Konsekvenser av certifiering med FSC och PEFC : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra Sverige

Det svenska skogsbruket regleras av svenska lagar, internationella konventioner och skogscertifieringssystem. I Sverige dominerar certifieringsorganisationerna FSC och PEFC som vardera certifierar nästan halva Sveriges produktiva skogsmarksareal, där vissa marker är dubbelcertifierade. Tankarna ba...

Descripción completa

Detalles Bibliográficos
Autor principal: Grahn, Sofia Eva Lovisa
Formato: H2
Lenguaje:sueco
Inglés
Publicado: SLU/Southern Swedish Forest Research Centre 2016
Materias:
_version_ 1855571435700879360
author Grahn, Sofia Eva Lovisa
author_browse Grahn, Sofia Eva Lovisa
author_facet Grahn, Sofia Eva Lovisa
author_sort Grahn, Sofia Eva Lovisa
collection Epsilon Archive for Student Projects
description Det svenska skogsbruket regleras av svenska lagar, internationella konventioner och skogscertifieringssystem. I Sverige dominerar certifieringsorganisationerna FSC och PEFC som vardera certifierar nästan halva Sveriges produktiva skogsmarksareal, där vissa marker är dubbelcertifierade. Tankarna bakom att skogsägare väljer att certifiera sin skog beror lika mycket på miljöansvar som ekonomisk vinning. Trots den ökade miljöhänsynen i skogsbruket kommer miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” antagligen inte kunna uppnås inom satt tid om inte mer skogsmark avsätts. Samtidigt som skogsproduktion skulle kunna leda till klimatnytta genom att mer koldioxid binds i skogen och mer förnybara skogsprodukter kom ut på marknaden. Det har visat sig att en FSC-certifiering leder till lägre virkesuttag om det inte kompletteras med en prishöjning vilket i sin tur skulle kunna påverka svenska skogsbranschen konkurrensförmåga. Enligt författarens kännedom finns ingen studie som är utförd ur markägarens perspektiv av certifiering i beslutsstödsystemet Heureka PlanVis. I denna studie undersöktes ekonomiskt utfall och tagen naturhänsyn vid dubbelcertifiering genom en jämförelse mot ett konventionellt skogsbruk. Analysen utfördes på tre större privatägda skogsfastigheter i södra Sverige över en hundraårsperiod i Heureka PlanVis. Med hjälp av skogsvårdslagen, Skogsstyrelsens målbilder för skogsskötsel, certifieringsstandarderna och Skogssällskapets tolkning av dessa bedömdes nivån av naturhänsyn och restriktioner för de båda skogsbrukssätten. Varje fastighet analyserades med ett dubbelcertifierat och ett referensskogsbruk, där kalkylräntan varierades för de tre fastigheterna. Utfallet i naturhänsyn i form av avsatt areal, skog över 100 år, volymandel löv och död ved jämfördes mellan de två analyserna för varje fastighet. Det samma gjordes för de ekonomiska resultaten i from av avverkad volym, nuvärde och kassaflöde samt kassaflöde med hänsyn till certifieringarnas kostnader och premier. Resultaten visar att naturvårdshänsynen blev högre för samtliga resultatdelar i det dubbelcertifierade skogsbruket jämfört med referensskogsbruket. Studien tyder alltså på att dubbelcertifiering har en betydande påverkan på skogens struktur. De ekonomiska resultaten tyder på ett högre virkesuttag och vinst i referensskogsbruket men med hänsyn till certifieringarnas kostnader och premier blev skillnaden relativt liten. Hade en prislista använts som premierade certifierat virke och där kostnader för certifiering ingick är det sannolikt att de ekonomiska förlusterna i det duddelcertifierade skogsbruket varit än mindre eller obefintliga.
format H2
id RepoSLU8949
institution Swedish University of Agricultural Sciences
language swe
Inglés
publishDate 2016
publishDateSort 2016
publisher SLU/Southern Swedish Forest Research Centre
publisherStr SLU/Southern Swedish Forest Research Centre
record_format eprints
spelling RepoSLU89492016-04-13T10:18:50Z Konsekvenser av certifiering med FSC och PEFC : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra Sverige Grahn, Sofia Eva Lovisa heureka PlanVis strategisk analys FSC PEFC certifiering kostnader lönsamhet naturvårdshänsyn Det svenska skogsbruket regleras av svenska lagar, internationella konventioner och skogscertifieringssystem. I Sverige dominerar certifieringsorganisationerna FSC och PEFC som vardera certifierar nästan halva Sveriges produktiva skogsmarksareal, där vissa marker är dubbelcertifierade. Tankarna bakom att skogsägare väljer att certifiera sin skog beror lika mycket på miljöansvar som ekonomisk vinning. Trots den ökade miljöhänsynen i skogsbruket kommer miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” antagligen inte kunna uppnås inom satt tid om inte mer skogsmark avsätts. Samtidigt som skogsproduktion skulle kunna leda till klimatnytta genom att mer koldioxid binds i skogen och mer förnybara skogsprodukter kom ut på marknaden. Det har visat sig att en FSC-certifiering leder till lägre virkesuttag om det inte kompletteras med en prishöjning vilket i sin tur skulle kunna påverka svenska skogsbranschen konkurrensförmåga. Enligt författarens kännedom finns ingen studie som är utförd ur markägarens perspektiv av certifiering i beslutsstödsystemet Heureka PlanVis. I denna studie undersöktes ekonomiskt utfall och tagen naturhänsyn vid dubbelcertifiering genom en jämförelse mot ett konventionellt skogsbruk. Analysen utfördes på tre större privatägda skogsfastigheter i södra Sverige över en hundraårsperiod i Heureka