Funktionsuppföljning av moderna kalvstall
Inhysning av kalvar i ensamhyddor under permanent tak utomhus är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Traditionellt sett hyses kalvar in i samma byggnad som mjölkkorna vilket skapar komplikationer då kalvens behov inte är detsamma som kons behov. Studier visar att det generellt är positivt att hy...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | Inglés sueco |
| Publicado: |
2019
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/14336/ |
| Sumario: | Inhysning av kalvar i ensamhyddor under permanent tak utomhus är ett relativt nytt fenomen i
Sverige. Traditionellt sett hyses kalvar in i samma byggnad som mjölkkorna vilket skapar
komplikationer då kalvens behov inte är detsamma som kons behov. Studier visar att det
generellt är positivt att hysa kalvar individuellt från födsel och en tid därefter men det är inte
helt entydigt då de sociala förmågorna stärks hos kalvar som hålls tillsammans i grupp eller i
par.
Studien genomfördes som en litteraturstudie tillsammans med en kvalitativ
intervjuundersökning. För att genomföra litteraturstudien gjordes sökningar på databaserna
”Google Scholar” samt ”Web of Science” där träffar i form av rapporter från vetenskapliga
tidskrifter samt studentarbeten använts för att via dem hitta ytterligare källor. Den kvalitativa
intervjuundersökningen genomfördes på plats hemma hos respektive respondent där intervjun
spelades in för att bearbetas i efterhand.
För att komma i kontakt med lämpliga respondenter användes ett snöbollsurval, där man låter
den första respondenten ge förslag på andra lämpliga respondenter och så vidare för att på så
vis utöka urvalet. För att få kontakt med den första respondenten kontaktades byggrådgivare
vid Hushållningssällskapet för att få tips om lämpliga lantbrukare. Slutligen kontaktades fyra
lantbrukare för att genomföra intervjuer där samtliga var villiga att medverka.
Resultatet visar att de tillfrågade lantbrukarna som använder ensamhyddor under tak är
mycket nöjda med systemet i stort, dock anser respondenterna att det är mer arbetskrävande
än ett system med gruppboxar där möjlighet för automatisk utfodring finns. Alla lantbrukarna
ansåg att kalvhälsan har förbättrats sedan de bytte till detta system men eftersom de hade olika
system tidigare samt att inga mätningar genomfördes kan studien inte visa något säkert
samband. Samtliga lantbrukare använde någon form av tekniskt hjälpmedel för att underlätta
utfodringen, något de menade är en nödvändighet för att systemet skall fungera.
Slutsatser:
1) Respondenterna är nöjda över sitt inhysningssystem
2) Respondenterna anser att arbetsåtgången har ökat på de gårdar där kalvar tidigare hölls
i större grupper
3) Kalvhälsan upplevs vara bättre oavsett tidigare inhysningssystem vilket stämmer bra
med andra studier |
|---|