Sociala beteenden och rangordning mellan renkalvar i hägn (Rangifer tarandus tarandus)
Sociala strukturer och rangordning mellan hjortdjur är fördelaktigt för att minska konkurrens inom en flock vid måttligt begränsade resurser. Vid ökad djurtäthet exempelvis i ett hägn där djuren går mer samlade, blir tillgången till resurser mer begränsad. Det gör att konkurrens och sociala interakt...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17557/ |
| _version_ | 1855572916456914944 |
|---|---|
| author | Burvall, Sofie |
| author_browse | Burvall, Sofie |
| author_facet | Burvall, Sofie |
| author_sort | Burvall, Sofie |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Sociala strukturer och rangordning mellan hjortdjur är fördelaktigt för att minska konkurrens inom en flock vid måttligt begränsade resurser. Vid ökad djurtäthet exempelvis i ett hägn där djuren går mer samlade, blir tillgången till resurser mer begränsad. Det gör att konkurrens och sociala interaktioner mellan djuren ökar i jämförelse med djur som lever fritt betande. Vid en ökad djurtäthet i hägn, blir det även svårare för ett djur att hålla sig undan eller fly undan från andra hotfulla individer. Detta leder i sin tur till en ökad frekvens av konflikter inom gruppen. En för hög djurtäthet under längre tid kan leda till stressrelaterade effekter, exempelvis sämre födointag. Sociala strukturer mellan honliga hjortdjur, men även mellan kalvar är inte undersökt i samma utsträckning som mellan hanliga hjortdjur. Renen (rangifer tarandus tarandus) är ett flocklevande hjortdjur där flockstrukturen bygger på rangordning och sociala interaktioner. Inom en flock kan sociala interaktioner och beteenden skilja sig åt beroende på individernas kön och ålder. På grund av klimatförändringar har fodring av renar blivit allt vanligare. Varmare och regnigare vintrar har lett till att mer islager bildas i och på snön, vilket idag lett till ännu mer begränsade tillgångar på betesmarker under vintern. Syftet med studien var att undersöka sociala interaktioner i en grupp med renkalvar, som utfodrades i hägn. Detta gjordes genom att undersöka om 1) frekvensen av agonistiska beteenden skiljde sig mellan individer, och 2) frekvensen av agonistiska beteenden skiljde sig mellan hornbärande och icke hornbärande djur. En observationsstudie utfördes på tio honliga renkalvar i ett hägn och dessa djur observerades genom videoinspelningar. Ett etogram upprättades inför observationerna och bestod av både aggressiva och subdominanta beteenden. Observationerna genomfördes i samband med utfodring av renkalvarna. Fler interaktioner sker under denna tid i och med att renarna blir mer samlade runt ett specifikt område, vilket gjorde att ett flertal sociala interaktioner kunde noters under en begränsad tid. Resultaten från observationsstudien visade att det fanns frekvensskillnader mellan olika beteenden och olika renar i hägnet. Resultaten visade även att hornbärande djur uppvisade fler aggressiva beteenden än icke hornbärande. Detta indikerar på att det fanns en rangordning bland renkalvarna som utfodrades i hägnet, men fler observationer och statistiska analyser skulle gjorts för kunnat presentera säkrare resultat. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU17557 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2022 |
| publishDateSort | 2022 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU175572022-03-01T12:33:54Z https://stud.epsilon.slu.se/17557/ Sociala beteenden och rangordning mellan renkalvar i hägn (Rangifer tarandus tarandus) Burvall, Sofie Animal ecology Nature conservation and land resources Sociala strukturer och rangordning mellan hjortdjur är fördelaktigt för att minska konkurrens inom en flock vid måttligt begränsade resurser. Vid ökad djurtäthet exempelvis i ett hägn där djuren går mer samlade, blir tillgången till resurser mer begränsad. Det gör att konkurrens och sociala interaktioner mellan djuren ökar i jämförelse med djur som lever fritt betande. Vid en ökad djurtäthet i hägn, blir det även svårare för ett djur att hålla sig undan eller fly undan från andra hotfulla individer. Detta leder i sin tur till en ökad frekvens av konflikter inom gruppen. En för hög djurtäthet under längre tid kan leda till stressrelaterade effekter, exempelvis sämre födointag. Sociala strukturer mellan honliga hjortdjur, men även mellan kalvar är inte undersökt i samma utsträckning som mellan hanliga hjortdjur. Renen (rangifer tarandus tarandus) är ett flocklevande hjortdjur där flockstrukturen bygger på rangordning och sociala interaktioner. Inom en flock kan sociala interaktioner och beteenden skilja sig åt beroende på individernas kön och ålder. På grund av klimatförändringar har fodring av renar blivit allt vanligare. Varmare och regnigare vintrar har lett till att mer islager bildas i och på snön, vilket idag lett till ännu mer begränsade tillgångar