Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?

Fjällräven (Vulpes lagopus) har sedan 30-talet varit hotad i Skandinavien och trots att den varit skydda mot jakt så har den inte återhämtat sig. Då jakt inte har varit ett hot mot den svenska fjällräven de senaste 80 åren finns det andra teorier om varför fjällrävspopulationen inte har återgått...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Dadell, Linn
Formato: First cycle, G2E
Lenguaje:sueco
sueco
Publicado: 2016
Materias:
Acceso en línea:https://stud.epsilon.slu.se/9110/
_version_ 1855571463448297472
author Dadell, Linn
author_browse Dadell, Linn
author_facet Dadell, Linn
author_sort Dadell, Linn
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Fjällräven (Vulpes lagopus) har sedan 30-talet varit hotad i Skandinavien och trots att den varit skydda mot jakt så har den inte återhämtat sig. Då jakt inte har varit ett hot mot den svenska fjällräven de senaste 80 åren finns det andra teorier om varför fjällrävspopulationen inte har återgått till sin ursprungliga storlek. En av dessa teorier är att rödräven (Vulpes vulpes) kan jaga bort eller döda fjällräven. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om fjällräven hotas av rödrävens utbredning och hur de påverkas av rödrävens närvaro. Studien belyser även några andra teorier till varför fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig sedan 30-talet. Fjällräven är det enda homeotermiska däggdjuret som fortfarande är aktivt under den arktiska vintern. Fynd av subfossila rester visar att antalet fjällrävar historiskt minskat under varmare perioder. Vi kan även se att fjällrävspopulationen har en tydlig säsongsvariation på grund av deras bytesdjur. Bytesdjuren styr även fjällrävens generationsintervall. Antalet fjällrävar i Sverige varierar kraftigt mellan åren och globalt finns det betydligt större och stabilare populationer. Trots att fjällrävspopulationen i Sverige varit liten de senaste åren så fick den ovanligt många kullar 2015. Olika teorier till att fjällräven inte har återhämtat sig är rödrävens utbredning, gnagarcykelns instabilitet, påverkan från turismen och rennäringen, färre kadaver från varg eller andra stora rovdjur, genutbyte med tamrävar eller klimatpåverkan. Troligast är en kombination av dessa teorier den bästa förklaringen till varför populationen har haft det så svårt att återhämta sig. Det är troligt att rödräven begränsar fjällrävens utbredning söderut. Flera studier visar på att rödräven jagar bort, dödar och/eller konkurrerar med fjällräven om de lever i samma område. Fysiskt är rödräven betydligt större än fjällräven vilket gör att den är dominant. Det finns flertalet studier som visar på att om antalet rödrävar minskar i Sverige så ökar den svenska fjällrävspopulationen. Varför rödräven kan leva i de sydligaste delarna av fjällrävens habitat är inte helt säkert men det finns flera teorier som kan förklara detta. Det mesta som gynnar fjällräven gynnar även rödräven då de har så pass lika levnadskrav. Det är mycket troligt att rödräven är en av huvudanledningarna till varför den svenska fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig. Klimatpåverkan samt födobrist verkar även det påverkat fjällrävspopulationen negativt. Det bästa för fjällrävspopulationen vore troligen att klimatet och gnagarcykeln stabiliserades så att de fick chans att öka populationsstorleken utan konkurrens med rödräven.
