Hur påverkar människan lamantinens population?
Lamantinen (Trichechus manatus) är Nordamerikas mest utrotningshotade marina däggdjur. Arten är en av tre arter som går under benämningen manater och en av de arter som i vardagligt tal kan kallas för sjöko. Lamantinen består av två underarter, Floridas lamantin (T. manatus latirostris) och den a...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9125/ |
| _version_ | 1855571466234363904 |
|---|---|
| author | Faring, Emma |
| author_browse | Faring, Emma |
| author_facet | Faring, Emma |
| author_sort | Faring, Emma |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Lamantinen (Trichechus manatus) är Nordamerikas mest utrotningshotade marina däggdjur.
Arten är en av tre arter som går under benämningen manater och en av de arter som i
vardagligt tal kan kallas för sjöko. Lamantinen består av två underarter, Floridas lamantin (T.
manatus latirostris) och den antilliska lamantinen (T. manatus manatus). Floridas lamantin
finns längs med sydöstra USA:s kustlinjer, floder och flodmynningar men håller sig
huvudsakligen till Florida. Den antilliska lamantinen finns längre söderut, från Bahamas ner
till nordöstra Brasilien. Lamantinen är idag internationellt klassificerad som sårbar och de
båda underarterna är klassificerade av IUCN som utrotningshotade. Den har inga naturliga
fiender, drabbas sällan av sjukdomar och kan bli över 60 år gammal men ändå är populationen
liten. Den största orsaken till detta är människan, som både direkt och indirekt påverkar
populationen negativt. Floridas lamantiner har ökat i antal under de senaste åren och deras
nationella status som utrotningshotad ska därför revideras och eventuellt ändras till sårbar. En
eventuell ändring skulle inte förändra de lagar och åtgärder som idag vidtas för att hjälpa
populationen att återhämta sig.
Syftet med denna studie är att belysa de problem arten står inför, varför populationen har
minskat, vad som behövs för att den ska kunna öka igen och framförallt hur människan
påverkar den. Båda underarterna ingår i studien men den är inriktad på Floridas lamantin.
Min slutsats är att populationens största hot utgörs främst av jakt, fiske, vattenfarkoster och
habitatförändringar men att hoten är något olika för de bägge underarterna. Mänskliga
interaktioner, till exempel i form av turister som vill klappa eller simma med lamantiner, är
inte ett direkt hot men är ändå ett problem för de drabbade individerna. Floridas lamantiner
hotas framförallt av vattenfarkoster, eftersom en stor andel av alla dödsfall orsakas av
kollisioner med dessa. För den antilliska lamantinen utgörs det största hotet av fiske,
framförallt på grund av att de fastnar och drunknar i fiskenät. Populationsökningen är positiv
men det krävs fortfarande mycket arbete innan arten kan räknas som livskraftig och det finns
fortfarande problem att överkomma. Ett stundande hot för Floridas lamantin är en eventuell
nedläggning av kraftverk och fabriker som idag genererar varmvatten som utnyttjas av de
köldkänsliga lamantinerna under vintrarna. Samtidigt ökar turismen och med den ökar risken
för att människor interagerar med lamantiner på ett felaktigt sätt som negativt kan påverka
lamantinernas beteende. Eftersom kollisioner med vattenfarkoster är ett stort problem arbetas
det mycket med att minska dessa, bland annat genom att tillämpa hastighetsbegränsningar och
införa människofria zoner. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU9125 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU91252016-08-15T10:07:01Z https://stud.epsilon.slu.se/9125/ Hur påverkar människan lamantinens population? Faring, Emma Animal feeding Animal genetics and breeding Animal ecology Animal physiology - Growth and development Lamantinen (Trichechus manatus) är Nordamerikas mest utrotningshotade marina däggdjur. Arten är en av tre arter som går under benämningen manater och en av de arter som i vardagligt tal kan kallas för sjöko. Lamantinen består av två underarter, Floridas lamantin (T. manatus latirostris) och den antilliska lamantinen (T. manatus manatus). Floridas lamantin finns längs med sydöstra USA:s kustlinjer, floder och flodmynningar men håller sig huvudsakligen till Florida. Den antilliska lamantinen finns längre söderut, från Bahamas ner till nordöstra Brasilien. Lamantinen är idag internationellt klassificerad som sårbar och de båda underarterna är klassificerade av IUCN som utrotningshotade. Den har inga naturliga fiender, drabbas sällan av sjukdomar och kan bli över 60 år gammal men ändå är populationen liten. Den största orsaken till detta är människan, som både direkt och indirekt påverkar populationen negativt. Floridas lamantiner har ökat i antal under de senaste åren och deras nationella status som utrotningshotad ska därför revideras och eventuellt ändras till sårbar. En eventuell ändring skulle inte förändra de lagar och åtgärder som idag vidtas för att hjälpa populationen att återhämta sig. Syftet med denna studie är att belysa de problem arten står inför, varför populationen har minskat, vad som behövs för att den ska kunna öka igen och framförallt hur människan påverkar den. Båda underarterna ingår i studien men den är inriktad på Floridas lamantin. Min slutsats är att populationens största hot