Cotoneaster divaricatus, Juiperus communis, troligen sorten ‘Meyer’ med inslag av
Forsythia x intermedia ‘Spectabilis’ och Amelanchier spicata, Malus sargentii, Weigela-hybrida, Syringa vulgaris
samt Prunus sargentii. Ståndorten är varm och något torr. Här är majoriteten av buskarnas strategier i bättre
samklang med växtplatsen. En del invandrare skogsväxter i form av Ligustrum atrovirens och Corylus avellana
har dock etablerat sig. Vilket tyder på att ståndorten inte är extremt torr.
Den tredje exempelplanteringen är likt den första byggd på bjälklag, men är äldre och ligger på en norrsida.
Den består till stora delar av Spiraea betulifolia troligen sorten ‘Tor’, Prunus laurocerasus ‘Otto Luyken’ och
Potentilla fruticosa. Förutom dessa arter växer här Cornus sp., Budleja sp., Hedera helix ‘Hibernica’
och Hydrange petiolaris ssp. anomala. Planteringen innehåller även perennerna Salvia nemorosa och
Alchemilla mollis. Ståndorten är ganska kall och mager. Ljusinsläppet är dåligt och förutsättningarna är generellt
tuffa. Den tuffa miljön och oproduktiva ståndorten till trots, hade ett flertal stresstrateger kunnat användas
istället för det mycket brokiga växtmaterialet som idag finns på platsen. Växtvalet i de tre exempelplanteringarna
granskades och sattes i relation till ståndort, och strategi. Därefter diskuterades förutsättningarna och
förslag gavs på växter vars strategi passade växtplatsen.
De olika strategierna, innebär en evolutionär specialisering till en ekologisk nisch, som kan tyckas enkel att,
applicera rakt av i urbana planteringar. Men verkligheten är mer komplex. Det finns inga enkla svar. Slutsatsen
blev alltså att mer kunskap behövs om prydnadsbuskars naturståndort, och odlingsförsök i urban miljö, men
inriktningen på biologiska strategier bör utföras för att gå till grunden med frågeställningen: ”Vilka biologiska
strategier hos prydnadsbuskar är av största betydelse utifrån tre exempelplanteringar i urban miljö?” |
|---|