Betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur
Varje år slaktas cirka 2,5 miljoner grisar och 420 000 nötkreatur i Sverige. Av dessa uppskattas ca 44 % övernatta på slakteri. Att skickas till slakt innebär mycket stress för djuren och slakterimiljön är inte optimal för djurens välfärd eftersom den innehåller för djuren obekanta lukter, ljud o...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Second cycle, A2E |
| Language: | Swedish Swedish |
| Published: |
2020
|
| Subjects: | |
| Online Access: | https://stud.epsilon.slu.se/15879/ |
| _version_ | 1855572653697400832 |
|---|---|
| author | Emlén, Anna |
| author_browse | Emlén, Anna |
| author_facet | Emlén, Anna |
| author_sort | Emlén, Anna |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Varje år slaktas cirka 2,5 miljoner grisar och 420 000 nötkreatur i Sverige. Av dessa uppskattas
ca 44 % övernatta på slakteri. Att skickas till slakt innebär mycket stress för djuren och
slakterimiljön är inte optimal för djurens välfärd eftersom den innehåller för djuren obekanta
lukter, ljud och individer. Det är välkänt att framför allt grisar som blandas inför slakt bråkar
för att etablera en ny hierarki och då åsamkar varandra hudskador. Det finns även studier som
visar att nötkreatur får ett ökat antal blåmärken om de övernattar på slakteriet jämfört med om
de inte gör det.
Denna studie syftade till att undersöka om det finns något samband mellan övernattning på
slakteri och förekomsten av registrerade skador på slaktkroppen. Ett storskaligt svenskt slakteri
tillhandahöll uppgifter från djur slaktade under en period av nästan fyra år. Totalt analyserades
data från 1 109 051 djur, varav 180 826 nötkreatur och 928 225 grisar. Frekvensen av skador
beräknades enligt slakteriets egen registrering av skador på styckdetaljer, uppkomna under
slakteriföretagets ansvar, samt ordinarie veterinärbesiktning efter slakt.
De sju skadetyper som beaktades var köttskada i filén, ryggpartiet (högrev, entrecote eller
ryggbiff), bogen eller bakpartiet (rostbiff, fransyska, rulle, innanlår eller ytterlår), en eller flera
köttskador i någon styckdetalj (köttskada totalt), akut trauma och PSE (endast hos gris). Den
vanligast förekommande skadetypen hos båda djurslagen var akut trauma, som registrerades
hos 0,37 % av grisarna och 1,9 % av nötkreaturen.
Totalt 39,3 % av djuren övernattade. Enkla samband mellan skadeförekomst och djurslag,
övernattning, kalenderår eller kalendermånad analyserades med hjälp av z-test för proportioner,
Chi2-test eller Fishers exakta test.
När nötkreatur och grisar analyserades tillsammans fanns ett signifikant positivt samband
mellan övernattning och skador (p≤0,001) för samtliga analyserade skadetyper förutom
bogskada, där andelen som ej övernattat oftare hade skador. Hos gris var frekvensen av bakdelsskada och köttskada totalt lägre hos övernattande djur medan akut trauma var högre. Hos
nötkreatur fanns signifikant samband mellan övernattning och ryggskada, bakdelsskada samt
köttskada totalt, där övernattande djur hade en högre frekvens av ryggskador.
Hos gris fanns en signifikant skillnad mellan de fyra åren vad gällde filéskada, bogskada,
bakdelsskada och köttskada totalt (p<0.001). Det fanns även en signifikant skillnad mellan
månaderna för bogskada, bakdelsskada, köttskada totalt och akut trauma. Hos nötkreatur fanns
en signifikant skillnad mellan de fyra åren vad gällde ryggskada, bakdelsskada, köttskada totalt
och akut trauma (p<0.001). Det fanns även en signifikant skillnad mellan månaderna.
