Sexuellt beteende hos bonoboapor (Pan paniscus) och evolutionära fördelar med icke-reproduktiv sexualitet
Bonoboapan (Pan paniscus) erkändes år 1929 som en egen art och hade innan dess ofta misstagits för schimpans (Pan tryglodytes). Arterna påminner om varandra till utseendet, men skiljer sig åt i beteende. Detta är fascinerande med tanke på att de delar nästan identiska genom. En aspekt som skiljer...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231)
2016
|
| Materias: |
| _version_ | 1855571488422232064 |
|---|---|
| author | Henriksson, Ellinor |
| author_browse | Henriksson, Ellinor |
| author_facet | Henriksson, Ellinor |
| author_sort | Henriksson, Ellinor |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Bonoboapan (Pan paniscus) erkändes år 1929 som en egen art och hade innan dess ofta
misstagits för schimpans (Pan tryglodytes). Arterna påminner om varandra till utseendet, men
skiljer sig åt i beteende. Detta är fascinerande med tanke på att de delar nästan identiska
genom. En aspekt som skiljer de två arterna åt är det sexuella beteendet. Bonoboapor är
hypersexuella och interagerar sexuellt i många fler sammanhang än schimpanser.
Det sexuella beteendet påverkar den sociala strukturen. Honor knyter an till varandra genom
genito-genital rubbing, vilket är extra viktigt mellan nya yngre honor i en grupp och äldre
honor. Genom att interagera sexuellt med äldre högt uppsatta honor befäster den nya honan
sin plats i gruppen och ökar sin sociala status. En honas förmåga att knyta an till andra honor
är även avgörande för hennes son, vars status beror på moderns status. Sammanhållningen är
också stark mellan hanar och honor, förmodligen tack vare honornas kontinuerliga sexuella
mottaglighet.
Självklart fyller sexualiteten en reproduktiv funktion. Brunstcykeln varar i 35 dagar och
åtföljs av en lika lång period av perineal svullnad. Denna är som störst i 13 dagar och
signalerar att honan är sexuellt mottaglig. Svullnaden är förlängd, det vill säga den sträcker
sig utanför ägglossningen, och är därför inget säkert tecken på att hon är redo för befruktning.
Honan blir könsmogen mellan 6 och 11 års ålder och får sin första avkomma i 15-årsåldern.
Repertoaren av sexuella beteenden är stor. Mellan honor förekommer som sagt genito-genital
rubbing, det vill säga honorna gnider sina genitalier mot varandra. Hanar har också genital
kontakt i form av ventro-dorsal bestigning, rump-rumpkontakt och ventro-ventral omfamning.
Kopulation och bestigning är de vanligaste beteendena mellan hanar och honor. Manuell
stimulans av varandras genitalier har också observerats. Om unga individer är delaktiga
förekommer ett flertal andra beteenden.
Det sexuella beteendet har många icke-reproduktiva syften. Efter en konflikt mellan två
individer kan de försonas eller få tröst av utomstående individer i form av genito-genital
rubbing, annan genital kontakt eller kopulation. Detta sänker stressnivåerna, vilket yttrar sig
genom att den utsatta individen kliar sig mindre. Sexuell kontakt kan även reducera sociala
spänningar som kan uppstå vid till exempel födointag och trängsel. Ytterligare syften är
anknytning till andra individer, förhandling om resurser och social lek.
Icke-reproduktiv sexualitet verkar utöver ovanstående syften även ha evolutionära fördelar så
som faderskapsförvirring: Den förlängda perineala svullnaden innebär att det inte finns några
visuella tecken som signalerar när honan har ägglossning och att honor och hanar kopulerar
under hela brunstcykeln. Detta skapar förvirring om vem som är fadern och gör infanticid
kontraproduktivt. Bonoboapan är ett lysande exempel på hur icke-reproduktiv sexualitet har
utvecklats vid sidan om reproduktiv sexualitet och vilka viktiga funktioner det fyller, både i
den dagliga tillvaron och evolutionärt. |
| format | M2 |
| id | RepoSLU9258 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | swe Inglés |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| publisher | SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
| publisherStr | SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU92582016-07-12T11:23:22Z Sexuellt beteende hos bonoboapor (Pan paniscus) och evolutionära fördelar med icke-reproduktiv sexualitet Sexual behavior in bonobos (Pan paniscus) and evolutionary advantages of non-reproductive sexuality Henriksson, Ellinor bonoboapa Pan paniscus sexuellt beteende icke-reproduktiv sexualitet sexual behavior non-reproductive sexuality Bonoboapan (Pan paniscus) erkändes år 1929 som en egen art och hade innan dess ofta misstagits för schimpans (Pan tryglodytes). Arterna påminner om varandra till utseendet, men skiljer sig åt i beteende. Detta är fascinerande med tanke på att de delar nästan identiska genom. En aspekt som skiljer de två arterna åt är det sexuella beteendet. Bonoboapor är hypersexuella och interagerar sexuellt i många fler sammanhang än schimpanser. Det sexuella beteendet påverkar den sociala strukturen. Honor knyter an till varandra genom genito-genital rubbing, vilket är extra viktigt mellan nya yngre honor i en grupp och äldre honor. Genom att interagera sexuellt med äldre högt uppsatta honor befäster den nya honan sin plats i gruppen och ökar sin sociala status. En honas förmåga att knyta an till andra honor är även avgörande för hennes son, vars status beror på moderns status. Sammanhållningen är också stark mellan hanar och honor, förmodligen tack vare honornas kontinuerliga sexuella mottaglighet. Självklart fyller sexualiteten en reproduktiv funktion. Brunstcykeln varar i 35 dagar och åtföljs av en lika lång period av perineal svullnad. Denna är som störst i 13 dagar och signalerar att honan är sexuellt mottaglig. Svullnaden är förlängd, det vill säga den sträcker sig utanför ägglossningen, och är därför inget säkert tecken på att hon är redo för befruktning. Honan blir könsmogen mellan 6 och 11 års