Det mänskliga beteendets spår i landskapet : att följa eller att inte följa
De flesta av oss är gångtrafikanter någon gång under färden, vi går exempelvis oftast till och från bilen eller cykeln för att ta oss vidare. Av den anledningen är det intressant att skriva om hur förutsättningarna ser ut för gång i staden. Hur mycket uppmärksammar vi detta färdsätt som används a...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
2022
|
| Materias: |
| _version_ | 1855572945559093248 |
|---|---|
| author | Stålhand, Wilma |
| author_browse | Stålhand, Wilma |
| author_facet | Stålhand, Wilma |
| author_sort | Stålhand, Wilma |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | De flesta av oss är gångtrafikanter någon gång under färden, vi går exempelvis
oftast till och från bilen eller cykeln för att ta oss vidare. Av den anledningen är det
intressant att skriva om hur förutsättningarna ser ut för gång i staden. Hur mycket
uppmärksammar vi detta färdsätt som används av de flesta människor? Det finns
många källor som berör ämnet med förbättringsförslag i form av riktlinjer från
Boverket (2013) och många förändringsförslag av strukturer och hierarkier från
både Jan Gehl (2010), Carlos Moreno (2020) och Mikael Colville-Andersen (2020).
Dessa källor jämförs med region Skånes utvecklingsplan från 2011 och den
uppdaterade utvecklingsstrategin från 2020. Resultatet från litteraturstudien visar
att gångtrafikanter oftast bortprioriteras när andra trafikanter tillåts dominera
staden. Trots att argumenten gällande folkhälsa, miljösynpunkter och ekonomiska
vinningar diskuteras flitigt finns det ändå inget intresse för att ställa om samhällen
till gångtrafikantens fördel och säkerhet.
För att få en bättre förståelse för förutsättningarna kring gång presenteras en
fältstudie gjort i centrala Lund (2022) på tre olika platser med syfte att hitta
rörelsemönster där anlagda stigdragningar saknas: en skolgård, en parkeringsplats
och en central park presenteras. Samtliga platser bär på olika förvaltningsideal och
resultatet visar att idealen påverkat människors rörelsemönster. På skolgården finns
det rörelsemönster med ett lekfullt syfte, på parkeringsplatsen har ett stängsel
förstörts för att skapa ett rörelsemönster och i parken finns det knappt några
smitvägar alls. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU17742 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| publisher | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU177422022-05-18T01:02:34Z Det mänskliga beteendets spår i landskapet : att följa eller att inte följa Traces of human behavior in the landscape : to follow or not to follow Stålhand, Wilma genvägar smitvägar rörelsemönster stigdragningar förvaltningsideal De flesta av oss är gångtrafikanter någon gång under färden, vi går exempelvis oftast till och från bilen eller cykeln för att ta oss vidare. Av den anledningen är det intressant att skriva om hur förutsättningarna ser ut för gång i staden. Hur mycket uppmärksammar vi detta färdsätt som används av de flesta människor? Det finns många källor som berör ämnet med förbättringsförslag i form av riktlinjer från Boverket (2013) och många förändringsförslag av strukturer och hierarkier från både Jan Gehl (2010), Carlos Moreno (2020) och Mikael Colville-Andersen (2020). Dessa källor jämförs med region Skånes utvecklingsplan från 2011 och den uppdaterade utvecklingsstrategin från 2020. Resultatet från litteraturstudien visar att gångtrafikanter oftast bortprioriteras när andra trafikanter tillåts dominera staden. Trots att argumenten gällande folkhälsa, miljösynpunkter och ekonomiska vinningar diskuteras flitigt finns det ändå inget intresse för att ställa om samhällen till gångtrafikantens fördel och säkerhet. För att få en bättre förståelse för förutsättningarna kring gång presenteras en fältstudie gjort i centrala Lund (2022) på tre olika platser med syfte att hitta rörelsemönster där anlagda stigdragningar saknas: en skolgård, en parkeringsplats och en central park presenteras. Samtliga platser bär på olika förvaltningsideal och resultatet visar att idealen påverkat människors rörelsemönster. På skolgården finns det rörelsemönster med ett lekfullt syfte, på parkeringsplatsen har ett stängsel förstörts för att skapa ett rörelsemönster och i parken finns det knappt några smitvägar alls. Most of us are pedestrians at some point during the journey, for example we usually walk to the car or the bike. For that reason, it is interesting to study the conditions for walking in the city. How much attention is given to this mode of transport used by most people around the world? There are many sources on the subject wich suggests improvements in the form of guidelines from Boverket (2013) as well as changes of structures and hierarchies from both Jan Gehl (2010), Carlos Moreno (2020) and Mikael Colville-Andersen (2020). These proposals are compared by looking at Skåne's development plan from 2011 and the updated development strategy from 2020. The results from the literature study show that pedestrians are often given lower priority when other users are allowed to dominate the city. Despite the fact that arguments regarding public health, environmental views and economic benefits are frequently discussed, there is still no interest in converting societies to the benefit and safety of pedestrians. Sammanfattning Abstract To gain a better understanding of the conditions around walking, a field study done in central Lund (2022) is presented. Three different places with the aim of finding movement patterns where landscaping is lacking are studied: a schoolyard, a parking lot and a central park are represented. All places carry different management ideals and the results show that the ideals have influenced people's movement patterns. In the schoolyard there are movement patterns with a playful purpose, in the parking lot a fence has been destroyed to create a movement pattern and in the park there are hardly any shortcuts at all. SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) 2022 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/17742/ |
| spellingShingle | genvägar smitvägar rörelsemönster stigdragningar förvaltningsideal Stålhand, Wilma Det mänskliga beteendets spår i landskapet : att följa eller att inte följa |
| title | Det mänskliga beteendets spår i landskapet : att följa eller att inte följa |
| title_full | Det mänskliga beteendets spår i landskapet : att följa eller att inte följa |
| title_fullStr | Det mänskliga beteendets spår i landskapet : att följa eller att inte följa |
| title_full_unstemmed | Det mänskliga beteendets spår i landskapet : att följa eller att inte följa |
| title_short | Det mänskliga beteendets spår i landskapet : att följa eller att inte följa |
| title_sort | det mänskliga beteendets spår i landskapet : att följa eller att inte följa |
| topic | genvägar smitvägar rörelsemönster stigdragningar förvaltningsideal |