Att hålla ko och kalv ihop
Kalvar diar naturligt 4-5 gånger om dagen fram till avvänjning vid 8-11 månaders ålder. Trots detta är det vanligt i svenska system att ko och kalv separeras redan samma dag och att kalven därför i princip inte får dia alls. Detta måste anses sänka välfärden för både ko och kalv, som binder an till...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9092/ |
| _version_ | 1855571460631822336 |
|---|---|
| author | Persson, My |
| author_browse | Persson, My |
| author_facet | Persson, My |
| author_sort | Persson, My |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Kalvar diar naturligt 4-5 gånger om dagen fram till avvänjning vid 8-11 månaders ålder. Trots detta är det vanligt i svenska system att ko och kalv separeras redan samma dag och att kalven därför i princip inte får dia alls. Detta måste anses sänka välfärden för både ko och kalv, som binder an till varandra redan inom några minuter efter förlossningen. Det finns dock lantbrukare som har valt att lösa det på andra sätt, exempelvis genom restriktiv digivning, amkor eller genom att låta kalvarna gå lösa bland korna och då dia fritt.
Den här litteraturstudien visar att det finns fördelar med att låta kalvar dia från sina mödrar. Kalvarna växer snabbare, uppvisar betydligt mindre cross sucking, blir mer socialt anpassningsbara och kalvar in vid en yngre ålder. Digivning stimulerar till en ökad mjölkmängd och juverhälsan förbättras av mer fullständiga juvertömningar. Dålig juverhälsa står idag för nästan en fjärdedel av alla utslagningar och det kan tänkas att åtminstone en del av detta kan hindras av digivning.
Det finns också nackdelar med att låta kalvarna dia. Mjölkens fetthalt blir lägre och eventuellt sjunker också mängden säljbar mjölk. Kalvarna har visats få diarré vid digivning men det är oklart varför. Ko och kalv visar större stress i samband med separation om de har gått länge med varandra. Stressen tycks dock gå över relativt fort och kan förebyggas. Vissa parametrar har visats förbättras bara av att ko och kalv får umgås, kalven måste alltså inte alltid dia för att positiva aspekter ska ses.
Lantbrukare som har ställt om till kalvhållning där kalvarna hålls lösa bland korna vittnar om att systemet är tidsbesparande och ger en trevligare arbetsmiljö med friskare djur, och att det inte krävs några stora investeringar för omställning. Trots vissa nackdelar bör det anses bättre både för kalven, kon och djurägaren att låta kalven dia från kon. Det är dock viktigt att göra avvänjningen så odramatisk som möjligt, exempelvis genom att låta kalven ha nosplatta en tid för att vänja ko och kalv av vid digivning innan själva separationen. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU9092 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2016 |
| publishDateSort | 2016 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU90922016-06-03T14:31:01Z https://stud.epsilon.slu.se/9092/ Att hålla ko och kalv ihop Persson, My Animal husbandry Kalvar diar naturligt 4-5 gånger om dagen fram till avvänjning vid 8-11 månaders ålder. Trots detta är det vanligt i svenska system att ko och kalv separeras redan samma dag och att kalven därför i princip inte får dia alls. Detta måste anses sänka välfärden för både ko och kalv, som binder an till varandra redan inom några minuter efter förlossningen. Det finns dock lantbrukare som har valt att lösa det på andra sätt, exempelvis genom restriktiv digivning, amkor eller genom att låta kalvarna gå lösa bland korna och då dia fritt. Den här litteraturstudien visar att det finns fördelar med att låta kalvar dia från sina mödrar. Kalvarna växer snabbare, uppvisar betydligt mindre cross sucking, blir mer socialt anpassningsbara och kalvar in vid en yngre ålder. Digivning stimulerar till en ökad mjölkmängd och juverhälsan förbättras av mer fullständiga juvertömningar. Dålig juverhälsa står idag för nästan en fjärdedel av alla utslagningar och det kan tänkas att åtminstone en del av detta kan hindras av digivning. Det finns också nackdelar med att låta kalvarna dia. Mjölkens fetthalt blir lägre och eventuellt sjunker också mängden säljbar mjölk. Kalvarna har visats få diarré vid digivning men det är oklart varför. Ko och kalv visar större stress i samband med separation om de har gått länge med varandra. Stressen tycks dock gå över relativt fort och kan förebyggas. Vissa parametrar har visats förbättras bara av att ko och kalv får umgås, kalven måste alltså inte alltid dia för att positiva aspekter ska ses. Lantbrukare som har ställt om till kalvhållning där kalvarna hålls lösa bland korna vittnar om att systemet är tidsbesparande och ger en trevligare arbetsmiljö med friskare djur, och att det inte krävs några stora investeringar för omställning. Trots vissa nackdelar bör det anses bättre både för kalven, kon och djurägaren att låta kalven dia från kon. Det är dock viktigt att göra avvänjningen så odramatisk som möjligt, exempelvis genom att låta kalven ha nosplatta en tid för att vänja ko och kalv av vid digivning innan själva separationen. In nature calves will suckle 4-5 times a day until weaning at 8-11 month. Despite this, it is common practice in Sweden to separate cow and calf at the day of birth and the calf is therefore not able to suckle at all. This must be considered to lower the welfare of both cow and calf, who will connect to each other within minutes after parturition. Some farmers have however chosen to solve things differently, for example through restricted suckling, nursing cows or by allowing the calves to stroll freely among the cows and suckle at will. This literature study shows advantages in letting the calf suckle from its mother. The calves will grow faster, exhibit less cross sucking, become more socially adaptable and they will be younger at the time of giving birth to their own calf. Suckling stimulates an increased amount of milk and the cow´s udder health will improve as of the more frequent emptying of the udder. Poor udder health stands for almost a quarter of all culling’s of dairy cows today and it can be suggested that at least some of these could be prevented by suckling. There are also disadvantages in suckling. The fat content of the milk will decrease and so will possibly the amount of saleable milk. It is shown that suckling calves have a higher incidence of diarrhea, although the reason for this remains unknown. Cow and calf show more stress related behavior at weaning if they have been housed together for some time. The stress seams to pass fairly quickly and can be prevented. It has been shown that some parameters improve without suckling, just by cow and calf spending time together. Farmers who house the calves together with the cows claim that the system is time saving, that the working environment is more pleasant, and that the transition did not require any major investments. Housing of cow and calf together should be considered favorably, despite some disadvantages. It is important, however, to make the weaning as smooth as possible, for example by using a nose flap to phase out the suckling. 2016-05-24 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/9092/1/persson_m_160531.pdf Persson, My, 2016. Att hålla ko och kalv ihop : möjligheter inom svensk mjölkindustri. First cycle, G2E. Uppsala: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health (until 231231) <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-880.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5408 swe |
| spellingShingle | Animal husbandry Persson, My Att hålla ko och kalv ihop |
| title | Att hålla ko och kalv ihop |
| title_full | Att hålla ko och kalv ihop |
| title_fullStr | Att hålla ko och kalv ihop |
| title_full_unstemmed | Att hålla ko och kalv ihop |
| title_short | Att hålla ko och kalv ihop |
| title_sort | att hålla ko och kalv ihop |
| topic | Animal husbandry |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/9092/ https://stud.epsilon.slu.se/9092/ |