Patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar
Hälta är en vanlig orsak till antibiotikabehandling hos diande grisar i Sverige. Hälta hos diande grisar kan bero på flera orsaker, exempelvis infektiös artrit, traumatisk fraktur, osteochondros eller neurologiska sjukdomar. Infektiös artrit är vanligt hos diande grisar. Bakterier kan ta sig in i...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2022
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/17821/ |
| _version_ | 1855572958626447360 |
|---|---|
| author | Berglund, Mika |
| author_browse | Berglund, Mika |
| author_facet | Berglund, Mika |
| author_sort | Berglund, Mika |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Hälta är en vanlig orsak till antibiotikabehandling hos diande grisar i Sverige. Hälta hos diande
grisar kan bero på flera orsaker, exempelvis infektiös artrit, traumatisk fraktur, osteochondros eller
neurologiska sjukdomar. Infektiös artrit är vanligt hos diande grisar. Bakterier kan ta sig in i en led
via penetrerande hud- eller klövsår, via direkt övergrepp från intilliggande mjukvävnad eller via
hematogen spridning. Syftet med denna studie är att undersöka patologiska fynd och bakterieväxt i
leder från diande grisar (yngre än 4 veckor) med infektiös artrit.
Sammanlagt insamlades 130 grisar som visat hälta men ej behandlats med antibiotika. Dessa avlivades farmakologiskt av Gård & Djurhälsans veterinärer och transporterades till Patologen på SLU för
obduktion. Information om grisarna och besättningen samlades via ett frågeformulär som fylldes i
av remitterande veterinär i samråd med djurägaren. Efter en yttre inspektion genomgick grisarna en
obduktion, vilken inkluderade en makroskopisk bedömning av leder och organen i buk- och brösthåla. Aseptisk bakteriologisk provtagning gjordes av två leder. Därefter togs vävnadsprover av
synovialmembran i dessa två leder för histologisk undersökning.
De vanligaste lederna med tecken på artrit var karpalleder, hasleder samt armbågsleder i fallande
ordning. De leder som provtogs i störst utsträckning var haslederna, men det togs även många prov
på karpalleder och armbågsleder. Förutom svullnad i lederna vid yttre inspektion så var de vanligaste
tecken på artrit förtjockade ledkapslar, proliferation av synovialmembran och periartrit, i fallande
ordning. De vanligaste bakterierna som odlades fram var Staphylococcus hyicus och Streptococcus
dysgalactiae subsp. equisimilis. Majoriteten av grisarna hade någon grad av hudsår på benen (114
av 130) och någon grad av klövskador (126 av 130). Kraftiga hudsår och klövskador var vanligare
i association med artrit i intilliggande leder. Navelabscess påvisades hos 68 av 130 grisar. Tecken
på lokal eller systemisk inflammation i andra delar av kroppen än i lederna sågs hos 53 av 130 grisar.
Vi undersökte 19 histologiska snitt från synovialmembran där Staphylococcus hyicus eller
Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis isolerats i renkultur. Mikroskopiskt uppvisade 12 av
19 undersökta prov fibrinopurulent inflammation, i olika allvarlighetsgrad och med varierande
kronicitet.
Makroskopiska förändringar vilka tydde på en mer långtgående process än den duration av hältan
hos grisen som angavs i remissen sågs i den kraftigast affekterade leden hos 48 av 130 grisar. Detta
tyder på att det dröjer ett tag från dess att artriten uppkommer tills dess att den ger kliniska tecken
på hälta, eller att hältorna är svårupptäckta i tidigt skede. För att uppnå bästa möjliga behandlingsresultat med antibiotika är det viktigt att upptäcka artriterna och behandla så snart som möjligt. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU17821 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU178212022-06-18T01:02:17Z https://stud.epsilon.slu.se/17821/ Patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar Berglund, Mika Animal diseases Hälta är en vanlig orsak till antibiotikabehandling hos diande grisar i Sverige. Hälta hos diande grisar kan bero på flera orsaker, exempelvis infektiös artrit, traumatisk fraktur, osteochondros eller neurologiska sjukdomar. Infektiös artrit är vanligt hos diande grisar. Bakterier kan ta sig in i en led via penetrerande hud- eller klövsår, via direkt övergrepp från intilliggande mjukvävnad eller via hematogen spridning. Syftet med denna studie är att undersöka patologiska fynd och bakterieväxt i leder från diande grisar (yngre än 4 veckor) med infektiös artrit. Sammanlagt insamlades 130 grisar som visat hälta men ej behandlats med antibiotika. Dessa avlivades farmakologiskt av Gård & Djurhälsans veterinärer och transporterades till Patologen på SLU för obduktion. Information om grisarna och besättningen samlades via ett frågeformulär som fylldes i av remitterande veterinär i samråd med djurägaren. Efter en yttre inspektion genomgick grisarna en obduktion, vilken inkluderade en makroskopisk bedömning av leder och organen i buk- och brösthåla. Aseptisk bakteriologisk provtagning gjordes av två leder. Därefter togs vävnadsprover av synovialmembran i dessa två leder för histologisk undersökning. De vanligaste lederna med tecken på artrit var karpalleder, hasleder samt armbågsleder i fallande ordning. De leder som provtogs i störst utsträckning var haslederna, men det togs även många prov på karpalleder och armbågsleder. Förutom svullnad i lederna vid yttre inspektion så var de vanligaste tecken på artrit förtjockade