Ko och kalv tillsammans i mjölkproduktion
Syftet med den här studien var att undersöka hur kalvar inom ekologisk produktion som tillåts dia sin mor ökar i vikt under diperioden. Vidare studerades kornas mjölkproduktion och celltal under och efter diperioden. Försökskalvarna hölls med korna under dagtid och separerades nattetid. Under som...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2022
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/17546/ |
| Sumario: | Syftet med den här studien var att undersöka hur kalvar inom ekologisk produktion som tillåts dia
sin mor ökar i vikt under diperioden. Vidare studerades kornas mjölkproduktion och celltal under
och efter diperioden.
Försökskalvarna hölls med korna under dagtid och separerades nattetid. Under sommaren hölls de
utomhus och under vintern inne i ladugården. Försöksgruppen jämfördes med kontrollgrupper där
kalvarna skiljdes av från kon något dygn efter födseln och därefter utfodrades manuellt eller via
kalvamma. Kontrollkalvarna utfodrades med 9-10 liter mjölk 3 gånger om dagen. Mammorna till
kontrollkalvarna användes som kontrollgrupp för de kor som ingick i försöket. Totalt inkluderades
38 ko-kalvpar på 2 gårdar, varav 18 par i försöksgruppen och 20 par i kontrollgruppen. Samtliga
kalvar vägdes eller så mättes bröstomfånget en gång i veckan under hela diperioden, totalt 13 veckor.
Bröstomfångsmätningarna omvandlades sedan till en vikt i kg genom en formel. Data från mjölkningsenheten gällande mjölkproduktion och celltal samlades in från samtliga mjölkningstillfällen
under laktationsdag 0 till 130.
Försökskalvarna ökade i vikt med i genomsnitt 9,49 ± 1,06 kg per vecka, och kontrollkalvarna med
7,04 ± 1,52 kg per vecka. Försökskalvarna ökade i genomsnitt 35 % mer i vikt än vad kontrollkalvarna gjorde. Vid analys kunde statistiskt signifikant skillnad påvisas mellan grupperna oavsett gård.
Studiepopulationen var relativt liten och bröstomfångsomvandlingen ger endast en ungefärlig vikt
vilket gör det svårt att dra slutsatser om hela populationen.
Försökskorna gav i genomsnitt 14,5 ± 3,8 kg mindre mjölk per dag än kontrollkorna under diperioden, och i genomsnitt 3,0 kg mindre mjölk per dag efter avvänjning. Statistiskt signifikant
skillnad i mjölkavkastning kunde påvisas mellan grupperna och på båda gårdarna. Mellan kontrolloch försöksgruppen efter avvänjning kunde dock endast statistiskt signifikant skillnad påvisa på en
av gårdarna.
Vid analys av celltal noterades en stor variation, medianvärdet var 120 000 celler/ml för båda
försöksgrupperna och 76 000 respektive 177 000 celler/ml för kontrollgrupperna. Statistiskt signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna och på båda gårdarna. På den ena gården hade försöksgruppen lägre celltal än kontrollgruppen medan det rådde omvända förhållanden på den andra
gården, vilket gör det svårt att dra slutsatser om digivningens påverkan på celltal. Vidare studier
med större studiepopulationer och fler gårdar skulle behövas för att dra säkra slutsatser om hur
digivning påverkar mjölkproduktion och juverhälsa. |
|---|