Anslagstid vid diagnostiska anestesier på bakbenshalta hästar : hur länge bör veterinären vänta innan nästa bedövning kan läggas?

Patologi från rörelseapparaten är ett vanligt problem hos djurslaget häst, både i Sverige och utomlands. Det ger dels ett ökat djurlidande men också ökade kostnader för djurägaren och är därför ett viktigt problem att adressera. Vid en hältutredning är det vanligt att veterinären använder sig av d...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Arkå, Malin
Formato: H3
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231) 2021
Materias:
_version_ 1855572758124036096
author Arkå, Malin
author_browse Arkå, Malin
author_facet Arkå, Malin
author_sort Arkå, Malin
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Patologi från rörelseapparaten är ett vanligt problem hos djurslaget häst, både i Sverige och utomlands. Det ger dels ett ökat djurlidande men också ökade kostnader för djurägaren och är därför ett viktigt problem att adressera. Vid en hältutredning är det vanligt att veterinären använder sig av diagnostiska anestesier för att ta reda på varifrån smärtan kommer. Diagnostiska anestesier kan läggas intraartikulärt, intrasynovialt, perineuralt eller genom infiltration i den misstänkta vävnaden. Effekt av bedövning utvärderas efter viss tid och en markant förbättring eller total eliminering av hältan tolkas som att det smärtande området lokaliserats. Om lokalanestesin bedöms som negativ går vanligen veterinären vidare med ytterligare en diagnostisk anestesi. Ett problem med diagnostiska anestesier är att det kan vara svårt att veta hur lång tid det bör gå innan ytterligare anestesi kan läggas. Det finns risk att en efterföljande bedövning felaktigt tolkas som positiv då det egentligen var den föregående bedövningen som påverkat hältan, men att den behövde ytterligare tid innan den hade effekt. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka anslagstider för olika bedövningar lagda på bakbenshalta hästar. Detta för att kunna ge vägledning i hur lång tid det bör gå innan veterinären kan gå vidare med en ny bedövning. Hypotesen är att den maximala effekten av en del bedövningar kan komma långt senare än de 10-30 minuter som hästen oftast får vänta innan effekten av bedövningen kontrolleras. Data samlades in på hästkliniken vid Universitetsdjursjukhuset vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Det här examensarbetet är en pilotstudie som inkluderar nio hästar. De ingående hästarna var patienter som inkom till kliniken för hältutredning. Hältan lokaliserades till bakbenen där veterinären la åtminstone en diagnostisk anestesi som minskade hästens objektivt mätta asymmetri med minst 50 %. Hästarna mättes med det objektiva rörelsemätningssystemet QHorse från Qualisys. En av de ingående hästarnas hälta bedömdes subjektivt släckt på den andra bedövningen men då bedövning lades igen dagen efter visade det sig att hästen förmodligen släckt på den tidigare lagda knäledsbedövningen då bedövningsmedlet fått tid att diffundera till den smärtande vävnaden. Anslagstiden var under dag två 60 minuter och under dag ett 160 minuter. En annan häst uppvisade visserligen en förbättring i hältgrad efter 25 minuter, men inte tillräckligt för att uppnå kriteriet för släckning i det här arbetet. När den sedan fick vila ytterligare sågs ytterligare förbättring och hästen konstaterades med en positiv diagnostisk anestesi efter 45 minuter. Resultaten tyder på att det finns vissa hästar vars hälta släcks efter mer än 10-30 minuter vilket skulle överensstämma med den uppsatta hypotesen. Hältutredning är mycket komplext och i framtiden eftersöks vidare forskning kring anslagstider i samband med specifika diagnostiska anestesier på häst. Men redan nu kanske det finns grund att revidera den hältutredning som görs idag. Detta genom att låta den ta längre tid och att genomföra flera rörelseundersökningar både innan bedövning lagts och efter att hästens hälta konstaterats släckt för att säkerställa diagnosen.
format H3
id RepoSLU16521
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2021
publishDateSort 2021
publisher SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231)
publisherStr SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231)
record_format eprints
spelling RepoSLU165212021-03-11T02:00:24Z Anslagstid vid diagnostiska anestesier på bakbenshalta hästar : hur länge bör veterinären vänta innan nästa bedövning kan läggas? Time of onset for hindlimb diagnostic analgesia in horses : what is the optimal time interval between serial diagnostic analgesia? Arkå, Malin häst hälta diagnostiska anestesier anslagstid hältutredning ortopedi Patologi från rörelseapparaten är ett vanligt problem hos djurslaget häst, både i Sverige och utomlands. Det ger dels ett ökat djurlidande men också ökade kostnader för djurägaren och är därför ett viktigt problem att adressera. Vid en hältutredning är det vanligt att veterinären använder sig av diagnostiska anestesier för att ta reda på varifrån smärtan kommer. Diagnostiska anestesier kan läggas intraartikulärt, intrasynovialt, perineuralt eller genom infiltration i den misstänkta vävnaden. Effekt av bedövning utvärderas efter viss tid och en markant förbättring eller total eliminering av hältan tolkas som att det smärtande området lokaliserats. Om lokalanestesin bedöms som negativ går vanligen veterinären vidare med ytterligare en diagnostisk anestesi. Ett problem med diagnostiska anestesier är att det kan vara svårt att veta hur lång tid det bör gå innan ytterligare anestesi kan läggas. Det finns risk att en efterföljande bedövning felaktigt tolkas som positiv då det egentligen var den föregående bedövningen som påverkat hältan, men att den behövde ytterligare tid innan den hade effekt. