Utgör rödräven ett hot mot det svenska fjällrävsbeståndet?
Fjällräven (Vulpes lagopus) har sedan 30-talet varit hotad i Skandinavien och trots att den varit skydda mot jakt så har den inte återhämtat sig. Då jakt inte har varit ett hot mot den svenska fjällräven de senaste 80 åren finns det andra teorier om varför fjällrävspopulationen inte har återgått...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9110/ |
| Sumario: | Fjällräven (Vulpes lagopus) har sedan 30-talet varit hotad i Skandinavien och trots att den
varit skydda mot jakt så har den inte återhämtat sig. Då jakt inte har varit ett hot mot den
svenska fjällräven de senaste 80 åren finns det andra teorier om varför fjällrävspopulationen
inte har återgått till sin ursprungliga storlek. En av dessa teorier är att rödräven (Vulpes
vulpes) kan jaga bort eller döda fjällräven.
Denna litteraturstudie syftar till att undersöka om fjällräven hotas av rödrävens utbredning
och hur de påverkas av rödrävens närvaro. Studien belyser även några andra teorier till varför
fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig sedan 30-talet.
Fjällräven är det enda homeotermiska däggdjuret som fortfarande är aktivt under den arktiska
vintern. Fynd av subfossila rester visar att antalet fjällrävar historiskt minskat under varmare
perioder. Vi kan även se att fjällrävspopulationen har en tydlig säsongsvariation på grund av
deras bytesdjur. Bytesdjuren styr även fjällrävens generationsintervall. Antalet fjällrävar i
Sverige varierar kraftigt mellan åren och globalt finns det betydligt större och stabilare
populationer. Trots att fjällrävspopulationen i Sverige varit liten de senaste åren så fick den
ovanligt många kullar 2015.
Olika teorier till att fjällräven inte har återhämtat sig är rödrävens utbredning, gnagarcykelns
instabilitet, påverkan från turismen och rennäringen, färre kadaver från varg eller andra stora
rovdjur, genutbyte med tamrävar eller klimatpåverkan. Troligast är en kombination av dessa
teorier den bästa förklaringen till varför populationen har haft det så svårt att återhämta sig.
Det är troligt att rödräven begränsar fjällrävens utbredning söderut. Flera studier visar på att
rödräven jagar bort, dödar och/eller konkurrerar med fjällräven om de lever i samma område.
Fysiskt är rödräven betydligt större än fjällräven vilket gör att den är dominant. Det finns
flertalet studier som visar på att om antalet rödrävar minskar i Sverige så ökar den svenska
fjällrävspopulationen. Varför rödräven kan leva i de sydligaste delarna av fjällrävens habitat
är inte helt säkert men det finns flera teorier som kan förklara detta. Det mesta som gynnar
fjällräven gynnar även rödräven då de har så pass lika levnadskrav.
Det är mycket troligt att rödräven är en av huvudanledningarna till varför den svenska
fjällrävspopulationen inte har återhämtat sig. Klimatpåverkan samt födobrist verkar även det
påverkat fjällrävspopulationen negativt. Det bästa för fjällrävspopulationen vore troligen att
klimatet och gnagarcykeln stabiliserades så att de fick chans att öka populationsstorleken utan
konkurrens med rödräven. |
|---|