Växtsubstrat för en hållbar stad
Syftet med arbetet är att undersöka två befintliga växtsubstratsystem som används för perenner och lignoser i urbana miljöer. Detta görs i syfte med att städerna utvecklas och förtätas i en allt snabbare takt. Förtätade städer kräver fler nya och innovativa gröna lösningar för att uppnå kvalitati...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15416/ |
| _version_ | 1855572574473289728 |
|---|---|
| author | Gabrielsson, Elias Stål, Victor |
| author_browse | Gabrielsson, Elias Stål, Victor |
| author_facet | Gabrielsson, Elias Stål, Victor |
| author_sort | Gabrielsson, Elias |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Syftet med arbetet är att undersöka två befintliga växtsubstratsystem som används
för perenner och lignoser i urbana miljöer. Detta görs i syfte med att städerna
utvecklas och förtätas i en allt snabbare takt. Förtätade städer kräver fler nya och
innovativa gröna lösningar för att uppnå kvalitativa resultat. Arbetet genomfördes
med olika tillvägagångssätt i hopp om att få fram olika infallsvinklar om de två olika
växtsubstrat som analyseras i mindre skala i detta arbete.
Det finns och används nya växtsubstratsystem som ex. biokol och pimpsten, men
de är varken verifierade eller utvärderade. Fältstudierna samt labbstudierna som
görs är vidare studier för framtida forskning där det skulle behöva göras i en större
skala för att få en mer trovärdig verifikation och utvärdering av växtsubstraten. De
olika testerna gav fördel för de två olika växtsubstraten som kan vara ett argument
till att använda dem i urbana miljöer. Genom en litteraturstudie togs det upp fördelar
och nackdelar för både pimpsten och biokol.
Fördelarna med pimpsten är att den har god vattenhållande förmåga och att det är
ett lätt växtsubstrat, vilket gör den lämplig att använda sig av på t.ex. gröna tak.
Fördelarna med biokol är att den har lagringsförmåga av både vatten och näring,
något som vi inte haft möjlighet att undersöka själva, samt att biokol kan binda
tungmetaller från atmosfären ner i marken. Nackdelen med pimpsten är att den inte
kan lagra och binda näring samt även miljöpåverkan då pimpsten måste importeras
och utvinnas från Island, samt att det kan nybildas i viss mån men då det är så
sällan förkommande, kan det anses som en ändlig resurs. Nackdelen med biokol är
att det är dyrt, eftersom det inte är en etablerad vara på marknaden. På grund av att
den generella kunskapen om biokol och dess egenskaper är väldigt liten.
Laborationer gjordes som ex. rotvolymen, infiltrationsförmåga och vattenhållande
förmåga. Även ett platsbesök gjordes på Jaktgatan i Norra Djurgårdsstaden där en
inventering av perenner och lignoser gjordes. Detta då gatan har två planteringar
med liknande växtmaterial och samma förutsättningar när det kommer till
vattentillgång och solexponering. Skillnaden var då vad för växtsubstrat som fanns i
bäddarna. Inventeringen innehöll till exempel Growth Index, medelvärde och
standardavvikelse. De sammanslagna resultaten visade på att biokol är ett
mångsidigt växtsubstrat som i större utsträckning borde undersökas och testas mer i
urbana miljöer. Likaså pimpsten är ett växtsubstrat som inte ska underskattas, som
har sin plats på områden med specifika förutsättningar, och förtjänar att vara en
etablerad produkt på marknaden |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU15416 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2020 |
| publishDateSort | 2020 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU154162020-03-20T02:00:35Z https://stud.epsilon.slu.se/15416/ Växtsubstrat för en hållbar stad Gabrielsson, Elias Stål, Victor Landscape architecture Syftet med arbetet är att undersöka två befintliga växtsubstratsystem som används för perenner och lignoser i urbana miljöer. Detta görs i syfte med att städerna utvecklas och förtätas i en allt snabbare takt. Förtätade städer kräver fler nya och innovativa gröna lösningar för att uppnå kvalitativa resultat. Arbetet genomfördes med olika tillvägagångssätt i hopp om att få fram olika infallsvinklar om de två olika växtsubstrat som analyseras i mindre skala i detta arbete. Det finns och används nya växtsubstratsystem som ex. biokol och pimpsten, men de är varken verifierade eller utvärderade. Fältstudierna samt labbstudierna som görs är vidare studier för framtida forskning där det skulle behöva göras i en större skala för att få en mer trovärdig verifikation och utvärdering av växtsubstraten. De olika testerna gav fördel för de två olika växtsubstraten som kan vara