Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?
Fjällräven (Vulpes lagopus) har sedan 30-talet varit hotad i Skandinavien och trots att den varit skydda mot jakt så har den inte återhämtat sig. Då jakt inte har varit ett hot mot den svenska fjällräven de senaste 80 åren finns det andra teorier om varför fjällrävspopulationen inte har återgått...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9110/ |
| _version_ | 1855571463448297472 |
|---|---|
| author | Dadell, Linn |
| author_browse | Dadell, Linn |
| author_facet | Dadell, Linn |
| author_sort | Dadell, Linn |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Fjällräven (Vulpes lagopus) har sedan 30-talet varit hotad i Skandinavien och trots att den
varit skydda mot jakt så har den inte återhämtat sig. Då jakt inte har varit ett hot mot den
svenska fjällräven de senaste 80 åren finns det andra teorier om varför fjällrävspopulationen
inte har återgått till sin ursprungliga storlek. En av dessa teorier är att rödräven (Vulpes
vulpes) kan jaga bort eller döda fjällräven.
Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om fjällräven hotas av rödrävens utbredning
och hur de påverkas av rödrävens närvaro. Studien belyser även några andra teorier till varför
fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig sedan 30-talet.
Fjällräven är det enda homeotermiska däggdjuret som fortfarande är aktivt under den arktiska
vintern. Fynd av subfossila rester visar att antalet fjällrävar historiskt minskat under varmare
perioder. Vi kan även se att fjällrävspopulationen har en tydlig säsongsvariation på grund av
deras bytesdjur. Bytesdjuren styr även fjällrävens generationsintervall. Antalet fjällrävar i
Sverige varierar kraftigt mellan åren och globalt finns det betydligt större och stabilare
populationer. Trots att fjällrävspopulationen i Sverige varit liten de senaste åren så fick den
ovanligt många kullar 2015.
Olika teorier till att fjällräven inte har återhämtat sig är rödrävens utbredning, gnagarcykelns
instabilitet, påverkan från turismen och rennäringen, färre kadaver från varg eller andra stora
rovdjur, genutbyte med tamrävar eller klimatpåverkan. Troligast är en kombination av dessa
teorier den bästa förklaringen till varför populationen har haft det så svårt att återhämta sig.
Det är troligt att rödräven begränsar fjällrävens utbredning söderut. Flera studier visar på att
rödräven jagar bort, dödar och/eller konkurrerar med fjällräven om de lever i samma område.
Fysiskt är rödräven betydligt större än fjällräven vilket gör att den är dominant. Det finns
flertalet studier som visar på att om antalet rödrävar minskar i Sverige så ökar den svenska
fjällrävspopulationen. Varför rödräven kan leva i de sydligaste delarna av fjällrävens habitat
är inte helt säkert men det finns flera teorier som kan förklara detta. Det mesta som gynnar
fjällräven gynnar även rödräven då de har så pass lika levnadskrav.
Det är mycket troligt att rödräven är en av huvudanledningarna till varför den svenska
fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig. Klimatpåverkan samt födobrist verkar även det
påverkat fjällrävspopulationen negativt. Det bästa för fjällrävspopulationen vore troligen att
klimatet och gnagarcykeln stabiliserades så att de fick chans att öka populationsstorleken utan
konkurrens med rödräven. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU9110 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU91102016-06-02T08:56:28Z https://stud.epsilon.slu.se/9110/ Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet? Dadell, Linn Animal physiology - Growth and development Veterinary science and hygiene - General aspects Fjällräven (Vulpes lagopus) har sedan 30-talet varit hotad i Skandinavien och trots att den varit skydda mot jakt så har den inte återhämtat sig. Då jakt inte har varit ett hot mot den svenska fjällräven de senaste 80 åren finns det andra teorier om varför fjällrävspopulationen inte har återgått till sin ursprungliga storlek. En av dessa teorier är att rödräven (Vulpes vulpes) kan jaga bort eller döda fjällräven. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om fjällräven hotas av rödrävens utbredning och hur de påverkas av rödrävens närvaro. Studien belyser även några andra teorier till varför fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig sedan 30-talet. Fjällräven är det enda homeotermiska däggdjuret som fortfarande är aktivt under den arktiska vintern. Fynd av subfossila rester visar att antalet fjällrävar historiskt minskat under varmare perioder. Vi kan även se att fjällrävspopulationen har en tydlig säsongsvariation på grund av deras bytesdjur. Bytesdjuren styr även fjällrävens generationsintervall. Antalet fjällrävar i Sverige varierar kraftigt mellan åren och globalt finns det betydligt större och stabilare populationer. Trots att fjällrävspopulationen i Sverige varit