Kan skogsgödsling effektiviseras med hjälp av SLU Markfuktighetskarta?
Den bristande tillgängligheten på kväve hämmar många av de boreala och tempererade skogarnas tillväxt. Att gödsla med kväve har visat sig vara en av de mest effektiva produktionshöjande åtgärderna för att öka skogens avkastning. Gödslingsaktiviteten i Sverige kom att öka som mest under 1970-talet. D...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2021
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17320/ |
| Sumario: | Den bristande tillgängligheten på kväve hämmar många av de boreala och tempererade skogarnas tillväxt. Att gödsla med kväve har visat sig vara en av de mest effektiva produktionshöjande åtgärderna för att öka skogens avkastning. Gödslingsaktiviteten i Sverige kom att öka som mest under 1970-talet. Därefter minskade gödslingsarealen eftersom oro för miljöeffekter så som försurning av vattendrag uppstod.
Syftet med rapporten är att jämföra SCA:s nuvarande arbetssätt med SLU Markfuktighetskarta gällande om gödsling skett på rätt arealer på SCA:s innehav i Ångermanland. För att undersöka gödslingens verkan på olika marker genomförs en fältstudie. Rapporten innefattar även en litteraturstudie om gödslingens effekt på fuktiga och blöta marker ur ett produktions- och miljöperspektiv.
Två nya markfuktighetskartor, en klassad och en oklassad, produceras under åren 2020 och 2021 av Sveriges Lantbruksuniversitet. Den klassade kartan är indelad i tre markfuktighetsklasser medan den oklassade kartan anger markfuktigheten på en skala från 0 till 100. Fältmätningarna gjordes med hjälp av referenslinjer i referensområden för respektive bestånd. Linjerna placerades över gränsen för två markfuktighetsklasser med lika många provytor på varje sida av gränsen.
Resultatet visar att referensområdena för den torra, friska och frisk-fuktiga marken har något högre tillväxtkvot i jämförelse med referensområdena för den fuktiga och blöta marken. Majoriteten av provytorna uppfyllde alla sju baskrav för gödslingsbara bestånd. Den främsta anledningen till att en provyta ej blev godkänd berodde att andelen löv var för hög.
Slutsatserna av arbetet visar att tillväxtskillnaden mellan fuktig och blöt skogsmark och torr, frisk och frisk-fuktig mark är märkbar men liten. SLU Markfuktighetskarta kan precisera gödslingen till där den ger mest effekt men kan komma att minska gödslingsarealer på beståndsnivå. |
|---|