ett argument till att använda dem i urbana miljöer. Genom en litteraturstudie togs det upp fördelar och nackdelar för både pimpsten och biokol. Fördelarna med pimpsten är att den har god vattenhållande förmåga och att det är ett lätt växtsubstrat, vilket gör den lämplig att använda sig av på t.ex. gröna tak. Fördelarna med biokol är att den har lagringsförmåga av både vatten och näring, något som vi inte haft möjlighet att undersöka själva, samt att biokol kan binda tungmetaller från atmosfären ner i marken. Nackdelen med pimpsten är att den inte kan lagra och binda näring samt även miljöpåverkan då pimpsten måste importeras och utvinnas från Island, samt att det kan nybildas i viss mån men då det är så sällan förkommande, kan det anses som en ändlig resurs. Nackdelen med biokol är att det är dyrt, eftersom det inte är en etablerad vara på marknaden. På grund av att den generella kunskapen om biokol och dess egenskaper är väldigt liten. Laborationer gjordes som ex. rotvolymen, infiltrationsförmåga och vattenhållande förmåga. Även ett platsbesök gjordes på Jaktgatan i Norra Djurgårdsstaden där en inventering av perenner och lignoser gjordes. Detta då gatan har två planteringar med liknande växtmaterial och samma förutsättningar när det kommer till vattentillgång och solexponering. Skillnaden var då vad för växtsubstrat som fanns i bäddarna. Inventeringen innehöll till exempel Growth Index, medelvärde och standardavvikelse. De sammanslagna resultaten visade på att biokol är ett mångsidigt växtsubstrat som i större utsträckning borde undersökas och testas mer i urbana miljöer. Likaså pimpsten är ett växtsubstrat som inte ska underskattas, som har sin plats på områden med specifika förutsättningar, och förtjänar att vara en etablerad produkt på marknaden Our main purpose of this study is to examine two different plant substrates that works for perennials and trees in urban environments. Because the cities develop and expands more rapidly than before. Therefore it needs more new and innovative green solutions in the cities. The study was performed with different approach in hope to get different angels about the two plant substrates that are analyzed in the study. The different tests gave a advantage for the two different plant substrates which can be an argument for to use them in urban environments. Through a study literature it took up advantages and disadvantages for both biochar and pumice. The advantages with pumice is that it has a good water capacity and also it´s a light plant substrate. Which makes it suitable to use on for example green roofs. The advantages with biochar is that it has a good storability of both water and nutrition. Also that biochar can bind heavy metals from the atmosphere down in the ground. The disadvantage with pumice is that it can´t store and bind nutrition and also it has a negative impact on the environment, because pumice needs to be imported and mined on Iceland. And it´s also a finite resource. The disadvantage with biochar is that it´s expensive because it´s not a established product on the market. Mostly because in general we still don´t know that much about biochar and how good capacity it actually has. Laborations where made on rootvolume, permability and water capacity. A visit where made at Jaktgatan in Norra Djurgårdsstaden there a inventory of perennials and threes where made. The inventory contained growth index, average value and standard deviation. The merged results showed that biochar is a more versatile plant substrate that advantageously should be examined and tested more in urban environments. Also that pumice is a substrate that should not be underestimated, because it has it´s place in areas with specific prerequisites, and deserves to be a established product on the market. 2020-03-12 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/15416/7/gabrielsson_e_stal_v_200319.pdf Gabrielsson, Elias and Stål, Victor, 2020. Växtsubstrat för en hållbar stad. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-15416 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Gabrielsson, Elias Stål, Victor Växtsubstrat för en hållbar stad |
| title | Växtsubstrat för en hållbar stad |
| title_full | Växtsubstrat för en hållbar stad |
| title_fullStr | Växtsubstrat för en hållbar stad |
| title_full_unstemmed | Växtsubstrat för en hållbar stad |
| title_short | Växtsubstrat för en hållbar stad |
| title_sort | växtsubstrat för en hållbar stad |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/15416/ https://stud.epsilon.slu.se/15416/ |