Hur ökas välfärden hos föl under deras första levnadsår?

Fölets första levnadsår har stor påverkan på dess framtida liv. Det är då man avvänjer fölet och sätter grunden för hantering, inlärningsförmåga och temperament. Därför är det viktigt att detta sker på rätt sätt så att fölen utvecklas till lätthanterliga, trygga unghästar. Syftet med denna litter...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Prabert, Josefine
Formato: M2
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) 2016
Materias:
_version_ 1855571489366999040
author Prabert, Josefine
author_browse Prabert, Josefine
author_facet Prabert, Josefine
author_sort Prabert, Josefine
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Fölets första levnadsår har stor påverkan på dess framtida liv. Det är då man avvänjer fölet och sätter grunden för hantering, inlärningsförmåga och temperament. Därför är det viktigt att detta sker på rätt sätt så att fölen utvecklas till lätthanterliga, trygga unghästar. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vilka faktorer som påverkar fölets hanterlighet och vilka av dessa som vi människor kan påverka. Hur kan vi öka välbefinnandet och inlärningsförmågan hos fölen? Hur stor betydelse har hantering av föl innan de avvänjs? När är den bästa tiden att börja hantera föl och att avvänja dem? Hur kan man minska stress och aggressivitet hos fölen och göra deras avvänjning så skonsam som möjligt för att förhoppningsvis få fram stabila, lätthanterliga hästar? Bandet mellan föl och moder är väldigt starkt och bildas tidigt. Det är viktigt att inte störa utvecklingen av detta band samtidigt som det finns fördelar med att utnyttja den starka kontakten mellan moder och föl. Genom att hantera modern i närvaro av fölet kan man vänja fölet vid människor. Även neonatal hantering av fölet gynnar dess framtida lätthanterlighet och dessutom inlärningsförmågan. Det är viktigt att fortsätta att hantera fölet ända fram till, under och även efter avvänjning. Det verkar finnas ett samband kring detta. Ju mer man hanterar fölet desto mer lätthanterligt blir det. Vildhästar avvänjer sina föl när dessa är kring 9 månader. I domesticerade sammanhang sker avvänjningen när fölen är 4-6 månaders gamla. Avvänjningen är en väldigt stressfylld process men den kan underlättas. Studier har visat att en gradvis avvänjning är skonsammare för fölen än abrupt. Det kan även vara bra att stödutfodra fölen före avvänjning, gärna med en diet med högt fett- och fiberinnehåll. Dessutom är det bättre för fölen ifall de får gå i en flock med andra föl i en hage, istället för att avvänjas enskilt. Att sätta in äldre hästar i flocken gynnar den sociala strukturen i gruppen och minskar aggressiviteten fölen emellan. Det viktigaste för att minska stressen för fölen är att de inte känner sig isolerade, så de bör därför hållas i flock. Att lägga ned tid på fölen redan från neonatal ålder kommer gynna fölens framtida liv. Om fölen vänjer sig vid människor och inte ser oss som något hotfullt, underlättas hela träningsprocessen och man slipper visst merarbete vid grundutbildningen av unghästarna. Minskar man dessutom stressen som är associerad med avvänjningen minskas risken att fölen far illa av processen och drabbas av framtida men, vilket kommer att skapa stabilare och mer lätthanterliga hästar.
