Kartering av lämnade hänsynsområden vid slutavverkning med hjälp av fjärranalys
Vid slutavverkning av skog är det viktigt att hänsynsområden lämnas kvar för att gynna den biologiska mångfalden. Den här studien har undersökt om lämnade hänsynsområden vid en slutavverkning kan kartläggas med hjälp av fjärranalys. Studien delades upp i två delmål: , 1) lokalisera och beräkn...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15778/ |
| Sumario: | Vid slutavverkning av skog är det viktigt att hänsynsområden lämnas kvar för att gynna den
biologiska mångfalden. Den här studien har undersökt om lämnade hänsynsområden vid en
slutavverkning kan kartläggas med hjälp av fjärranalys.
Studien delades upp i två delmål: ,
1) lokalisera och beräkna arealen för lämnade hänsynsområden utifrån laserskanningsdata
och 2) klassificera typen av lämnade hänsynsområden i fyra olika klasser: fuktig mark, bergig
mark, kantzon mot vatten och trädgrupper.
Studien utfördes strax utanför Vindeln i Västerbottens län. Där samlades högupplösta bilder
in över sju slutavverkade bestånd med hjälp av en drönare. Bilderna bildtolkades manuellt
och totalt karterades 72 verkliga hänsynsområden. Dessa jämfördes sedan mot en automatiserad
segmentering av hänsynsområden utifrån en krontaksmodell, skapad från laserskanningsdata.
Segmenteringen underskattade arealen lämnad hänsyn och var 96 % av den totala
verkliga arealen. De segmenterade hänsynsområdenas areal var korrekt placerade innanför
de verkliga hänsynsområdena i snitt med 85,4 %. De segmenterade hänsynsområdena tenderade
att vara felplacerad i en större utsträckning där vegetation var gles och korrekt placerad
där vegetationen var sluten.
För delmål två klassificerades 123 inventerade hänsynsområden med hjälp av klassificeringsmetoden
random forest. Totalt användes nio olika variabler i klassificeringen, exempelvis
trädens höjd och markens fuktighet. Klassificeringen av de lämnade hänsynsområdena hade
en total klassningsnoggrannhet på 75,6 %. Lämnade hänsynsområden på fuktig mark (85,7
%) hade högst producentnoggrannhet medan bergig mark (44,4 %) hade lägst producentnoggrannhet.
De viktigaste variablerna för den totala klassningsnoggrannheten var information
om vattnets läge i terrängen, hänsynsområdets geometriska utformning och areal.
Denna studie indikerar att lämnade hänsynsområden vid en slutavverkning kan kartläggas
med hjälp av högupplösta bilder. Metoden är framför allt lämplig för att uppskatta arealen
lämnad hänsyn vid slutavverkningar inom ett större geografiskt område, eftersom precisionen
var lägre för enskilda hänsynsområden. Det är möjligt att skapa sig en uppfattning om
vilka typer av hänsynsområden som tenderar att lämnas kvar efter en slutavverkning med
metoden, men osäkerheten var alltför stor för att klassificera enskilda hänsynsområden. Ett
litet urval av hänsynsområden tillsammans med andra felkällor i den här studien gör att resultatet
kan variera för försök med andra förhållanden. |
|---|