Växtsubstrat för en hållbar stad
Syftet med arbetet är att undersöka två befintliga växtsubstratsystem som används för perenner och lignoser i urbana miljöer. Detta görs i syfte med att städerna utvecklas och förtätas i en allt snabbare takt. Förtätade städer kräver fler nya och innovativa gröna lösningar för att uppnå kvalitati...
| Autores principales: | , |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2020
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/15416/ |
| Sumario: | Syftet med arbetet är att undersöka två befintliga växtsubstratsystem som används
för perenner och lignoser i urbana miljöer. Detta görs i syfte med att städerna
utvecklas och förtätas i en allt snabbare takt. Förtätade städer kräver fler nya och
innovativa gröna lösningar för att uppnå kvalitativa resultat. Arbetet genomfördes
med olika tillvägagångssätt i hopp om att få fram olika infallsvinklar om de två olika
växtsubstrat som analyseras i mindre skala i detta arbete.
Det finns och används nya växtsubstratsystem som ex. biokol och pimpsten, men
de är varken verifierade eller utvärderade. Fältstudierna samt labbstudierna som
görs är vidare studier för framtida forskning där det skulle behöva göras i en större
skala för att få en mer trovärdig verifikation och utvärdering av växtsubstraten. De
olika testerna gav fördel för de två olika växtsubstraten som kan vara ett argument
till att använda dem i urbana miljöer. Genom en litteraturstudie togs det upp fördelar
och nackdelar för både pimpsten och biokol.
Fördelarna med pimpsten är att den har god vattenhållande förmåga och att det är
ett lätt växtsubstrat, vilket gör den lämplig att använda sig av på t.ex. gröna tak.
Fördelarna med biokol är att den har lagringsförmåga av både vatten och näring,
något som vi inte haft möjlighet att undersöka själva, samt att biokol kan binda
tungmetaller från atmosfären ner i marken. Nackdelen med pimpsten är att den inte
kan lagra och binda näring samt även miljöpåverkan då pimpsten måste importeras
och utvinnas från Island, samt att det kan nybildas i viss mån men då det är så
sällan förkommande, kan det anses som en ändlig resurs. Nackdelen med biokol är
att det är dyrt, eftersom det inte är en etablerad vara på marknaden. På grund av att
den generella kunskapen om biokol och dess egenskaper är väldigt liten.
Laborationer gjordes som ex. rotvolymen, infiltrationsförmåga och vattenhållande
förmåga. Även ett platsbesök gjordes på Jaktgatan i Norra Djurgårdsstaden där en
inventering av perenner och lignoser gjordes. Detta då gatan har två planteringar
med liknande växtmaterial och samma förutsättningar när det kommer till
vattentillgång och solexponering. Skillnaden var då vad för växtsubstrat som fanns i
bäddarna. Inventeringen innehöll till exempel Growth Index, medelvärde och
standardavvikelse. De sammanslagna resultaten visade på att biokol är ett
mångsidigt växtsubstrat som i större utsträckning borde undersökas och testas mer i
urbana miljöer. Likaså pimpsten är ett växtsubstrat som inte ska underskattas, som
har sin plats på områden med specifika förutsättningar, och förtjänar att vara en
etablerad produkt på marknaden |
|---|