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka anslagstider för olika bedövningar lagda på bakbenshalta hästar. Detta för att kunna ge vägledning i hur lång tid det bör gå innan veterinären kan gå vidare med en ny bedövning. Hypotesen är att den maximala effekten av en del bedövningar kan komma långt senare än de 10-30 minuter som hästen oftast får vänta innan effekten av bedövningen kontrolleras. Data samlades in på hästkliniken vid Universitetsdjursjukhuset vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Det här examensarbetet är en pilotstudie som inkluderar nio hästar. De ingående hästarna var patienter som inkom till kliniken för hältutredning. Hältan lokaliserades till bakbenen där veterinären la åtminstone en diagnostisk anestesi som minskade hästens objektivt mätta asymmetri med minst 50 %. Hästarna mättes med det objektiva rörelsemätningssystemet QHorse från Qualisys. En av de ingående hästarnas hälta bedömdes subjektivt släckt på den andra bedövningen men då bedövning lades igen dagen efter visade det sig att hästen förmodligen släckt på den tidigare lagda knäledsbedövningen då bedövningsmedlet fått tid att diffundera till den smärtande vävnaden. Anslagstiden var under dag två 60 minuter och under dag ett 160 minuter. En annan häst uppvisade visserligen en förbättring i hältgrad efter 25 minuter, men inte tillräckligt för att uppnå kriteriet för släckning i det här arbetet. När den sedan fick vila ytterligare sågs ytterligare förbättring och hästen konstaterades med en positiv diagnostisk anestesi efter 45 minuter. Resultaten tyder på att det finns vissa hästar vars hälta släcks efter mer än 10-30 minuter vilket skulle överensstämma med den uppsatta hypotesen. Hältutredning är mycket komplext och i framtiden eftersöks vidare forskning kring anslagstider i samband med specifika diagnostiska anestesier på häst. Men redan nu kanske det finns grund att revidera den hältutredning som görs idag. Detta genom att låta den ta längre tid och att genomföra flera rörelseundersökningar både innan bedövning lagts och efter att hästens hälta konstaterats släckt för att säkerställa diagnosen. Pathology in the locomotor apparatus is common in horses, both in Sweden as well as in other countries. It constitutes a welfare issue for the horse and increases costs for the owner. Prompt diagnosis and treatment are thus important. During a lameness evaluation the veterinarian commonly uses diagnostic analgesia to locate the painful anatomical area. Diagnostic analgesia can be performed by intraarticular injection, intrasynovial injection, perineural injection or by infiltration into the suspected tissue. The effect is evaluated after some time and a significant improvement, or complete abolishment of lameness, indicates that the analgesia was positive and that the painful area has been located. If the diagnostic analgesia is judged as negative the veterinarian usually proceeds with an additional diagnostic analgesia. These injections are commonly referred to as blocks. One difficulty with sequential diagnostic analgesic administrations is knowing when to proceed with the next block. The risk is that the latest diagnostic analgesia is assessed as positive when in reality it was a previous one that decreased the lameness. The purpose of this master thesis is to investigate the time of onset for blocks made on hindlimb lame horses. This knowledge can be used to give recommendations to veterinarians regarding the appropriate time between sequential blocks. The hypothesis is that the maximum effect of some diagnostic analgesic procedures can be seen much later than the 10-30 minutes usually allowed before the block is judged negative and sequential blocks are performed. Data was collected at the Equine Clinic of the University Animal Hospital at the Swedish University of Agricultural Sciences in Uppsala. This master thesis is a pilot study including nine horses. The included horses were presented to the clinic due to suspected lameness. The lameness was localised to the hindlimbs and the veterinarian performed one or more diagnostic analgesic procedures that reduced the objectively measured lameness by a minimum of 50%. The horses were measured with the objective motion capture system QHorse from Qualisys. One of the included horses was subjectively assessed with a positive response to its second diagnostic analgesia. However, the following day, it was discovered that the horse probably responded to the previously performed knee joint analgesia that, with time, diffused into the painful area. Time of onset was 60 minutes during the second day and 160 minutes during the first day. Another horse was deemed to show positive response to diagnostic analgesia 45 minutes after it was performed. The results show that there are horses whose lameness is alleviated after more than 10-30 minutes which somewhat supports the hypothesis. Lameness evaluation is very complex and in the future further research is required to know more about the time of onset following different diagnostic analgesia. But there may already be grounds to revise the lameness evaluation that is being done today. Maybe by extending the examination time and do multiple measurements before and after diagnostic analgesia a more accurate diagnosis can be reached. SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry (until 231231) 2021 H3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/16521/
spellingShingle häst
hälta
diagnostiska anestesier
anslagstid
hältutredning
ortopedi
Arkå, Malin
Anslagstid vid diagnostiska anestesier på bakbenshalta hästar : hur länge bör veterinären vänta innan nästa bedövning kan läggas?
title Anslagstid vid diagnostiska anestesier på bakbenshalta hästar : hur länge bör veterinären vänta innan nästa bedövning kan läggas?
title_full Anslagstid vid diagnostiska anestesier på bakbenshalta hästar : hur länge bör veterinären vänta innan nästa bedövning kan läggas?
title_fullStr Anslagstid vid diagnostiska anestesier på bakbenshalta hästar : hur länge bör veterinären vänta innan nästa bedövning kan läggas?
title_full_unstemmed Anslagstid vid diagnostiska anestesier på bakbenshalta hästar : hur länge bör veterinären vänta innan nästa bedövning kan läggas?
title_short Anslagstid vid diagnostiska anestesier på bakbenshalta hästar : hur länge bör veterinären vänta innan nästa bedövning kan läggas?
title_sort anslagstid vid diagnostiska anestesier på bakbenshalta hästar : hur länge bör veterinären vänta innan nästa bedövning kan läggas?
topic häst
hälta
diagnostiska anestesier
anslagstid
hältutredning
ortopedi