Lantsorter och moderna sorter av vårvete
Lantsorter har tillskrivits flera goda agronomiska egenskaper som att vara anpassningsbara till rådande odlingsförutsättningar, effektivt vatten- och näringsupptag, förmåga att stå emot hög värme och torka, samt god ogräskonkurrensförmåga. Kvalitetsegenskaper som protein- och glutenhalt beskrivs va...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17571/ |
| _version_ | 1855572918085353472 |
|---|---|
| author | Lööv, Anders |
| author_browse | Lööv, Anders |
| author_facet | Lööv, Anders |
| author_sort | Lööv, Anders |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Lantsorter har tillskrivits flera goda agronomiska egenskaper som att vara anpassningsbara till rådande odlingsförutsättningar, effektivt vatten- och näringsupptag,
förmåga att stå emot hög värme och torka, samt god ogräskonkurrensförmåga. Kvalitetsegenskaper som protein- och glutenhalt beskrivs vara särskilt höga och bakningsegenskaperna goda. Lantsorter har haft en stor betydelse för växtförädlingen.
Deras goda agronomiska egenskaper, har genom inkorsning i annat växtmaterial möjliggjort odling av mer högavkastande sorter, med genetiskt material från sydligare
breddgrader, i Sverige och Norden. Under 1970-talet ökade intresset för lantsorter i
växtförädlingen, då de sågs som en resurs genom sin stora genetiska diversitet. Detta
blir speciellt intressant i takt med klimatförändringar och ökad risk för väderextremer, som torka och höga temperaturer, där lantsorter ses som motståndskraftiga jämfört med många moderna sorter. I denna studie var syftet att utvärdera skillnader i
hur olika jordar och gödsling påverkar avkastning och kvalitet hos moderna sorter
och lantsorter av vårvete. Flera agronomiska och kvalitetsrelaterade variabler studerades hos tre moderna sorter och fyra lantsorter av vårvete i två fältförsök utanför
Uppsala under 2019. Tre klippningar av gröda och ogräs utfördes 10–12 juni, 2–8
juli och 12–14 augusti. Mätning av bladyteindex (LAI) utfördes 1–3 och 23 juli. De
moderna sorterna avkastade i genomsnitt signifikant mer än lantsorterna, men skillnaden var stor inom sortgrupperna. Bland de moderna sorterna utmärkte sig Skye
med störst avkastning och bland lantsorterna utmärkte sig en lokalanpassad lantsort.
Tusenkornvikten (TKV) var signifikant högre hos två av de moderna sorterna, Skye
och Quarna, än hos övriga sorter. Antal ax/m2 var signifikant större hos de moderna
sorterna, utom i jämförelse med den lokalanpassade blandningen. Kärnor/ax skiljde
sig inte signifikant mellan vare sig sortgrupper eller enskilda sorter och lantsorter.
Avkastningsindex (AI) var på sortgruppsnivå signifikant högst för moderna sorter,
men skillnaderna var stora inom sortgrupp. Lantsorterna var signifikant högre än de
moderna sorterna. Den enda gången LAI skiljde var 1–3 juli och var då signifikant
högre hos moderna sorter. Den totala mängden ogräs var signifikant större hos
lantsorter 2–8 juli, men skillnaden försvann under sommaren. Protein- och glutenhalt,
samt rymdvikt var högre hos lantsorterna än de moderna sorterna. Falltalet var inte
signifikant skilt på sortgruppsnivå, men däremot mellan enskilda sorter och lantsorter. Moderna sorten Quarna hade signifikant högst falltal och Skye lägst. Gödslingen
ökade avkastningen på Krusenberg, men inte Ekhaga. Tydligast effekt av gödslingen
observerades på TKV och då endast hos de moderna sorterna. Gödslingen hade ingen
effekt på antalet ax/m2
eller AI. Gödslingen bidrog till en signifikant höjning av protein- och glutenhalt för båda sortgrupperna, men hade ingen effekt på rymdvikt eller
falltal. Resultaten från denna studie visar på att det kan vara svårt och inte alltid relevant att generalisera om att lantsorter eller moderna sorter i vissa avseenden skulle
vara bättre eller sämre då stora skillnader finns inom sortgrupper. |
| format | Second cycle, A1E |
| id | RepoSLU17571 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU175712022-03-01T12:28:54Z https://stud.epsilon.slu.se/17571/ Lantsorter och moderna sorter av vårvete Lööv, Anders Crop husbandry Lantsorter har tillskrivits flera goda agronomiska egenskaper som att vara anpassningsbara till rådande odlingsförutsättningar, effektivt vatten- och näringsupptag, förmåga att stå emot hög värme och torka, samt god ogräskonkurrensförmåga. Kvalitetsegenskaper som protein- och glutenhalt beskrivs vara särskilt höga och bakningsegenskaperna goda. Lantsorter har haft en stor betydelse för växtförädlingen. Deras goda agronomiska egenskaper, har genom inkorsning i annat växtmaterial möjliggjort odling av mer högavkastande sorter, med genetiskt material från sydligare breddgrader, i Sverige och Norden. Under 1970-talet ökade intresset för lantsorter i växtförädlingen, då de sågs som en resurs genom sin stora genetiska diversitet. Detta blir speciellt intressant i takt med klimatförändringar och ökad risk för väderextremer, som torka och höga temperaturer, där lantsorter ses som motståndskraftiga jämfört med många moderna sorter. I denna studie var syftet att utvärdera skillnader i hur olika jordar och gödsling påverkar avkastning och kvalitet hos moderna sorter och lantsorter av vårvete. Flera agronomiska och kvalitetsrelaterade variabler studerades hos tre moderna sorter och fyra lantsorter av vårvete i två fältförsök utanför Uppsala under 2019. Tre klippningar av gröda och ogräs utfördes 10–12 juni, 2–8 juli och 12–14 augusti. Mätning av bladyteindex (LAI) utfördes 1–3 och 23 juli. De moderna sorterna avkastade i genomsnitt signifikant mer än lantsorterna, men skillnaden var stor inom sortgrupperna. Bland de moderna sorterna utmärkte sig Skye med störst avkastning och bland lantsorterna utmärkte sig en lokalanpassad lantsort. Tusenkornvikten (TKV) var signifikant