Betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur
Varje år slaktas cirka 2,5 miljoner grisar och 420 000 nötkreatur i Sverige. Av dessa uppskattas ca 44 % övernatta på slakteri. Att skickas till slakt innebär mycket stress för djuren och slakterimiljön är inte optimal för djurens välfärd eftersom den innehåller för djuren obekanta lukter, ljud o...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15879/ |
| Sumario: | Varje år slaktas cirka 2,5 miljoner grisar och 420 000 nötkreatur i Sverige. Av dessa uppskattas
ca 44 % övernatta på slakteri. Att skickas till slakt innebär mycket stress för djuren och
slakterimiljön är inte optimal för djurens välfärd eftersom den innehåller för djuren obekanta
lukter, ljud och individer. Det är välkänt att framför allt grisar som blandas inför slakt bråkar
för att etablera en ny hierarki och då åsamkar varandra hudskador. Det finns även studier som
visar att nötkreatur får ett ökat antal blåmärken om de övernattar på slakteriet jämfört med om
de inte gör det.
Denna studie syftade till att undersöka om det finns något samband mellan övernattning på
slakteri och förekomsten av registrerade skador på slaktkroppen. Ett storskaligt svenskt slakteri
tillhandahöll uppgifter från djur slaktade under en period av nästan fyra år. Totalt analyserades
data från 1 109 051 djur, varav 180 826 nötkreatur och 928 225 grisar. Frekvensen av skador
beräknades enligt slakteriets egen registrering av skador på styckdetaljer, uppkomna under
slakteriföretagets ansvar, samt ordinarie veterinärbesiktning efter slakt.
De sju skadetyper som beaktades var köttskada i filén, ryggpartiet (högrev, entrecote eller
ryggbiff), bogen eller bakpartiet (rostbiff, fransyska, rulle, innanlår eller ytterlår), en eller flera
köttskador i någon styckdetalj (köttskada totalt), akut trauma och PSE (endast hos gris). Den
vanligast förekommande skadetypen hos båda djurslagen var akut trauma, som registrerades
hos 0,37 % av grisarna och 1,9 % av nötkreaturen.
Totalt 39,3 % av djuren övernattade. Enkla samband mellan skadeförekomst och djurslag,
övernattning, kalenderår eller kalendermånad analyserades med hjälp av z-test för proportioner,
Chi2-test eller Fishers exakta test.
När nötkreatur och grisar analyserades tillsammans fanns ett signifikant positivt samband
mellan övernattning och skador (p≤0,001) för samtliga analyserade skadetyper förutom
bogskada, där andelen som ej övernattat oftare hade skador. Hos gris var frekvensen av bakdelsskada och köttskada totalt lägre hos övernattande djur medan akut trauma var högre. Hos
nötkreatur fanns signifikant samband mellan övernattning och ryggskada, bakdelsskada samt
köttskada totalt, där övernattande djur hade en högre frekvens av ryggskador.
Hos gris fanns en signifikant skillnad mellan de fyra åren vad gällde filéskada, bogskada,
bakdelsskada och köttskada totalt (p<0.001). Det fanns även en signifikant skillnad mellan
månaderna för bogskada, bakdelsskada, köttskada totalt och akut trauma. Hos nötkreatur fanns
en signifikant skillnad mellan de fyra åren vad gällde ryggskada, bakdelsskada, köttskada totalt
och akut trauma (p<0.001). Det fanns även en signifikant skillnad mellan månaderna.
Studien talar för att risken för slaktskador i filé, rygg och bakdel hos gris minskar vid
övernattning, medan risken för registrering av akut trauma vid veterinärbesiktning av gris ökar
vid övernattning på slakteriet före slakten. Hos nötkreatur talar studien för att registrering för
ryggskada ökar i samband med övernattning. |
|---|