utgörs främst av jakt, fiske, vattenfarkoster och habitatförändringar men att hoten är något olika för de bägge underarterna. Mänskliga interaktioner, till exempel i form av turister som vill klappa eller simma med lamantiner, är inte ett direkt hot men är ändå ett problem för de drabbade individerna. Floridas lamantiner hotas framförallt av vattenfarkoster, eftersom en stor andel av alla dödsfall orsakas av kollisioner med dessa. För den antilliska lamantinen utgörs det största hotet av fiske, framförallt på grund av att de fastnar och drunknar i fiskenät. Populationsökningen är positiv men det krävs fortfarande mycket arbete innan arten kan räknas som livskraftig och det finns fortfarande problem att överkomma. Ett stundande hot för Floridas lamantin är en eventuell nedläggning av kraftverk och fabriker som idag genererar varmvatten som utnyttjas av de köldkänsliga lamantinerna under vintrarna. Samtidigt ökar turismen och med den ökar risken för att människor interagerar med lamantiner på ett felaktigt sätt som negativt kan påverka lamantinernas beteende. Eftersom kollisioner med vattenfarkoster är ett stort problem arbetas det mycket med att minska dessa, bland annat genom att tillämpa hastighetsbegränsningar och införa människofria zoner. The West Indian manatee (Trichechus manatus) is the most endangered marine mammal of North America. It is one of three species of manatee, also known as sea cow. The West Indian manatee is divided into two subspecies, the Florida manatee (T. manatus latirostris) and the Antillean manatee (T. manatus manatus). The Florida manatee lives along the southeastern coast, rivers and estuaries of the USA but Florida is their main site. The Antillean manatee can be found between Bahamas, across the Greater Antilles and down to the northeastern parts of Brazil. The West Indian manatee is now internationally listed as a vulnerable species by IUCN and both subspecies are listed as endangered. It does not have any natural enemies, it is seldom exposed to diseases and it can live for more than 60 years. In spite of this, the population is small. The biggest cause of this is human impact affecting the population negatively, both directly and indirectly. The number of Florida manatees has increased in the last decade and, as a result, their national status as an endangered species in the USA is being taken under consideration and might be changed to vulnerable. A change of status will not change the laws and measures that are used today to help the population increase. The purpose of this study is to investigate the problems this species is facing, why the population number has decreased, what is necessary for it to increase again and, most of all, how humans affect the manatees. The present study takes both subspecies under consideration but is more directed at the Florida manatee. In conclusion, the biggest threat to the West Indian manatee population is human impact, especially poaching, fishing, the use of watercrafts and changes in their habitats. These threats are slightly different for the two subspecies. Human interaction is not a direct threat to the manatees but can still cause problems for the affected individuals as it can induce a negative change of the animal’s behavior. The biggest threat to the Florida manatee is the use of watercrafts, since a big part of the recorded deaths is caused by collisions with them. When it comes to the Antillean manatee, the biggest threat is not watercraft collisions but entanglement in fishing nets which leads to drowning. The increase in population is a good sign but there is still a lot to be done before the species is viable again. A new threat the Florida manatees might be facing soon is the possible closing of power plants and other industries, because they provide warm water for the very cold sensitive manatees to use during the colder winters. At the same time the tourism business is increasing and with it comes an increased risk for improper interactions between humans and manatees. Watercraft collisions is a big problem and a lot of work is being done to avoid and decrease them, like applying speed limitations and areas where humans are not allowed. 2016-05-26 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9125/1/faring_e_160815.pdf Faring, Emma, 2016. Hur påverkar människan lamantinens population?. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-713.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5676 swe |
| spellingShingle | Animal feeding Animal genetics and breeding Animal ecology Animal physiology - Growth and development Faring, Emma Hur påverkar människan lamantinens population? |
| title | Hur påverkar människan lamantinens
population? |
| title_full | Hur påverkar människan lamantinens
population? |
| title_fullStr | Hur påverkar människan lamantinens
population? |
| title_full_unstemmed | Hur påverkar människan lamantinens
population? |
| title_short | Hur påverkar människan lamantinens
population? |
| title_sort | hur påverkar människan lamantinens
population? |
| topic | Animal feeding Animal genetics and breeding Animal ecology Animal physiology - Growth and development |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9125/ https://stud.epsilon.slu.se/9125/ |