ålder och får sin första avkomma i 15-årsåldern. Repertoaren av sexuella beteenden är stor. Mellan honor förekommer som sagt genito-genital rubbing, det vill säga honorna gnider sina genitalier mot varandra. Hanar har också genital kontakt i form av ventro-dorsal bestigning, rump-rumpkontakt och ventro-ventral omfamning. Kopulation och bestigning är de vanligaste beteendena mellan hanar och honor. Manuell stimulans av varandras genitalier har också observerats. Om unga individer är delaktiga förekommer ett flertal andra beteenden. Det sexuella beteendet har många icke-reproduktiva syften. Efter en konflikt mellan två individer kan de försonas eller få tröst av utomstående individer i form av genito-genital rubbing, annan genital kontakt eller kopulation. Detta sänker stressnivåerna, vilket yttrar sig genom att den utsatta individen kliar sig mindre. Sexuell kontakt kan även reducera sociala spänningar som kan uppstå vid till exempel födointag och trängsel. Ytterligare syften är anknytning till andra individer, förhandling om resurser och social lek. Icke-reproduktiv sexualitet verkar utöver ovanstående syften även ha evolutionära fördelar så som faderskapsförvirring: Den förlängda perineala svullnaden innebär att det inte finns några visuella tecken som signalerar när honan har ägglossning och att honor och hanar kopulerar under hela brunstcykeln. Detta skapar förvirring om vem som är fadern och gör infanticid kontraproduktivt. Bonoboapan är ett lysande exempel på hur icke-reproduktiv sexualitet har utvecklats vid sidan om reproduktiv sexualitet och vilka viktiga funktioner det fyller, både i den dagliga tillvaron och evolutionärt. The bonobo (Pan paniscus) was in 1929 announced as its own species and had earlier often been mistaken for the chimpanzee (Pan tryglodytes). The two species resemble each other visually, but not so much in behavior. This is very remarkable since they share almost identical genomes. One aspect that differs is their sexual behavior. Bonobos are hypersexual and interact sexually in many more contexts and with a higher frequency than chimpanzees. The sexual behavior affects the social structure. Females bond by performing genito-genital rubbing with each other, which is of special importance between younger newly immigrated females and older females. By interacting sexually with older highly ranked females the young female secures her place in the group and increases her social status. A female's ability to bond with other females is of critical importance even to her son, whose social rank depends on that of his mother. The affinity is also high between males and females, which is probably due to the females' continuous sexual receptiveness. Sexual behavior obviously plays an important part in breeding. The estrus cycle is 35 days long and is accompanied by an equally long period of perineal swelling. The tumescence is maximal for 13 days and signals that the female is sexually receptive. The swelling is prolonged, which means it is present outside ovulation, and is therefore not a reliable sign that she is ready for fertilization. Females reach sexual maturity when they are between 6 and 11 years old and have their first offspring around the age of 15. The repertoire of sexual behaviors is large. Similar to females, males have genital contact with each other. They mount each other, place their anal regions against each other and embrace with pelvic thrusts. Copulation and mounting are the two most common behaviors between males and females. Manual stimulation of genitals has also been observed. If young individuals participate other behaviors are displayed. The sexual behavior serves many non-reproductive purposes. It can reduce tension after a conflict in terms of reconciliation between the two parties or consolation received by the victim from bystanders. This reduces the levels of stress, which can be concluded from the victim's low rate of scratching. Other purposes are to strengthen relationships as mentioned above, negotiate about food, desirable items or females and enrich social play. Non-reproductive sexuality seems to have evolutionary advantages such as paternity confusion: The prolonged perineal swelling means that there are no visual signs of ovulation and that males and females copulate continuously. This causes confusion about who is the father to the offspring and makes infanticide counterproductive. The bonobo is a great example of how non-reproductive sexuality has developed alongside reproductive sexuality and how important it is, not only in everyday life but also in an evolutionary context. SLU/Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) 2016 M2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/9258/ |
| spellingShingle | bonoboapa Pan paniscus sexuellt beteende icke-reproduktiv sexualitet sexual behavior non-reproductive sexuality Henriksson, Ellinor Sexuellt beteende hos bonoboapor (Pan paniscus) och evolutionära fördelar med icke-reproduktiv sexualitet |
| title | Sexuellt beteende hos bonoboapor (Pan paniscus) och evolutionära fördelar med icke-reproduktiv sexualitet |
| title_full | Sexuellt beteende hos bonoboapor (Pan paniscus) och evolutionära fördelar med icke-reproduktiv sexualitet |
| title_fullStr | Sexuellt beteende hos bonoboapor (Pan paniscus) och evolutionära fördelar med icke-reproduktiv sexualitet |
| title_full_unstemmed | Sexuellt beteende hos bonoboapor (Pan paniscus) och evolutionära fördelar med icke-reproduktiv sexualitet |
| title_short | Sexuellt beteende hos bonoboapor (Pan paniscus) och evolutionära fördelar med icke-reproduktiv sexualitet |
| title_sort | sexuellt beteende hos bonoboapor (pan paniscus) och evolutionära fördelar med icke-reproduktiv sexualitet |
| topic | bonoboapa Pan paniscus sexuellt beteende icke-reproduktiv sexualitet sexual behavior non-reproductive sexuality |