Utvärdering av ett socialiserings- och träningsprogram för kaniner i medicinsk forskning
2018 var kaninen det tredje vanligaste försöksdjuret inom EU. I egenskap av ett litet bytesdjur medföljer dock naturlig rädsla för människan och låg stresströskel vid hantering, vilket riskerar äventyra såväl djurvälfärd som forskningskvalitet. Hittills har ett fåtal studier utvärderat strategier f...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17580/ |
| _version_ | 1855572919356227584 |
|---|---|
| author | Brock von Rein, Josefin |
| author_browse | Brock von Rein, Josefin |
| author_facet | Brock von Rein, Josefin |
| author_sort | Brock von Rein, Josefin |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | 2018 var kaninen det tredje vanligaste försöksdjuret inom EU. I egenskap av ett litet bytesdjur medföljer dock naturlig rädsla för människan och låg stresströskel vid hantering, vilket riskerar äventyra
såväl djurvälfärd som forskningskvalitet. Hittills har ett fåtal studier utvärderat strategier för att
reducera stressen hos vuxna kaniner i djurförsök. Däremot har resultat indikerat att potentialen är
lika stor för denna ålderskategori som för kaniner innan avvänjning, där effekten av tillvänjning till
hantering främst är studerad. Standardiserade riktlinjer gällande förfarandet för tillvänjning är ännu
ej formulerade.
Av det skälet ämnade denna studie utvärdera ett socialiserings-och träningsprogram för vuxna
kaniner utvecklat på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm, tidigare beskrivet av Ersbring 2021. Programmet utvärderades på en grupp om tre hankaniner av rasen New Zealand White i jämförelse med
en lika stor icke hanterad kontrollgrupp. Effekterna tolkades förutom med blindad subjektiv
beteendeanalys och approach-tester även genom analys av blodglukos och plasmakortisol. Efter
programmets fullföljande tränades även kontrollgruppen enligt samma schema medan testgruppen
fick fortsatt daglig socialisering och en utvärdering av beteendet upprepades. Strategin möjliggjorde
utvärdering av eventuella bibehållna effekter samt resultat av programmets fördröjda start.
Sammantaget detekterades inga signifikanta skillnader mellan tränade och otränade kaniner i någon
testparameter vilket sannolikt berodde på gruppernas begränsade storlek. Däremot observerades
tydliga trender i beteende, förknippade med reducerad rädsla. Störst effekt av träning observerades
hos gruppen vilken genomgått programmet innan blodprovstagning ägde rum. Det fanns även tecken
på att träning och socialisering har viss omedelbar påverkan och att daglig socialisering efter en
veckas fullföljd träning ger kumulativa resultat. Dock iakttogs ingen påverkan på blodparametrarar,
möjligtvis på grund av låg stress över lag, inadekvata mätintervall eller att acklimatisering har
samma effekt på dessa som socialisering och träning.
I sin helhet stödjer studien resultaten från tidigare forskning inom ämnet men ytterligare studier
erfordras för att säkerställa resultaten. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU17580 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU175802022-03-03T02:00:50Z https://stud.epsilon.slu.se/17580/ Utvärdering av ett socialiserings- och träningsprogram för kaniner i medicinsk forskning Brock von Rein, Josefin Animal husbandry 2018 var kaninen det tredje vanligaste försöksdjuret inom EU. I egenskap av ett litet bytesdjur medföljer dock naturlig rädsla för människan och låg stresströskel vid hantering, vilket riskerar äventyra såväl djurvälfärd som forskningskvalitet. Hittills har ett fåtal studier utvärderat strategier för att reducera stressen hos vuxna kaniner i djurförsök. Däremot har resultat indikerat att potentialen är lika stor för denna ålderskategori som för kaniner innan avvänjning, där effekten av tillvänjning till hantering främst är studerad. Standardiserade riktlinjer gällande förfarandet för tillvänjning är ännu ej formulerade. Av det skälet ämnade denna studie utvärdera ett socialiserings-och träningsprogram för vuxna kaniner utvecklat på S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm, tidigare beskrivet av Ersbring 2021. Programmet utvärderades på en grupp om tre hankaniner av rasen New Zealand White i jämförelse med en lika stor icke hanterad kontrollgrupp. Effekterna tolkades förutom med blindad subjektiv beteendeanalys och approach-tester även genom analys av blodglukos och plasmakortisol. Efter programmets fullföljande tränades även kontrollgruppen enligt samma schema medan testgruppen fick fortsatt daglig socialisering och en utvärdering av beteendet upprepades. Strategin möjliggjorde utvärdering av eventuella bibehållna effekter samt resultat av programmets fördröjda start. Sammantaget detekterades inga signifikanta skillnader mellan tränade och otränade