När man gör som man bör : en studie om medborgardialog som styrmedel
Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling undersöker medborgardialog som ett uttryck för att stärka demokratin genom att få medborgare delaktiga. Uppsatsen tar avstamp i Heby kommun, en landsbygdskommun, där förståelse för processen kring medborgardialog på kommunnivå har undersökts. Detta har se...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | L3 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Urban and Rural Development
2016
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571489715126272 |
|---|---|
| author | Heldmark, Lina |
| author_browse | Heldmark, Lina |
| author_facet | Heldmark, Lina |
| author_sort | Heldmark, Lina |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling undersöker medborgardialog som ett uttryck för att stärka demokratin genom att få medborgare delaktiga. Uppsatsen tar avstamp i Heby kommun, en landsbygdskommun, där förståelse för processen kring medborgardialog på kommunnivå har undersökts. Detta har sedan kopplats mot policydokument från exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting. Materialet för studien har varit intervjuer med nyckelpersoner i kommunen samt olika dokument på kommunal, regional och statlig nivå. Metoden jag använt är textanalys med inspiration från Fairclough.
Det som framkommit är två kommunföreträdare i form av politiker och tjänsteman som med entusiasm arbetat med medborgardialog i sin kommun. Genom att jämföra en motion från kommunen, en inspirationsskrift från Sveriges Kommuner och Landsting och den nya demokratiutredningen, SOU 2016:5, har jag kunnat se kopplingar mellan de olika nivåerna; där de alla är del i samma diskurs. När jag valde att se medborgardialog som ett projekt med riktlinjer framkom det att det finns dokument på både kommunal och statlig nivå och tillsammans etablerar de och är en del av en diskurs. Medborgardialogen legitimeras både av kommunalanställda och centralstyrda organisationer som Sveriges Kommuner och Landsting. Det uppkommer en cirkularitet av policy och praktik på de olika nivåerna. Det ledde till en fundering kring vilka möjliga oanade effekter medborgardialog kan ha för medborgarna i kommunen. Det finns risk att medborgardialog blir samtal med en tyst part, när det som i exemplet Heby blev ett ojämnt deltagande. Med en specifik diskurs kring medborgardialog, blir medborgardialog en metod som inte ifrågasätts när eller om resultat uteblir. Istället riktas kritiken mot tekniska och administrativa delar som kunde använts bättre och kan förfinas till nästa gång.
Slutligen diskuteras Sveriges historia av stark social tillit, där medborgarna haft förtroende för staten och staten i sin tur har levererat välfärd. Med ett Sverige som idag har en krympande välfärd kan medborgardialog ses som ett uttryck från statligt håll att öka den sociala tilliten genom dessa rådgivande samtal som medborgardialog är. |
| format | L3 |
| id | RepoSLU9265 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| publisher | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| publisherStr | SLU/Dept. of Urban and Rural Development |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU92652016-07-13T08:51:39Z När man gör som man bör : en studie om medborgardialog som styrmedel When one does what one is supposed to : a study on civil dialogue as an instrument in policy Heldmark, Lina medborgardialog styrning diskurs policy praktik effekter social tillit Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling undersöker medborgardialog som ett uttryck för att stärka demokratin genom att få medborgare delaktiga. Uppsatsen tar avstamp i Heby kommun, en landsbygdskommun, där förståelse för processen kring medborgardialog på kommunnivå har undersökts. Detta har sedan kopplats mot policydokument från exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting. Materialet för studien har varit intervjuer med nyckelpersoner i kommunen samt olika dokument på kommunal, regional och statlig nivå. Metoden jag använt är textanalys med inspiration från Fairclough. Det som framkommit är två kommunföreträdare i form av politiker och tjänsteman som med entusiasm arbetat med medborgardialog i sin kommun. Genom att jämföra en motion från kommunen, en inspirationsskrift från Sveriges Kommuner och Landsting och den nya demokratiutredningen, SOU 2016:5, har jag kunnat se kopplingar mellan de olika nivåerna; där de alla är del i samma diskurs. När jag valde att se medborgardialog som ett projekt med riktlinjer framkom det att det finns dokument på både kommunal och statlig nivå och tillsammans etablerar de och är en del av en diskurs. Medborgardialogen legitimeras både av kommunalanställda och centralstyrda organisationer som Sveriges Kommuner och Landsting. Det uppkommer en cirkularitet av policy och praktik på de olika nivåerna. Det ledde till en fundering kring vilka möjliga oanade effekter medborgardialog kan ha för medborgarna i kommunen. Det finns risk att medborgardialog blir samtal med en tyst part, när det som i exemplet Heby blev ett ojämnt deltagande. Med en specifik diskurs kring medborgardialog, blir medborgardialog en metod som inte ifrågasätts när eller om resultat uteblir. Istället riktas kritiken mot tekniska och administrativa delar som kunde använts bättre och kan förfinas till nästa gång. Slutligen diskuteras Sveriges historia av stark social tillit, där medborgarna haft förtroende för staten och staten i sin tur har levererat välfärd. Med ett Sverige som idag har en krympande välfärd kan medborgardialog ses som ett uttryck från statligt håll att öka den sociala tilliten genom dessa rådgivande samtal som medborgardialog är. This bachelor thesis in rural development examines how civil dialogue has grown to something that tries to strengthen the representative democracy. The thesis takes off in the rural municipality of Heby, as an example, where I have tried to understand the process with civil dialogue. Later, in my analysis, I have linked this to documents from state level. My material consists of interviews with key people in the municipality, in the local government and docu-ments from state level. The method is text analysis, where I have had inspiration from Fairclough’s discourse analysis. What I have seen is a committed politician and a committed official at the local govern-ment in the municipality office who worked with enthusiasm with the civil dialogue. By comparing different documents from different levels: from the municipality and from the state, I have discovered links between the different levels; they are all part of the same dis-course. When I choose to look at civil dialogue as a project with guidelines, I saw that docu-ments on all levels establish a discourse. The civil dialogue is legitimized both by representa-tives from the municipality office, as well as the state documents. A circularity with policy and practice on all levels appears. This led me to a reflection: What possible effects can civil dialogue have for the citizens in the municipality? There is a risk that civil dialogue becomes a conversation with a silent part, if it sets as in Heby municipality, where there was an uneven participation in the different villages. Lastly I discuss the Swedish history with a high level of social trust, where the citizens rely upon the state to deliver welfare and the state in return does that. Sweden today, has a shrinking welfare system and therefore one can look at civil dialogue as a way of increasing the social trust by advisory conversations – civil dialogue. SLU/Dept. of Urban and Rural Development 2016 L3 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/9265/ |
| spellingShingle | medborgardialog styrning diskurs policy praktik effekter social tillit Heldmark, Lina När man gör som man bör : en studie om medborgardialog som styrmedel |
| title | När man gör som man bör : en studie om medborgardialog som styrmedel |
| title_full | När man gör som man bör : en studie om medborgardialog som styrmedel |
| title_fullStr | När man gör som man bör : en studie om medborgardialog som styrmedel |
| title_full_unstemmed | När man gör som man bör : en studie om medborgardialog som styrmedel |
| title_short | När man gör som man bör : en studie om medborgardialog som styrmedel |
| title_sort | när man gör som man bör : en studie om medborgardialog som styrmedel |
| topic | medborgardialog styrning diskurs policy praktik effekter social tillit |