högre hos två av de moderna sorterna, Skye och Quarna, än hos övriga sorter. Antal ax/m2 var signifikant större hos de moderna sorterna, utom i jämförelse med den lokalanpassade blandningen. Kärnor/ax skiljde sig inte signifikant mellan vare sig sortgrupper eller enskilda sorter och lantsorter. Avkastningsindex (AI) var på sortgruppsnivå signifikant högst för moderna sorter, men skillnaderna var stora inom sortgrupp. Lantsorterna var signifikant högre än de moderna sorterna. Den enda gången LAI skiljde var 1–3 juli och var då signifikant högre hos moderna sorter. Den totala mängden ogräs var signifikant större hos lantsorter 2–8 juli, men skillnaden försvann under sommaren. Protein- och glutenhalt, samt rymdvikt var högre hos lantsorterna än de moderna sorterna. Falltalet var inte signifikant skilt på sortgruppsnivå, men däremot mellan enskilda sorter och lantsorter. Moderna sorten Quarna hade signifikant högst falltal och Skye lägst. Gödslingen ökade avkastningen på Krusenberg, men inte Ekhaga. Tydligast effekt av gödslingen observerades på TKV och då endast hos de moderna sorterna. Gödslingen hade ingen effekt på antalet ax/m2 eller AI. Gödslingen bidrog till en signifikant höjning av protein- och glutenhalt för båda sortgrupperna, men hade ingen effekt på rymdvikt eller falltal. Resultaten från denna studie visar på att det kan vara svårt och inte alltid relevant att generalisera om att lantsorter eller moderna sorter i vissa avseenden skulle vara bättre eller sämre då stora skillnader finns inom sortgrupper. Landraces have been attributed several good agronomic characteristics such as adaptability to local farming conditions, efficient water and nutrient uptake, ability to withstand heat and drought, and good competitiveness against weeds. Quality characteristics, such as protein and gluten, are said to be high and the baking characteristics good. Landraces have been of great importance in plant breeding. The favorable agronomic characteristics of landraces have been incorporated in foreign plant material through crossings, which made it possible to grow high-yielding cultivars in Sweden and the Nordic countries. During the 1970s, interest rose for the use of landraces in plant breeding programs, due to the landrace’s large genetic diversity. This is of particular interest in times with climate change and with increased risk of extreme wheater, such as drought and high temperatures, where landraces are considered to be more resilient than modern cultivars. The aim of this study was to evaluate how different soils and fertilization affects yield and quality in modern cultivars and landraces of spring wheat. Several agronomic and quality characteristics were studied among three modern cultivars and four landraces of spring wheat in two field trials nearby Uppsala in 2019. Three cuttings of crop and weed were performed, 10-12 June, 2-8 July and 12-14 August, respectively. Leaf Area Index (LAI) was measured at 1-3 and 23 July. Modern cultivars yielded significantly higher on average than landraces, but there were large variations within cultivar groups. Skye yielded highest among modern cultivars, while a locally adapted landrace had the highest yield among landraces. Thousand Kernel Weight (TKW) was significantly higher for two modern cultivars, Quarna and Skye, than for the rest of the cultivars. Number of ears/m2 were significantly higher among modern cultivars, but not in comparison with the locally adapted landrace. Kernels/ear did not differ significantly, neither between cultivar groups nor between individual cultivars. Harvest Index (HI) was significantly higher for modern cultivars, but there were large differences within cultivar groups. Landraces were significantly taller than modern cultivars. LAI differed only during 1-3 July and was significantly higher for modern cultivars. By 2-8 July, total weed amount was significantly higher among landraces, but the difference disappeared during the summer. Protein and gluten content as well as bulk density were higher in landraces than modern cultivars. Falling number did not differ significantly between cultivar groups, but differences among individual cultivars were observed. Quarna had significantly highest falling number and Skye lowest. Fertilization led to higher yields at Krusenberg, but not at Ekhaga. Fertilization increased TKW, but only with modern cultivars. Fertilization had no effect on number of ears/m2 or HI. Fertilization significantly increased protein and gluten content in both cultivar groups, but no effect was seen on volume weight or falling number. Results from this study show that it’s difficult and not always relevant to generalize about traits of landraces and modern cultivars, since there are large variations within cultivar groups. 2022-02-22 Second cycle, A1E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17571/1/loov_a_220222.pdf Lööv, Anders, 2022. Lantsorter och moderna sorter av vårvete : effekt av gödsling och miljö. Second cycle, A1E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Crop Production Ecology <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-500.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17571 swe |
| spellingShingle | Crop husbandry Lööv, Anders Lantsorter och moderna sorter av vårvete |
| title | Lantsorter och moderna sorter av vårvete |
| title_full | Lantsorter och moderna sorter av vårvete |
| title_fullStr | Lantsorter och moderna sorter av vårvete |
| title_full_unstemmed | Lantsorter och moderna sorter av vårvete |
| title_short | Lantsorter och moderna sorter av vårvete |
| title_sort | lantsorter och moderna sorter av vårvete |
| topic | Crop husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17571/ https://stud.epsilon.slu.se/17571/ |