Lantsorter och moderna sorter av vårvete
Lantsorter har tillskrivits flera goda agronomiska egenskaper som att vara anpassningsbara till rådande odlingsförutsättningar, effektivt vatten- och näringsupptag, förmåga att stå emot hög värme och torka, samt god ogräskonkurrensförmåga. Kvalitetsegenskaper som protein- och glutenhalt beskrivs va...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A1E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17571/ |
| Sumario: | Lantsorter har tillskrivits flera goda agronomiska egenskaper som att vara anpassningsbara till rådande odlingsförutsättningar, effektivt vatten- och näringsupptag,
förmåga att stå emot hög värme och torka, samt god ogräskonkurrensförmåga. Kvalitetsegenskaper som protein- och glutenhalt beskrivs vara särskilt höga och bakningsegenskaperna goda. Lantsorter har haft en stor betydelse för växtförädlingen.
Deras goda agronomiska egenskaper, har genom inkorsning i annat växtmaterial möjliggjort odling av mer högavkastande sorter, med genetiskt material från sydligare
breddgrader, i Sverige och Norden. Under 1970-talet ökade intresset för lantsorter i
växtförädlingen, då de sågs som en resurs genom sin stora genetiska diversitet. Detta
blir speciellt intressant i takt med klimatförändringar och ökad risk för väderextremer, som torka och höga temperaturer, där lantsorter ses som motståndskraftiga jämfört med många moderna sorter. I denna studie var syftet att utvärdera skillnader i
hur olika jordar och gödsling påverkar avkastning och kvalitet hos moderna sorter
och lantsorter av vårvete. Flera agronomiska och kvalitetsrelaterade variabler studerades hos tre moderna sorter och fyra lantsorter av vårvete i två fältförsök utanför
Uppsala under 2019. Tre klippningar av gröda och ogräs utfördes 10–12 juni, 2–8
juli och 12–14 augusti. Mätning av bladyteindex (LAI) utfördes 1–3 och 23 juli. De
moderna sorterna avkastade i genomsnitt signifikant mer än lantsorterna, men skillnaden var stor inom sortgrupperna. Bland de moderna sorterna utmärkte sig Skye
med störst avkastning och bland lantsorterna utmärkte sig en lokalanpassad lantsort.
Tusenkornvikten (TKV) var signifikant högre hos två av de moderna sorterna, Skye
och Quarna, än hos övriga sorter. Antal ax/m2 var signifikant större hos de moderna
sorterna, utom i jämförelse med den lokalanpassade blandningen. Kärnor/ax skiljde
sig inte signifikant mellan vare sig sortgrupper eller enskilda sorter och lantsorter.
Avkastningsindex (AI) var på sortgruppsnivå signifikant högst för moderna sorter,
men skillnaderna var stora inom sortgrupp. Lantsorterna var signifikant högre än de
moderna sorterna. Den enda gången LAI skiljde var 1–3 juli och var då signifikant
högre hos moderna sorter. Den totala mängden ogräs var signifikant större hos
lantsorter 2–8 juli, men skillnaden försvann under sommaren. Protein- och glutenhalt,
samt rymdvikt var högre hos lantsorterna än de moderna sorterna. Falltalet var inte
signifikant skilt på sortgruppsnivå, men däremot mellan enskilda sorter och lantsorter. Moderna sorten Quarna hade signifikant högst falltal och Skye lägst. Gödslingen
ökade avkastningen på Krusenberg, men inte Ekhaga. Tydligast effekt av gödslingen
observerades på TKV och då endast hos de moderna sorterna. Gödslingen hade ingen
effekt på antalet ax/m2
eller AI. Gödslingen bidrog till en signifikant höjning av protein- och glutenhalt för båda sortgrupperna, men hade ingen effekt på rymdvikt eller
falltal. Resultaten från denna studie visar på att det kan vara svårt och inte alltid relevant att generalisera om att lantsorter eller moderna sorter i vissa avseenden skulle
vara bättre eller sämre då stora skillnader finns inom sortgrupper. |
|---|