Celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter
Hos mjölkkor är celltalsanalyser av mjölken ett frekvent använt mått som indikator på mjölkens kvalité och kons hälsostatus. Ett ökat celltal i mjölken beror hos kor främst på juverinflammation och detta används som en indikator för juverhälsa både på individ- och besättningsnivå. Hos mjölkproduce...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17620/ |
| _version_ | 1855572925983227904 |
|---|---|
| author | Thor, Ellen |
| author_browse | Thor, Ellen |
| author_facet | Thor, Ellen |
| author_sort | Thor, Ellen |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Hos mjölkkor är celltalsanalyser av mjölken ett frekvent använt mått som indikator på mjölkens
kvalité och kons hälsostatus. Ett ökat celltal i mjölken beror hos kor främst på juverinflammation
och detta används som en indikator för juverhälsa både på individ- och besättningsnivå. Hos mjölkproducerande getter kan celltalet däremot bero på en rad olika faktorer. Däribland fysiologiskt
orsakade celltalshöjningar på grund av stress, brunst, laktationsstadium, och bakomliggande systemiska sjukdomar, men celltalet ökar även vid juverinflammation.
Eftersom celltalet varierar så mycket hos getter utan att det behöver vara orsakat av juverinflammation är det inte använt lika ofta för kvalitetskontroll på mjölken. I Sverige och EU finns
ingen lagstadgad övre gräns för hur högt celltalet får vara i getmjölk för humankonsumtion, så som
det finns för komjölk. Vi har heller inte gränsvärden för vad som anses vara ett högt respektive lågt
celltal i getmjölk för att kunna bedöma getens och besättningens juverhälsa.
Syftet med denna studie var att undersöka det genomsnittliga celltalet i mjölk hos mjölkproducerande getter i Sverige och att undersöka faktorer som kan kopplas till celltalet. Beräkningar
för association mellan olika faktorer kopplade till celltalet utfördes och en enkätstudie riktad till
svenska getmjölksproducenter bidrog till att undersöka gårdsrutiner kopplade till celltal. Studien
genomfördes med förhoppning om att bidra till kunskapsläget om celltalet hos Sveriges mjölkproducerande getter.
Totalt 20 mjölkproducerande getgårdar bidrog med tankmjölk för celltalsanalys, 7 gårdar besöktes och 25 djurägare svarade på frågor om deras besättning. Antalet inskickade tankmjölksprover
varierade från en till fyra per besättning. Vid gårdsbesöken undersöktes mjölken hos samtliga eller
max 30 mjölkande getter i besättningen med california mastitis test (CMT) och på juverhalvor med
högt CMT togs prov för bakteriologisk undersökning.
På tankmjölksproverna utfördes även antikroppsundersökning för kaprin artrit encefalit (CAE)
och böldsjuka, då dessa sjukdomar i tidigare studier visats kunna påverka mjölkens celltal. Tidigare
studier har kunnat fastställa att dessa sjukdomar förekommer hos svenska mjölkgetter. Tre gårdar
var i denna studie positiva för CAE och ingen av besättningarna hade positivt provresultat för böldsjuka.
Enkätstudien visade att majoriteten av getterna var av svensk lantras och besättningsstorleken
varierade från under 10 getter till över 90. Djurägarna uppgav varierande grad av juverhälsoförebyggande mjölkningsrutiner. De uppgav också att mastit inte är en frekvent förekommande
besättningsproblematik utan endast enstaka fall av mastit förekommer per år eller mer sällan än så.
Majoriteten av besättningarna var med i Gård och Djurhälsans kontrollprogram för CAE och var
fria från sjukdomen.
Celltalsanalysen i denna studie gav en median av celltalet på 648 000 celler/ml vilket bekräftar
tidigare studier som har visat att Sverige internationellt sett har jämförelsevis relativt låga celltal.
