I arbetarens trädgård
Mot bakgrund av att mycket lite trädgårdshistorisk forskning ägnats åt de lägre samhällsklassernas trädgårdar fokuserar den här studien på just det. Studien har genomförts genom bearbetning och analys av information hämtad ifrån litteratur, bild-, ritnings- och minnesarkiv samt intervjuer av sakkunn...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9181/ |
| _version_ | 1855571474883018752 |
|---|---|
| author | Fogelmark, Pernilla |
| author_browse | Fogelmark, Pernilla |
| author_facet | Fogelmark, Pernilla |
| author_sort | Fogelmark, Pernilla |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Mot bakgrund av att mycket lite trädgårdshistorisk forskning ägnats åt de lägre samhällsklassernas trädgårdar fokuserar den här studien på just det. Studien har genomförts genom bearbetning och analys av information hämtad ifrån litteratur, bild-, ritnings- och minnesarkiv samt intervjuer av sakkunniga och trädgårdsägare. En fallstudie av tre välbevarade trädgårdar i området Tivolivången på Höganäs Övre har genomförts för att analysera och dokumentera några av de sista exemplaren av gamla arbetarträdgårdar i Höganäs.
Höganäs var en utpräglad gruv- och bruksort under nära 200 år. Ur gruvorna hämtades stenkol och lera som exporterades eller förädlades till en mängd olika keramiska bruksprodukter. Höganäsbolaget var tidigt ute med att bygga arbetarbostäder och att erbjuda egnahemslån åt arbetare så att de själva skulle kunna bygga sig ett eget hem och förbättra sin livssituation. Redan de allra första arbetarlängorna, vid 1700-talets slut, hade små trädgårdar där arbetarna kunde odla mat för husbehov, vilket var livsavgörande för många. Att Höganäs så tidigt utvecklade ett engagemang för arbetarnas levnadsförhållanden springer ur influenser från England som tidigt fick fäste på orten genom engelsmannen och gruvingenjören Thomas Stawford.
I trädgårdarna från 1900-talets första hälft odlade man främst nyttoväxter och man såg till att maximera odlingsytan, exempelvis genom att plantera fruktträd i grönsakslandet. Men trädgårdarna fyllde också en viktig funktion som en plats för återhämtning och njutning. I de häckomgärdade trädgårdarna, fanns ofta en bänk och några enstaka väldoftande blommande buskar eller en klätterros. Trädgårdarnas disposition och växtmaterial har stora likheter med tidens rådande trädgårdsideal för egnahemsträdgårdar. Arbetarna odlade inte bara i den egna trädgårdstäppan utan även var helst det fanns möjlighet, exempelvis uppe på bergbunkarna där jordmassor från gruvorna lades upp.
Husen uppfördes av material som Höganäsbolaget producerade och även i trädgården användes olika restprodukter från bruket. Keramiskt material i gångar, som planteringskärl och kantstöd är, tillsammans med stenkolsbodarna där lönekolet förvarades, starkt utmärkande drag för arbetarnas trädgårdar i Höganäs. De flesta ursprungliga trädgårdarna vid arbetarbostäderna har förändrats eller försvunnit men än finns ett fåtal välbevarade trädgårdar kvar. Dessa trädgårdar är viktiga representanter för den unika trädgårdskultur som rått i Höganäs i över 200 år och bör betraktas som en del av det lokala kulturarvet. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU9181 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU91812016-07-04T14:22:48Z https://stud.epsilon.slu.se/9181/ I arbetarens trädgård Fogelmark, Pernilla Landscape architecture Mot bakgrund av att mycket lite trädgårdshistorisk forskning ägnats åt de lägre samhällsklassernas trädgårdar fokuserar den här studien på just det. Studien har genomförts genom bearbetning och analys av information hämtad ifrån litteratur, bild-, ritnings- och minnesarkiv samt intervjuer av sakkunniga och trädgårdsägare. En fallstudie av tre välbevarade trädgårdar i området Tivolivången på Höganäs Övre har genomförts för att analysera och dokumentera några av de sista exemplaren av gamla arbetarträdgårdar i Höganäs. Höganäs var en utpräglad gruv- och bruksort under nära 200 år. Ur gruvorna hämtades stenkol och lera som exporterades eller förädlades till en mängd olika keramiska bruksprodukter. Höganäsbolaget var tidigt ute med att bygga arbetarbostäder och att erbjuda egnahemslån åt arbetare så att de själva skulle kunna bygga sig ett eget hem och förbättra sin livssituation. Redan de allra första arbetarlängorna, vid 1700-talets slut, hade små trädgårdar där arbetarna kunde odla mat för husbehov, vilket var livsavgörande för många. Att Höganäs så tidigt utvecklade ett engagemang för arbetarnas levnadsförhållanden springer ur influenser från England som tidigt fick fäste på orten genom engelsmannen och gruvingenjören Thomas Stawford. I trädgårdarna från 1900-talets första hälft odlade man främst nyttoväxter och man såg till att maximera odlingsytan, exempelvis genom att plantera fruktträd i grönsakslandet. Men trädgårdarna fyllde också en viktig funktion som en plats för återhämtning och njutning. I de häckomgärdade trädgårdarna, fanns ofta en bänk och några enstaka väldoftande blommande buskar eller en klätterros. Trädgårdarnas disposition och växtmaterial har stora likheter med tidens rådande trädgårdsideal för egnahemsträdgårdar. Arbetarna odlade inte bara i den egna trädgårdstäppan utan även var helst det fanns möjlighet, exempelvis uppe på bergbunkarna där jordmassor från gruvorna lades upp. Husen uppfördes av material som Höganäsbolaget producerade och även i trädgården användes olika restprodukter från bruket. Keramiskt material i gångar, som planteringskärl och kantstöd är, tillsammans med stenkolsbodarna där lönekolet förvarades, starkt utmärkande drag för arbetarnas trädgårdar i Höganäs. De flesta ursprungliga trädgårdarna vid arbetarbostäderna har förändrats eller försvunnit men än finns ett fåtal välbevarade trädgårdar kvar. Dessa trädgårdar är viktiga representanter för den unika trädgårdskultur som rått i Höganäs i över 200 år och bör betraktas som en del av det lokala kulturarvet. 2016-06-09 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9181/1/fogelmark_p_160509.pdf Fogelmark, Pernilla, 2016. I arbetarens trädgård : en studie av gruv- och bruksarbetares trädgårdar i Höganäs under första halvan av 1900-talet. First cycle, G2E. Alnarp: (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-644.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5512 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Fogelmark, Pernilla I arbetarens trädgård |
| title | I arbetarens trädgård |
| title_full | I arbetarens trädgård |
| title_fullStr | I arbetarens trädgård |
| title_full_unstemmed | I arbetarens trädgård |
| title_short | I arbetarens trädgård |
| title_sort | i arbetarens trädgård |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9181/ https://stud.epsilon.slu.se/9181/ |