Betydelsen av butorfanol vid sedering av nötkreatur
Kastration av handjur är ett rutinmässigt ingrepp som används av boskapsägare runtom i världen för att underlätta hanteringen av deras djur. En kastration av en tjurkalv kan utföras på flera olika sätt, men kirurgisk kastration är en metod som föredras av många veterinärer. Då ingreppet är smärtsa...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17539/ |
| Sumario: | Kastration av handjur är ett rutinmässigt ingrepp som används av boskapsägare runtom i världen för
att underlätta hanteringen av deras djur. En kastration av en tjurkalv kan utföras på flera olika sätt,
men kirurgisk kastration är en metod som föredras av många veterinärer. Då ingreppet är smärtsamt
brukar man använda sig av smärtlindring i form av lokalbedövning och non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs).
Hos många djurslag använder man sig av opioider för att hantera smärttillstånd. Ett av de mest
välanvända analgetiska läkemedlen inom veterinärmedicinen är butorfanol som är en kappareceptoragonist och en agonist-antagonist på my-receptorn. Butorfanol verkar smärtlindrande,
speciellt på viscerala organ, och kan användas som ett tillägg för att få en mer balanserad sedering.
I svenska Distriktsveterinärernas behandlingsriktlinjer förespråkas tillägg av butorfanol till sederingen vid kastration av nötkalv. Det sederingsprotokoll som finns bifogat i behandlingsriktlinjen är
skapat av klinikern Axel Sannö. Sannö, A. och kollegor upplever att tillägg av butorfanol under
kirurgisk kastration av nötkalv gör att kalven ligger ner bättre under sederingen med färre reaktioner
och rörelser och går upp snabbare. Det finns dock ett begränsat antal studier över användandet av
butorfanol på nötkreatur då det för närvarande inte finns något butorfanol-preparat som är godkänt
för djurslaget.
Syftet med studien var att objektivt undersöka effekten av butorfanol under kastration av tjurkalvar
för att bekräfta den subjektiva upplevelsen beskriven av Sannö, A. och kollegor. I studien användes
54 tjurkalvar, samtliga sederades med xylazin, men 28 kalvar fick även ett tillägg av butorfanol.
Studiens hypotes var att butorfanolgruppen skulle ligga bättre under sederingen med färre reaktioner
på smärtsamt stimuli och resa sig snabbare efter kastrationen jämfört med gruppen som enbart fick
xylazin.
Studien kunde inte bekräfta att tillägg av butorfanol bidrog till en bättre smärtlindring av kalvarna
under kastrationen. Detta baserat på att det ej fanns en signifikant skillnad mellan reaktionerna på
smärtsamt stimuli mellan grupperna. Dock syntes en tendens till signifikans vad gällde reaktion på
kastrationsingreppet (p = 0,057). Det fanns heller inga statistiska belägg för att kalvarna som fick
en kombination av xylazin och butorfanol reste sig snabbare efter att ingreppet hade slutförts.
Slutsatsen blev således att hypotesen inte kunde bekräftas. Vid en signifikansgräns på p <0,05 kunde
studien inte visa att tillägg av butorfanol till sedering med xylazin bidrog med någon ytterligare
smärtlindring vid kastration av nötkalv som även behandlats med lokalbedövning och en NSAID
innan ingreppet, samt att tillägget inte bidrog till en snabbare resning efter ingreppets slut. Som
bifynd visade studien att kalvarna som fick tillägg av butorfanol var piggare när de väl reste sig efter
ingreppet (p = 0,007) samt att de vokaliserade betydligt mer jämfört med de som bara hade fått
xylazin (p = 0,005; p <0,001). |
|---|