PlanVis. Med hjälp av skogsvårdslagen, Skogsstyrelsens målbilder för skogsskötsel, certifieringsstandarderna och Skogssällskapets tolkning av dessa bedömdes nivån av naturhänsyn och restriktioner för de båda skogsbrukssätten. Varje fastighet analyserades med ett dubbelcertifierat och ett referensskogsbruk, där kalkylräntan varierades för de tre fastigheterna. Utfallet i naturhänsyn i form av avsatt areal, skog över 100 år, volymandel löv och död ved jämfördes mellan de två analyserna för varje fastighet. Det samma gjordes för de ekonomiska resultaten i from av avverkad volym, nuvärde och kassaflöde samt kassaflöde med hänsyn till certifieringarnas kostnader och premier. Resultaten visar att naturvårdshänsynen blev högre för samtliga resultatdelar i det dubbelcertifierade skogsbruket jämfört med referensskogsbruket. Studien tyder alltså på att dubbelcertifiering har en betydande påverkan på skogens struktur. De ekonomiska resultaten tyder på ett högre virkesuttag och vinst i referensskogsbruket men med hänsyn till certifieringarnas kostnader och premier blev skillnaden relativt liten. Hade en prislista använts som premierade certifierat virke och där kostnader för certifiering ingick är det sannolikt att de ekonomiska förlusterna i det duddelcertifierade skogsbruket varit än mindre eller obefintliga. Swedish forestry is governed by Swedish law, international conventions and forest certifications. In Sweden, the certification organizations FSC and PEFC dominates. They each certifies nearly half of Sweden's productive forest area, and some estates are dual certified. The aims for forest owners to choose to certify their forests are both environmental concern and economic gain, these two aims weigh equally. Despite the increased environmental considerations in forestry, the environmental quality objective "Sustainable Forests" will probably not be achieved within the set time if not more forest land is set aside. At the same time forestry could lead to climate benefits by more carbon bound in the forest and more renewable forest products came on the market. It has been shown that a FSC certification leads to lower harvesting if it is not accompanied by a price increase, which in turn could affect the Swedish forest industry competitiveness. According to the author's knowledge, no study has been made through the landowner's perspective of certification in the decision support system Heureka PlanWise. This study looked at economic outcomes and nature conservation in dual certification as compared to conventional forestry. The analysis was carried out on three relatively large privately owned forest properties in southern Sweden and the simulations were done over a hundred year period in Heureka PlanWise. With the help of the Forestry Act, the Swedish Forest Agency's targets for forest management, certification standards and the company Skogssällskapets interpretation of these, the level of nature conservation and restrictions were assessed in each simulation. Each property was analysed with a double certified forestry and a reference forestry, where the discount rate was varied for the three properties. The outcome of nature conservation in the form of set aside area, forest over 100 years, the volume proportion of deciduous trees and dead wood were compared between the two scenarios for each property. The same was done for the financial results in the form of harvested volume, present value and cash flow as well as cash flow with respect to certification 'costs and premiums. The results show that conservation considerations were higher for all performance parts in the doublecertified forestry compared with the reference forestry. The study thus indicate that dual certification has a significant impact on forest structure. The financial results indicate a higher timber withdrawals and earnings in the reference forestry, but with regard to certification 'costs and premiums the difference was relatively small. Had a pricelist been used that rewarded certified wood, and where the cost of certification was included, it is likely that the financial losses in the double certified forestry had been much lower or non-existent. SLU/Southern Swedish Forest Research Centre 2016 H2 swe eng https://stud.epsilon.slu.se/8949/
spellingShingle heureka PlanVis
strategisk analys
FSC
PEFC
certifiering
kostnader
lönsamhet
naturvårdshänsyn
Grahn, Sofia Eva Lovisa
Konsekvenser av certifiering med FSC och PEFC : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra Sverige
title Konsekvenser av certifiering med FSC och PEFC : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra Sverige
title_full Konsekvenser av certifiering med FSC och PEFC : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra Sverige
title_fullStr Konsekvenser av certifiering med FSC och PEFC : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra Sverige
title_full_unstemmed Konsekvenser av certifiering med FSC och PEFC : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra Sverige
title_short Konsekvenser av certifiering med FSC och PEFC : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra Sverige
title_sort konsekvenser av certifiering med fsc och pefc : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra sverige
topic heureka PlanVis
strategisk analys
FSC
PEFC
certifiering
kostnader
lönsamhet
naturvårdshänsyn