kaniner i någon testparameter vilket sannolikt berodde på gruppernas begränsade storlek. Däremot observerades tydliga trender i beteende, förknippade med reducerad rädsla. Störst effekt av träning observerades hos gruppen vilken genomgått programmet innan blodprovstagning ägde rum. Det fanns även tecken på att träning och socialisering har viss omedelbar påverkan och att daglig socialisering efter en veckas fullföljd träning ger kumulativa resultat. Dock iakttogs ingen påverkan på blodparametrarar, möjligtvis på grund av låg stress över lag, inadekvata mätintervall eller att acklimatisering har samma effekt på dessa som socialisering och träning. I sin helhet stödjer studien resultaten från tidigare forskning inom ämnet men ytterligare studier erfordras för att säkerställa resultaten. In 2018 the rabbit was the third most used research animal within the EU. However, as a small prey species, it possesses an innate fear of humans and a low stress threshold during handling, which puts both animal welfare and research quality at risk. While only a few studies have evaluated strategies toward reducing stress in adult rabbits undergoing experimental trials so far, combined results show a similarly strong potential of reducing stress through application of habituation methods on this age group, as the more extensive research conducted on pups before weaning have done. Still any standardized protocol for such methods remains to be defined. For this reason, this study aimed to evaluate a training and socialization program developed for adult rabbits at S:t Eriks Eye Hospital in Stockholm, previously described by Ersbring 2021. The program was incorporated for a group of 3 male New Zealand White rabbits and evaluated in comparison to a corresponding non handled control group. Impacts were measured repeatedly through methods of both blinded subjective behavior analysis and approach tests, as well as blood glucose and plasma cortisol evaluation. Following completion of the program the test group was subject to continuous daily socialization whereas the controls initiated the training and socialization protocol. Another evaluation of behavior was then conducted which allowed for further assessment regarding possible sustained effects from training in the test group, in conjunction with consequences of delayed start of the program in the control group. In conclusion, none of the various tests revealed statistically significant differences between trained and untrained rabbits, which in large probably was due to the limited number of rabbits in each group. There was however strong indication on behavior associated with reduced fear after training, most prominently within the group which enrolled the program prior to blood collection. Furthermore, results were indicative of some immediate positive impact following training together with a further lasting reduction of fear achieved by continuous daily socialization up on completion of the training protocol. Regarding the physiological variables on the other hand, no effects of training were observed. This was likely either due to low stress in general, inadequate measuring intervals or acclimatization having similar effect on these as socialization and training. In final, the study outcome was in concurrence with previous relevant research. However further studies on larger groups of rabbits are required in order to assure the investigated effects. 2022-02-25 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17580/1/brock_von_rein_j_220124.pdf Brock von Rein, Josefin, 2022. Utvärdering av ett socialiserings- och träningsprogram för kaniner i medicinsk forskning : en pilotstudie. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Clinical Sciences (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-715.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17580 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Brock von Rein, Josefin Utvärdering av ett socialiserings- och träningsprogram för kaniner i medicinsk forskning |
| title | Utvärdering av ett socialiserings- och träningsprogram för
kaniner i medicinsk forskning |
| title_full | Utvärdering av ett socialiserings- och träningsprogram för
kaniner i medicinsk forskning |
| title_fullStr | Utvärdering av ett socialiserings- och träningsprogram för
kaniner i medicinsk forskning |
| title_full_unstemmed | Utvärdering av ett socialiserings- och träningsprogram för
kaniner i medicinsk forskning |
| title_short | Utvärdering av ett socialiserings- och träningsprogram för
kaniner i medicinsk forskning |
| title_sort | utvärdering av ett socialiserings- och träningsprogram för
kaniner i medicinsk forskning |
| topic | Animal husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17580/ https://stud.epsilon.slu.se/17580/ |