liten de senaste åren så fick den ovanligt många kullar 2015. Olika teorier till att fjällräven inte har återhämtat sig är rödrävens utbredning, gnagarcykelns instabilitet, påverkan från turismen och rennäringen, färre kadaver från varg eller andra stora rovdjur, genutbyte med tamrävar eller klimatpåverkan. Troligast är en kombination av dessa teorier den bästa förklaringen till varför populationen har haft det så svårt att återhämta sig. Det är troligt att rödräven begränsar fjällrävens utbredning söderut. Flera studier visar på att rödräven jagar bort, dödar och/eller konkurrerar med fjällräven om de lever i samma område. Fysiskt är rödräven betydligt större än fjällräven vilket gör att den är dominant. Det finns flertalet studier som visar på att om antalet rödrävar minskar i Sverige så ökar den svenska fjällrävspopulationen. Varför rödräven kan leva i de sydligaste delarna av fjällrävens habitat är inte helt säkert men det finns flera teorier som kan förklara detta. Det mesta som gynnar fjällräven gynnar även rödräven då de har så pass lika levnadskrav. Det är mycket troligt att rödräven är en av huvudanledningarna till varför den svenska fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig. Klimatpåverkan samt födobrist verkar även det påverkat fjällrävspopulationen negativt. Det bästa för fjällrävspopulationen vore troligen att klimatet och gnagarcykeln stabiliserades så att de fick chans att öka populationsstorleken utan konkurrens med rödräven. Since the beginning of the 19th century the Scandinavian arctic fox’s (Vulpes lagopus) existence has been threatened due to overhunting. However the arctic fox population has not grown even though it has been protected from hunting since the 1930’s. This has led to other theories to why the population has not recovered. One of the theories is that the red fox (Vulpes vulpes) is competing for the same habitats. The purpose of this literature study is to look into how the arctic fox is affected by the presence of the red fox. The study also illustrates some other theories to why the arctic fox population has not recovered. The arctic fox is the only homoeothermic mammal still active during the artic winter. Subfossile findings show that during warmer periods the arctic fox population has decreased. Their pray have a cyclic population, and because of that the arctic foxes has to adapt its generation interval. The size of the arctic fox population in Sweden varies but globally there are larger and more stable populations. The population size in Sweden has been small, but in 2015 an unusual large litter was born. Different theories to why the arctic fox has not recovered are: The red fox’s distribution, the rodent cycle’s instability, the impact from tourism and reindeers, fewer carcass from wolves, genetic exchange with domestic fox or climate change. The most likely explanation is a combination of some of the theories. It is possible that the red fox limits the distribution of the arctic fox. Multiple studies show that the number of arctic fox increases when the number of red fox decreases. It has been concluded that this is probably because the red fox drives away, kills and/or compete for food and dens. The red fox is the dominant and larger of them. There are multiple theories to why red foxes can live in the southern parts of the arctic foxes habitat but most factors that benefit the arctic fox also benefit the red fox due to their similarities. The red fox is probably one of the main reasons that the Swedish arctic fox has not recovered. Other reasons could be the climate change and starvation. The best solution for the arctic fox population growth would probably be a stabilised cold climate and rodent-cycle, and then the population could grow without interferes from the red fox. 2016-05-26 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9110/1/dadell_l_20160602.pdf Dadell, Linn, 2016. Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-880.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5426 swe |
| spellingShingle | Animal physiology - Growth and development Veterinary science and hygiene - General aspects Dadell, Linn Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet? |
| title | Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet? |
| title_full | Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet? |
| title_fullStr | Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet? |
| title_full_unstemmed | Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet? |
| title_short | Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet? |
| title_sort | utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet? |
| topic | Animal physiology - Growth and development Veterinary science and hygiene - General aspects |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9110/ https://stud.epsilon.slu.se/9110/ |