Sen killning och högt celltal visades ha ett signifikant samband i denna studie. Dock var studiepopulationen i denna studie relativt liten och i övrigt har inga statistiska samband mellan högt celltal
och olika faktorer kopplade till juverhälsa har kunnat fastställas. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU17620 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU176202022-03-18T02:00:40Z https://stud.epsilon.slu.se/17620/ Celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter Thor, Ellen Animal husbandry Food composition Hos mjölkkor är celltalsanalyser av mjölken ett frekvent använt mått som indikator på mjölkens kvalité och kons hälsostatus. Ett ökat celltal i mjölken beror hos kor främst på juverinflammation och detta används som en indikator för juverhälsa både på individ- och besättningsnivå. Hos mjölkproducerande getter kan celltalet däremot bero på en rad olika faktorer. Däribland fysiologiskt orsakade celltalshöjningar på grund av stress, brunst, laktationsstadium, och bakomliggande systemiska sjukdomar, men celltalet ökar även vid juverinflammation. Eftersom celltalet varierar så mycket hos getter utan att det behöver vara orsakat av juverinflammation är det inte använt lika ofta för kvalitetskontroll på mjölken. I Sverige och EU finns ingen lagstadgad övre gräns för hur högt celltalet får vara i getmjölk för humankonsumtion, så som det finns för komjölk. Vi har heller inte gränsvärden för vad som anses vara ett högt respektive lågt celltal i getmjölk för att kunna bedöma getens och besättningens juverhälsa. Syftet med denna studie var att undersöka det genomsnittliga celltalet i mjölk hos mjölkproducerande getter i Sverige och att undersöka faktorer som kan kopplas till celltalet. Beräkningar för association mellan olika faktorer kopplade till celltalet utfördes och en enkätstudie riktad till svenska getmjölksproducenter bidrog till att undersöka gårdsrutiner kopplade till celltal. Studien genomfördes med förhoppning om att bidra till kunskapsläget om celltalet hos Sveriges mjölkproducerande getter. Totalt 20 mjölkproducerande getgårdar bidrog med tankmjölk för celltalsanalys, 7 gårdar besöktes och 25 djurägare svarade på frågor om deras besättning. Antalet inskickade tankmjölksprover varierade från en till fyra per besättning. Vid gårdsbesöken undersöktes mjölken hos samtliga eller max 30 mjölkande getter i besättningen med california mastitis test (CMT) och på juverhalvor med högt CMT togs prov för bakteriologisk undersökning. På tankmjölksproverna utfördes även antikroppsundersökning för kaprin artrit encefalit (CAE) och böldsjuka, då dessa sjukdomar i tidigare studier visats kunna påverka mjölkens celltal. Tidigare studier har kunnat fastställa att dessa sjukdomar förekommer hos svenska mjölkgetter. Tre gårdar var i denna studie positiva för CAE och ingen av besättningarna hade positivt provresultat för böldsjuka. Enkätstudien visade att majoriteten av getterna var av svensk lantras och besättningsstorleken varierade från under 10 getter till över 90. Djurägarna uppgav varierande grad av juverhälsoförebyggande mjölkningsrutiner. De uppgav också att mastit inte är en frekvent förekommande besättningsproblematik utan endast enstaka fall av mastit förekommer per år eller mer sällan än så. Majoriteten av besättningarna var med i Gård och Djurhälsans kontrollprogram för CAE och var fria från sjukdomen. Celltalsanalysen i denna studie gav en median av celltalet på 648 000 celler/ml vilket bekräftar tidigare studier som har visat att Sverige internationellt sett har jämförelsevis relativt låga celltal. Sen killning och högt celltal visades ha ett signifikant samband i denna studie. Dock var studiepopulationen i denna studie relativt liten och i övrigt har inga statistiska samband mellan högt celltal och olika faktorer kopplade till juverhälsa har kunnat fastställas. Somatic cell counts (SCC) is an analysis often used as an indicator of milk quality and udder health of dairy cows. An increased SCC in cow milk is due to an inflammation in the udder and it is used as a measure both for individuals and on herd-level. In dairy goats, the SCC can vary due to a lot of different causes. Among those causes a few are physiological, for example stress, estrus, and stage of the lactation, but also high SCC can also be a result of underlying systemic diseases. An increased SCC in goatmilk can also be caused by mastitis. Since the SCC varies a lot in goatmilk even though it is not due to sickness, SCC is not as often used as a measurement of quality as in cowmilk. Sweden, and the rest of EU, has no legislative thresholds for SCC in goatmilk intended for human consumption as we have for cowmilk. Moreover, we have no cut off-values for when a high in goatmilk indicates mastitis. The aim of this study was to examine the SCC in Swedish dairy goat herds. Calculations to examine the associations between different factors connected to the SCC was made and a questionnaire about farm routines connected to SCC was sent out to dairy goat owners. The study was conducted with the aim to contribute to the knowledge on SCC in Swedish dairy goats. A total of 20 herds contributed with bulk tank milk samples for cell count analysis, 7 farms were visited, and 25 goat owners answered the questionnaire. The number of submitted samples from each farm varied from one to four. On the farm visits, all milk producing goats or maximum 30 goats were examined with California mastitis test (CMT). Samples for bacteriological investigation were collected from udder halves with a high CMT score. The bulk tank milk samples submitted by the owners were also analyzed for antibodies to caprine arthritis encephalitis (CAE) and caseous lymphadenitis. These diseases were chosen because they are known to affect the SCC in goat milk and to be present in Swedish goat herds. The analyses were made with ELISA. Three herds were positive for CAE and none for caseous lymphadenitis. The questionnaire showed that most of the goats were of Swedish landrace and the size of the farms varied from below 10 to over 90 goats. The answers showed that the milking routines varied a lot from farm to farm. It was stated that mastitis was not a major problem in these goat herds, only a few cases of mastitis is seen every year or even less frequent than that. The majority of the farms were part of a Swedish control program for CAE and were free from the disease. The analysis of SCC in this study confirms that Swedish dairy goats have a relatively low SCC compared to other countries, which is also stated in previous studies. Late birth and high SCC were shown to have a statistically significant association in this study. Other than that, no statistically significant associations could be seen between a high SCC and different factors connected to udder health. 2022-03-09 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17620/1/thor_e_220123.pdf Thor, Ellen, 2022. Celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17620 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Food composition Thor, Ellen Celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter |
| title | Celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter |
| title_full | Celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter |
| title_fullStr | Celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter |
| title_full_unstemmed | Celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter |
| title_short | Celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter |
| title_sort | celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter |
| topic | Animal husbandry Food composition |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17620/ https://stud.epsilon.slu.se/17620/ |