på betesmarker under vintern. Syftet med studien var att undersöka sociala interaktioner i en grupp med renkalvar, som utfodrades i hägn. Detta gjordes genom att undersöka om 1) frekvensen av agonistiska beteenden skiljde sig mellan individer, och 2) frekvensen av agonistiska beteenden skiljde sig mellan hornbärande och icke hornbärande djur. En observationsstudie utfördes på tio honliga renkalvar i ett hägn och dessa djur observerades genom videoinspelningar. Ett etogram upprättades inför observationerna och bestod av både aggressiva och subdominanta beteenden. Observationerna genomfördes i samband med utfodring av renkalvarna. Fler interaktioner sker under denna tid i och med att renarna blir mer samlade runt ett specifikt område, vilket gjorde att ett flertal sociala interaktioner kunde noters under en begränsad tid. Resultaten från observationsstudien visade att det fanns frekvensskillnader mellan olika beteenden och olika renar i hägnet. Resultaten visade även att hornbärande djur uppvisade fler aggressiva beteenden än icke hornbärande. Detta indikerar på att det fanns en rangordning bland renkalvarna som utfodrades i hägnet, men fler observationer och statistiska analyser skulle gjorts för kunnat presentera säkrare resultat. Social structures and rank of deer species (Cervidaes) can be beneficial for the individual by reducing competition at moderately limited resources. At an increased animal density for example when animals are fed in paddocks. The animals are more assembled, and resources may become more limited compared to when animals are free-ranging on natural pastures. This in turn may increase social interactions and competition. In these conditions, the animal’s avoidance space becomes more limited and therefore may increase the frequency of conflicts. High animal density can lead to stress-related effects, such as lower food intake. Reindeer (Rangifer tarandus tarandus) is a gregarious animal, and the herd structure is based on dominance hierarchy. Within a herd, social interactions may differ in frequency of behaviour depending on the gender and age of the animals. Feeding of reindeer in paddocks has become more common because of climate change. Warmer and wetter winters and hence ice formation in the snow, has made the natural forage unavailable for the reindeer during the winter months. The hierarchy between female cervids has not been studied to the same extent as the social structure between males. The purpose of this study was to examine social interactions in a group of female calves fed in paddocks. This by examining 1) whether the frequency of agonistic behaviour differs between individuals, and 2) whether the frequency of agonistic behaviours differs between individuals with antlers and individuals without antlers. An observational study was performed on ten female reindeer calves held in a paddock. The calves were recorded with video cameras, and the observations were made through the recorded videos. An ethogram was created with both aggressive and subdominant behaviours which were used during the observations. All the observations were performed during feeding time which caused the animals to centre more around a limited space. This decision was made to facilitate the registration of a high number of social behaviours during a certain time. The observational study indicated a pecking order among the reindeer calves in the paddock, but more observations and statistical analyzes are needed to improve the results. 2022-02-17 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/17557/1/Burvall_S_220217.pdf Burvall, Sofie, 2021. Sociala beteenden och rangordning mellan renkalvar i hägn (Rangifer tarandus tarandus). First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Nutrition and Management (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-650.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-17557 swe |
| spellingShingle | Animal ecology Nature conservation and land resources Burvall, Sofie Sociala beteenden och rangordning mellan renkalvar i hägn (Rangifer tarandus tarandus) |
| title | Sociala beteenden och rangordning mellan renkalvar i hägn (Rangifer tarandus tarandus) |
| title_full | Sociala beteenden och rangordning mellan renkalvar i hägn (Rangifer tarandus tarandus) |
| title_fullStr | Sociala beteenden och rangordning mellan renkalvar i hägn (Rangifer tarandus tarandus) |
| title_full_unstemmed | Sociala beteenden och rangordning mellan renkalvar i hägn (Rangifer tarandus tarandus) |
| title_short | Sociala beteenden och rangordning mellan renkalvar i hägn (Rangifer tarandus tarandus) |
| title_sort | sociala beteenden och rangordning mellan renkalvar i hägn (rangifer tarandus tarandus) |
| topic | Animal ecology Nature conservation and land resources |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/17557/ https://stud.epsilon.slu.se/17557/ |