ledkapslar, proliferation av synovialmembran och periartrit, i fallande ordning. De vanligaste bakterierna som odlades fram var Staphylococcus hyicus och Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis. Majoriteten av grisarna hade någon grad av hudsår på benen (114 av 130) och någon grad av klövskador (126 av 130). Kraftiga hudsår och klövskador var vanligare i association med artrit i intilliggande leder. Navelabscess påvisades hos 68 av 130 grisar. Tecken på lokal eller systemisk inflammation i andra delar av kroppen än i lederna sågs hos 53 av 130 grisar. Vi undersökte 19 histologiska snitt från synovialmembran där Staphylococcus hyicus eller Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis isolerats i renkultur. Mikroskopiskt uppvisade 12 av 19 undersökta prov fibrinopurulent inflammation, i olika allvarlighetsgrad och med varierande kronicitet. Makroskopiska förändringar vilka tydde på en mer långtgående process än den duration av hältan hos grisen som angavs i remissen sågs i den kraftigast affekterade leden hos 48 av 130 grisar. Detta tyder på att det dröjer ett tag från dess att artriten uppkommer tills dess att den ger kliniska tecken på hälta, eller att hältorna är svårupptäckta i tidigt skede. För att uppnå bästa möjliga behandlingsresultat med antibiotika är det viktigt att upptäcka artriterna och behandla så snart som möjligt. Lameness is a common cause for treatment with antibiotics in Swedish suckling piglets. Suckling pigs that suffer from infectious arthritis, traumatic fractures, osteochondrosis or neurologic diseases can show clinical signs of lameness. Infectious arthritis is common in Swedish piglets. Bacteria may enter the joint directly through penetrating skin wounds, ulcerated claws, or by hematogenous spread. The presented study aims to describe pathological and bacterial findings in joints from weaning pigs (less than 4 weeks old) with infectious arthritis. In total, 130 lame pigs that had not been treated with antibiotics were euthanized pharmacologically by veterinarians from “Gård & Djurhälsan” (Farm and Animal Health). The pigs were frozen and transported to the department of Pathology at SLU for necropsy. Information about the pigs and the herd were obtained through a questionnaire filled in by the referring veterinarian and the animal owner. A necropsy was performed, including an external examination and macroscopic examination of the joints, abdominal- and thoracic-cavities. Two joints from each pig were selected for bacteriologic cultivation and histologic examination of the joint capsule. The joints most commonly presented with signs of arthritis were the carpal joints, the hock joints and the elbow joints (in falling order). The hock joints were most commonly sampled, but samples were also taken from carpal- and elbow joints. Apart from joint swelling visible on external examination, the most common signs of arthritis were swelling of the joint capsule, synovial membrane proliferation and periarthritis (in falling order). Staphylococcus hyicus and Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis were the most common bacteria to be isolated. Most of the pigs had some degree of skin abrasions on the limbs (114 of 130) and some degree of claw lesions (126 of 130). When the pigs had minor or moderate lesions in the claws, a lower proportion had arthritis in adjacent joints than in corresponding joints without claw lesions. When the damage to the skin or claws was severe, the pigs most often had arthritis in the adjacent joints. Umbilical abscesses were observed in 68 of the 130 pigs. Signs of infection in other parts of the body were observed in 53 of the 130 pigs. We examined 19 histological sections from synovial membrane in joints where Staphylococcus hyicus and Streptococcus dysgalactiae subsp. equisimilis were isolated in pure culture. In 12 of the 19 histological sections, fibrinosupperative inflammation of varying severity and chronicity was observed. Macroscopic changes that indicated a more chronic and long-lasting process than the duration of the lameness stated in the questionnaire, were observed in the most affected joint in 48 of the 130 pigs. This either indicates that it takes some time before arthritis cause clinical signs of lameness in piglets, or that lameness is difficult to detect in the early stages. To achieve the best possible results of treatment with antibiotics, it is important to diagnose and treat arthritis as early as possible during the course of the disease. 2022-06-16 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17821/1/berglund_m_220312.pdf Berglund, Mika, 2022. Patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17821 swe |
| spellingShingle | Animal diseases Berglund, Mika Patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar |
| title | Patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar |
| title_full | Patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar |
| title_fullStr | Patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar |
| title_full_unstemmed | Patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar |
| title_short | Patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar |
| title_sort | patologiska fynd vid infektiös artrit hos diande grisar |
| topic | Animal diseases |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17821/ https://stud.epsilon.slu.se/17821/ |