Celltalet i mjölk hos svenska mjölkgetter
Hos mjölkkor är celltalsanalyser av mjölken ett frekvent använt mått som indikator på mjölkens kvalité och kons hälsostatus. Ett ökat celltal i mjölken beror hos kor främst på juverinflammation och detta används som en indikator för juverhälsa både på individ- och besättningsnivå. Hos mjölkproduce...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17620/ |
| Sumario: | Hos mjölkkor är celltalsanalyser av mjölken ett frekvent använt mått som indikator på mjölkens
kvalité och kons hälsostatus. Ett ökat celltal i mjölken beror hos kor främst på juverinflammation
och detta används som en indikator för juverhälsa både på individ- och besättningsnivå. Hos mjölkproducerande getter kan celltalet däremot bero på en rad olika faktorer. Däribland fysiologiskt
orsakade celltalshöjningar på grund av stress, brunst, laktationsstadium, och bakomliggande systemiska sjukdomar, men celltalet ökar även vid juverinflammation.
Eftersom celltalet varierar så mycket hos getter utan att det behöver vara orsakat av juverinflammation är det inte använt lika ofta för kvalitetskontroll på mjölken. I Sverige och EU finns
ingen lagstadgad övre gräns för hur högt celltalet får vara i getmjölk för humankonsumtion, så som
det finns för komjölk. Vi har heller inte gränsvärden för vad som anses vara ett högt respektive lågt
celltal i getmjölk för att kunna bedöma getens och besättningens juverhälsa.
Syftet med denna studie var att undersöka det genomsnittliga celltalet i mjölk hos mjölkproducerande getter i Sverige och att undersöka faktorer som kan kopplas till celltalet. Beräkningar
för association mellan olika faktorer kopplade till celltalet utfördes och en enkätstudie riktad till
svenska getmjölksproducenter bidrog till att undersöka gårdsrutiner kopplade till celltal. Studien
genomfördes med förhoppning om att bidra till kunskapsläget om celltalet hos Sveriges mjölkproducerande getter.
Totalt 20 mjölkproducerande getgårdar bidrog med tankmjölk för celltalsanalys, 7 gårdar besöktes och 25 djurägare svarade på frågor om deras besättning. Antalet inskickade tankmjölksprover
varierade från en till fyra per besättning. Vid gårdsbesöken undersöktes mjölken hos samtliga eller
max 30 mjölkande getter i besättningen med california mastitis test (CMT) och på juverhalvor med
högt CMT togs prov för bakteriologisk undersökning.
På tankmjölksproverna utfördes även antikroppsundersökning för kaprin artrit encefalit (CAE)
och böldsjuka, då dessa sjukdomar i tidigare studier visats kunna påverka mjölkens celltal. Tidigare
studier har kunnat fastställa att dessa sjukdomar förekommer hos svenska mjölkgetter. Tre gårdar
var i denna studie positiva för CAE och ingen av besättningarna hade positivt provresultat för böldsjuka.
Enkätstudien visade att majoriteten av getterna var av svensk lantras och besättningsstorleken
varierade från under 10 getter till över 90. Djurägarna uppgav varierande grad av juverhälsoförebyggande mjölkningsrutiner. De uppgav också att mastit inte är en frekvent förekommande
besättningsproblematik utan endast enstaka fall av mastit förekommer per år eller mer sällan än så.
Majoriteten av besättningarna var med i Gård och Djurhälsans kontrollprogram för CAE och var
fria från sjukdomen.
Celltalsanalysen i denna studie gav en median av celltalet på 648 000 celler/ml vilket bekräftar
tidigare studier som har visat att Sverige internationellt sett har jämförelsevis relativt låga celltal.
Sen killning och högt celltal visades ha ett signifikant samband i denna studie. Dock var studiepopulationen i denna studie relativt liten och i övrigt har inga statistiska samband mellan högt celltal
och olika faktorer kopplade till juverhälsa har kunnat fastställas. |
|---|