format M2
id RepoSLU9263
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2016
publishDateSort 2016
publisher SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
publisherStr SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
record_format eprints
spelling RepoSLU92632016-07-12T11:49:37Z Hur ökas välfärden hos föl under deras första levnadsår? How can the wellbeing in foals be improved during their first year of life? Prabert, Josefine föl sto fölavvänjning avvänjning hantering inlärningsförmåga häst foal mare/dam foal weaning weaning handling learning ability equine Fölets första levnadsår har stor påverkan på dess framtida liv. Det är då man avvänjer fölet och sätter grunden för hantering, inlärningsförmåga och temperament. Därför är det viktigt att detta sker på rätt sätt så att fölen utvecklas till lätthanterliga, trygga unghästar. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vilka faktorer som påverkar fölets hanterlighet och vilka av dessa som vi människor kan påverka. Hur kan vi öka välbefinnandet och inlärningsförmågan hos fölen? Hur stor betydelse har hantering av föl innan de avvänjs? När är den bästa tiden att börja hantera föl och att avvänja dem? Hur kan man minska stress och aggressivitet hos fölen och göra deras avvänjning så skonsam som möjligt för att förhoppningsvis få fram stabila, lätthanterliga hästar? Bandet mellan föl och moder är väldigt starkt och bildas tidigt. Det är viktigt att inte störa utvecklingen av detta band samtidigt som det finns fördelar med att utnyttja den starka kontakten mellan moder och föl. Genom att hantera modern i närvaro av fölet kan man vänja fölet vid människor. Även neonatal hantering av fölet gynnar dess framtida lätthanterlighet och dessutom inlärningsförmågan. Det är viktigt att fortsätta att hantera fölet ända fram till, under och även efter avvänjning. Det verkar finnas ett samband kring detta. Ju mer man hanterar fölet desto mer lätthanterligt blir det. Vildhästar avvänjer sina föl när dessa är kring 9 månader. I domesticerade sammanhang sker avvänjningen när fölen är 4-6 månaders gamla. Avvänjningen är en väldigt stressfylld process men den kan underlättas. Studier har visat att en gradvis avvänjning är skonsammare för fölen än abrupt. Det kan även vara bra att stödutfodra fölen före avvänjning, gärna med en diet med högt fett- och fiberinnehåll. Dessutom är det bättre för fölen ifall de får gå i en flock med andra föl i en hage, istället för att avvänjas enskilt. Att sätta in äldre hästar i flocken gynnar den sociala strukturen i gruppen och minskar aggressiviteten fölen emellan. Det viktigaste för att minska stressen för fölen är att de inte känner sig isolerade, så de bör därför hållas i flock. Att lägga ned tid på fölen redan från neonatal ålder kommer gynna fölens framtida liv. Om fölen vänjer sig vid människor och inte ser oss som något hotfullt, underlättas hela träningsprocessen och man slipper visst merarbete vid grundutbildningen av unghästarna. Minskar man dessutom stressen som är associerad med avvänjningen minskas risken att fölen far illa av processen och drabbas av framtida men, vilket kommer att skapa stabilare och mer lätthanterliga hästar. What you do during a foal’s first year has a great impact on its future. During this year you wean the foals and also set the groundwork for all future handling, learning ability, and temperament. Therefore it is very important to do this the right way, in order to make sure that the foals develop into manageable, safe horses. The purpose of this literature study is to find out which factors affect the foals’ manageability and which of these we can influence. How do we enhance the foals’ wellbeing and learning ability? Does pre-weaning foal handling make a difference for foal manageability? When is the best time to begin foal handling and weaning? How can you reduce stress and aggression with the foals and make their weaning as gentle as possible in order to get stable, manageable horses? The bond between the foal and the mare is very strong and is formed early. It is important not to interrupt the forming of this bond. However, you can benefit by handling the mother and in this way accustom the foal to people. Neonatal foal handling can also help with the foals’ future manageability and also their learning ability. It is important to keep handling the foals through weaning. There seem to be a connection here. The more you handle the foals the more manageable they get. Feral horses wean their foals when they are around 9 months. In domestic cases weaning takes place when the foals are 4-6 months old. It is a very stressful process but it can be facilitated. Studies have shown that partial separation is less stressful than abrupt, total separation. Pre-weaning creep feed, preferably a fat and fibre diet, also seem to favour the foals. They should be weaned in a group with other foals in a paddock instead of being weaned separately. Putting older horses in the group benefits the social structure and reduces the aggressiveness between the foals. The most important part of reducing stress is to prevent the foals from feeling isolated, so they should always be kept in a group. Spending time on the foals from a neonatal age will benefit their future lives. If the foals get used to people and don’t perceive them in a threatening way, the entire training process will be easier. If the stress associated with weaning is reduced, the foals won’t be as negatively affected by the process and are unlikely to develop any associated traumas. This will create more stable and manageable horses. SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) 2016 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/9263/
spellingShingle föl
sto
fölavvänjning
avvänjning
hantering
inlärningsförmåga
häst
foal
mare/dam
foal weaning
weaning
handling
learning ability
equine
Prabert, Josefine
Hur ökas välfärden hos föl under deras första levnadsår?
title Hur ökas välfärden hos föl under deras första levnadsår?
title_full Hur ökas välfärden hos föl under deras första levnadsår?
title_fullStr Hur ökas välfärden hos föl under deras första levnadsår?
title_full_unstemmed Hur ökas välfärden hos föl under deras första levnadsår?
title_short Hur ökas välfärden hos föl under deras första levnadsår?
title_sort hur ökas välfärden hos föl under deras första levnadsår?
topic föl
sto
fölavvänjning
avvänjning
hantering
inlärningsförmåga
häst
foal
mare/dam
foal weaning
weaning
handling
learning ability
equine