format First cycle, G2E
id RepoSLU9110
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language Swedish
swe
publishDate 2016
publishDateSort 2016
record_format eprints
spelling RepoSLU91102016-06-02T08:56:28Z https://stud.epsilon.slu.se/9110/ Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet? Dadell, Linn Animal physiology - Growth and development Veterinary science and hygiene - General aspects Fjällräven (Vulpes lagopus) har sedan 30-talet varit hotad i Skandinavien och trots att den varit skydda mot jakt så har den inte återhämtat sig. Då jakt inte har varit ett hot mot den svenska fjällräven de senaste 80 åren finns det andra teorier om varför fjällrävspopulationen inte har återgått till sin ursprungliga storlek. En av dessa teorier är att rödräven (Vulpes vulpes) kan jaga bort eller döda fjällräven. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om fjällräven hotas av rödrävens utbredning och hur de påverkas av rödrävens närvaro. Studien belyser även några andra teorier till varför fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig sedan 30-talet. Fjällräven är det enda homeotermiska däggdjuret som fortfarande är aktivt under den arktiska vintern. Fynd av subfossila rester visar att antalet fjällrävar historiskt minskat under varmare perioder. Vi kan även se att fjällrävspopulationen har en tydlig säsongsvariation på grund av deras bytesdjur. Bytesdjuren styr även fjällrävens generationsintervall. Antalet fjällrävar i Sverige varierar kraftigt mellan åren och globalt finns det betydligt större och stabilare populationer. Trots att fjällrävspopulationen i Sverige varit liten de senaste åren så fick den ovanligt många kullar 2015. Olika teorier till att fjällräven inte har återhämtat sig är rödrävens utbredning, gnagarcykelns instabilitet, påverkan från turismen och rennäringen, färre kadaver från varg eller andra stora rovdjur, genutbyte med tamrävar eller klimatpåverkan. Troligast är en kombination av dessa teorier den bästa förklaringen till varför populationen har haft det så svårt att återhämta sig. Det är troligt att rödräven begränsar fjällrävens utbredning söderut. Flera studier visar på att rödräven jagar bort, dödar och/eller konkurrerar med fjällräven om de lever i samma område. Fysiskt är rödräven betydligt större än fjällräven vilket gör att den är dominant. Det finns flertalet studier som visar på att om antalet rödrävar minskar i Sverige så ökar den svenska fjällrävspopulationen. Varför rödräven kan leva i de sydligaste delarna av fjällrävens habitat är inte helt säkert men det finns flera teorier som kan förklara detta. Det mesta som gynnar fjällräven gynnar även rödräven då de har så pass lika levnadskrav. Det är mycket troligt att rödräven är en av huvudanledningarna till varför den svenska fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig. Klimatpåverkan samt födobrist verkar även det påverkat fjällrävspopulationen negativt. Det bästa för fjällrävspopulationen vore troligen att klimatet och gnagarcykeln stabiliserades så att de fick chans att öka populationsstorleken utan konkurrens med rödräven. Since the beginning of the 19th century the Scandinavian arctic fox’s (Vulpes lagopus) existence has been threatened due to overhunting. However the arctic fox population has not grown even though it has been protected from hunting since the 1930’s. This has led to other theories to why the population has not recovered. One of the theories is that the red fox (Vulpes vulpes) is competing for the same habitats. The purpose of this literature study is to look into how the arctic fox is affected by the presence of the red fox. The study also illustrates some other theories to why the arctic fox population has not recovered. The arctic fox is the only homoeothermic mammal still active during the artic winter. Subfossile findings show that during warmer periods the arctic fox population has decreased. Their pray have a cyclic population, and because of that the arctic foxes has to adapt its generation interval. The size of the arctic fox population in Sweden varies but globally there are larger and more stable populations. The population size in Sweden has been small, but in 2015 an unusual large litter was born. Different theories to why the arctic fox has not recovered are: The red fox’s distribution, the rodent cycle’s instability, the impact from tourism and reindeers, fewer carcass from wolves, genetic exchange with domestic fox or climate change. The most likely explanation is a combination of some of the theories. It is possible that the red fox limits the distribution of the arctic fox. Multiple studies show that the number of arctic fox increases when the number of red fox decreases. It has been concluded that this is probably because the red fox drives away, kills and/or compete for food and dens. The red fox is the dominant and larger of them. There are multiple theories to why red foxes can live in the southern parts of the arctic foxes habitat but most factors that benefit the arctic fox also benefit the red fox due to their similarities. The red fox is probably one of the main reasons that the Swedish arctic fox has not recovered. Other reasons could be the climate change and starvation. The best solution for the arctic fox population growth would probably be a stabilised cold climate and rodent-cycle, and then the population could grow without interferes from the red fox. 2016-05-26 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9110/1/dadell_l_20160602.pdf Dadell, Linn, 2016. Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-880.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5426 swe
spellingShingle Animal physiology - Growth and development
Veterinary science and hygiene - General aspects
Dadell, Linn
Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?
title Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?
title_full Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?
title_fullStr Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?
title_full_unstemmed Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?
title_short Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?
title_sort utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?
topic Animal physiology - Growth and development
Veterinary science and hygiene - General aspects
url https://stud.epsilon.slu.se/9110/
https://stud.epsilon.slu.se/9110/