Långsiktig grönyteförvaltning i teori och praktik
Urbana publika grönytor har idag allt högre krav på sig att uppfylla en rad olika funktioner. Oförutsägbarheten i klimatförändringar och föränderliga användningsmönster gör att kraven på multifunktionalitet, långsiktighet och hållbarhet ökar. Landskapsarkitekturen har en viktig roll i att komma...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2016
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/9026/ |
| Sumario: | Urbana publika grönytor har idag allt högre krav på sig
att uppfylla en rad olika funktioner. Oförutsägbarheten i
klimatförändringar och föränderliga användningsmönster gör
att kraven på multifunktionalitet, långsiktighet och hållbarhet
ökar. Landskapsarkitekturen har en viktig roll i att komma med
innovativa lösningar på problemen, dock utgörs en stor del av
debatten fortfarande av hur designskedet kan skapa lösningar
Trots att förvaltaren har ansvar för stadens grönytor under
betydligt längre tid utgör förvaltningsskedet sällan fokus i
dessa frågor. Aktuell teori och litteratur ger en bild i frågan
men svarar inte på hur det faktiskt ser ut i praktiken.
Processen från design till skötselutförande är komplex och flera
olika yrkesroller är inblandade, vilket har betydande inverkan
på resultatet. Detta arbete syftar därför till att genom intervjuer
undersöka hur attityderna ser ut hos designers, förvaltare
och skötselarbetare i Sverige gällande att tänka och arbeta
långsiktigt med gröna ytor. Genom att undersöka litteratur
som behandlar ämnet jämförs både teori och praktik, och de
olika yrkesrollernas attityder för att se hur de sammanfaller
eller skiljer sig åt. Utifrån detta diskuteras vilken inverkan detta
får på möjligheten att arbeta långsiktigt. Utifrån intervjuerna
framgår att bara en av intervjupersonerna tycker att den har
möjlighet att arbeta långsiktigt. Den problematik som tas upp
av intervjupersonerna diskuteras utifrån ämnena; Attityd till
den egna rollen och möjligheten att arbeta långsiktig, Attityd
till andra instanser och processen som helhet, Ekonomiska
och administrativa förutsättningar, Estetiska värderingar,
Organisation och Kunskap och status. |
|---|