Studien talar för att risken för slaktskador i filé, rygg och bakdel hos gris minskar vid
övernattning, medan risken för registrering av akut trauma vid veterinärbesiktning av gris ökar
vid övernattning på slakteriet före slakten. Hos nötkreatur talar studien för att registrering för
ryggskada ökar i samband med övernattning. |
| format | Second cycle, A2E |
| id | RepoSLU15879 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU158792020-08-11T01:01:48Z https://stud.epsilon.slu.se/15879/ Betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur Emlén, Anna Animal husbandry Varje år slaktas cirka 2,5 miljoner grisar och 420 000 nötkreatur i Sverige. Av dessa uppskattas ca 44 % övernatta på slakteri. Att skickas till slakt innebär mycket stress för djuren och slakterimiljön är inte optimal för djurens välfärd eftersom den innehåller för djuren obekanta lukter, ljud och individer. Det är välkänt att framför allt grisar som blandas inför slakt bråkar för att etablera en ny hierarki och då åsamkar varandra hudskador. Det finns även studier som visar att nötkreatur får ett ökat antal blåmärken om de övernattar på slakteriet jämfört med om de inte gör det. Denna studie syftade till att undersöka om det finns något samband mellan övernattning på slakteri och förekomsten av registrerade skador på slaktkroppen. Ett storskaligt svenskt slakteri tillhandahöll uppgifter från djur slaktade under en period av nästan fyra år. Totalt analyserades data från 1 109 051 djur, varav 180 826 nötkreatur och 928 225 grisar. Frekvensen av skador beräknades enligt slakteriets egen registrering av skador på styckdetaljer, uppkomna under slakteriföretagets ansvar, samt ordinarie veterinärbesiktning efter slakt. De sju skadetyper som beaktades var köttskada i filén, ryggpartiet (högrev, entrecote eller ryggbiff), bogen eller bakpartiet (rostbiff, fransyska, rulle, innanlår eller ytterlår), en eller flera köttskador i någon styckdetalj (köttskada totalt), akut trauma och PSE (endast hos gris). Den vanligast förekommande skadetypen hos båda djurslagen var akut trauma, som registrerades hos 0,37 % av grisarna och 1,9 % av nötkreaturen. Totalt 39,3 % av djuren övernattade. Enkla samband mellan skadeförekomst och djurslag, övernattning, kalenderår eller kalendermånad analyserades med hjälp av z-test för proportioner, Chi2-test eller Fishers exakta test. När nötkreatur och grisar analyserades tillsammans fanns ett signifikant positivt samband mellan övernattning och skador (p≤0,001) för samtliga analyserade skadetyper förutom bogskada, där andelen som ej övernattat oftare hade skador. Hos gris var frekvensen av bakdelsskada och köttskada totalt lägre hos övernattande djur medan akut trauma var högre. Hos nötkreatur fanns signifikant samband mellan övernattning och ryggskada, bakdelsskada samt köttskada totalt, där övernattande djur hade en högre frekvens av ryggskador. Hos gris fanns en signifikant skillnad mellan de fyra åren vad gällde filéskada, bogskada, bakdelsskada och köttskada totalt (p<0.001). Det fanns även en signifikant skillnad mellan månaderna för bogskada, bakdelsskada, köttskada totalt och akut trauma. Hos nötkreatur fanns en signifikant skillnad mellan de fyra åren vad gällde ryggskada, bakdelsskada, köttskada totalt och akut trauma (p<0.001). Det fanns även en signifikant skillnad mellan månaderna. Studien talar för att risken för slaktskador i filé, rygg och bakdel hos gris minskar vid övernattning, medan risken för registrering av akut trauma vid veterinärbesiktning av gris ökar vid övernattning på slakteriet före slakten. Hos nötkreatur talar studien för att registrering för ryggskada ökar i samband med övernattning. Every year approximately 2,5 million pigs and 420 000 cattle are slaughtered in Sweden. Out of these 44 % are estimated to spend the night at the abattoir. Being sent to slaughter involves considerable stress for the animals and the environment at the abattoir is not optimal for animal welfare as it contains new smells, sounds and plenty of new individuals. It is well known that mainly pigs that are mixed before slaughter fight to establish a new hierarchy and consequently cause skin damage. There are also studies showing that cattle have an increased number of bruises on the carcass if they spent the night at the abattoir prior to slaughter than if they did not. The purpose of this study is therefore to examine if there is any connection between overnight lairage at the abattoir and the frequency of registered lesions. Data was provided by a large Swedish abattoir and contained animals slaughtered over almost 4 years. In total 1 109 051 animals, out of which 180 826 were cattle and 928 225 were pigs, were analyzed for the frequency of lesions using the abattoir’s own codes for damage on meat cuts arising under their own responsibility, as well as veterinary codes for acute trauma and PSE from post mortem inspection. Analyzed factors included connection between lesions and animal species, overnight lairage, year and month and were analyzed using z-test for proportions, Chi2-test or Fisher’s exact test. The seven lesion types analyzed included meat damage on fillet, back (chuck, prime rib, strip loin), shoulder clod, or hind (beef rump, beef knuckle, eye of round, boneless beef outside and inside), any meat damage, acute trauma and PSE (pig only). The most common lesions in both species were acute trauma, registered in 0,37% of pigs and 1,9% of cattle. A total of 39,3% of the studied animals spent the night in lairage at the slaughterhouse before being slaughtered. There was a significant association between overnight lairage and lesions (p≤0,001) for all categories of lesions when cattle and pigs were analyzed together; those who did not spend the night more commonly had lesions than those who did. In pigs the frequency for hind lesions and total lesions were lower while acute trauma was higher in those who spent the night. In cattle there was a significant association between overnight lairage and lesions in the categories back, hind and any type of meat damage, where animals that spent the night in lairage had a higher frequency of back lesions. In pigs there was a significant difference between the four years with respect to lesions in the fillet, shoulder clod, hind and total lesions (p<0,001). There was also a significant difference between months regarding lesions in shoulder clod, hind, total lesions and acute trauma. In cattle there was a significant difference between the four years and lesions in back, hind, total lesions and acute trauma (p<0,001). There was also a significant difference between the months with a higher frequency in the winter months. The study suggests that the risk of lesions in the fillet, back and hind part of pigs decreases with overnight lairage, while the risk of acute trauma increases with overnight lairage in pigs. In cattle, the study suggests that overnight lairage increases the risk of back lesions. 2020-07-11 Second cycle, A2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15879/1/emlen_a_200127.pdf Emlén, Anna, 2020. Betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur. Second cycle, A2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-880.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15879 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Emlén, Anna Betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur |
| title | Betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur |
| title_full | Betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur |
| title_fullStr | Betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur |
| title_full_unstemmed | Betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur |
| title_short | Betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur |
| title_sort | betydelsen av övernattning på slakteri för förekomsten av slaktskador hos gris och nötkreatur |
| topic | Animal husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/15879/ https://stud.epsilon.slu.se/15879/ |