Kollektivtrafikens betydelse för en hållbar mobilitet
Denna uppsats är tänkt att berätta om Stokholms kollektivtrafik, med Köpenhamn som en jämförelse. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: Vilken roll spelar kollektivtrafiken i Stockholm för den totala användningen av hållbara transportmedel? Arbetet grundar sig på en litteraturstudie. Tu...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15314/ |
| Sumario: | Denna uppsats är tänkt att berätta om Stokholms
kollektivtrafik, med Köpenhamn som en jämförelse.
Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: Vilken
roll spelar kollektivtrafiken i Stockholm för den totala
användningen av hållbara transportmedel? Arbetet
grundar sig på en litteraturstudie.
Tunnelbanebygget skedde i samband med
planering av förorterna. Det var kontroversiellt att
bygga tunnelbana i en så liten stad, men Stockholm
byggde ändå. Planerarna styrde med järnhand och
skapade en stad efter rådande ideal. Förorter med
stora pendlingsmönster har skapats, där tunnelbanan
är en del av staden och inte bara ett transportmedel.
Stockholmarna pendlar långt till sina arbetsplatser
och många förorter har få arbetsplatser i relation
till bostäder.
Stockholm har fler tågstationer än Köpenhamn.
Tillgång till kollektivtrafik är bättre då stockholmarna
bor närmre tågstationer, samt har närmre till
arbetsplatser från tågstationer jämfört med
köpenhamnsbor.
Köpenhamn har tampats med dålig ekonomi och har
haft svårigheter i planeringen rent historiskt, vilket kan
förklara varför kollektivtrafiken inte är lika utbyggd,
men också varför staden är mer sammanhållen och
har lägre koldioxidutsläpp än Stockholm.
Bilanvändningen verkar inte påverkas av ökad
cykling, istället är det gång och kollektivtrafikresor
som minskar när cyklingen ökar.
Båda städerna satsar i skrivande stund stort och
bygger ut sina tunnelbanor. Det finns målbilder
i båda städerna att minska bilismen och öka
kollektivtrafikanvändandet samt cykelanvändandet.
Statistiken över resvanor skiljer sig väldigt mycket
och Köpenhamn saknar offentlig statistik för sina
resvanor. Kollektivtrafiken används mer i Stockholm,
och samtidigt som fler cyklar i Köpenhamn kör de
också mer bil. Koldioxidutsläppen är dock lägre i
Köpenhamn, sannolikt för att de pendlar kortare
sträckor.
Arbetet har varit något övermäktigt, men lärorikt.
Styrkan och svagheten i arbetet ligger i det komplexa
som en stad är, som reduceras till något greppbart. |
|---|