Konsekvenser av certifiering med FSC och PEFC : en analys av tre privatägda skogsfastigheter i södra Sverige
Det svenska skogsbruket regleras av svenska lagar, internationella konventioner och skogscertifieringssystem. I Sverige dominerar certifieringsorganisationerna FSC och PEFC som vardera certifierar nästan halva Sveriges produktiva skogsmarksareal, där vissa marker är dubbelcertifierade. Tankarna ba...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | H2 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Southern Swedish Forest Research Centre
2016
|
| Materias: |
| Sumario: | Det svenska skogsbruket regleras av svenska lagar, internationella konventioner och skogscertifieringssystem.
I Sverige dominerar certifieringsorganisationerna FSC och PEFC som vardera certifierar nästan
halva Sveriges produktiva skogsmarksareal, där vissa marker är dubbelcertifierade. Tankarna bakom
att skogsägare väljer att certifiera sin skog beror lika mycket på miljöansvar som ekonomisk vinning.
Trots den ökade miljöhänsynen i skogsbruket kommer miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” antagligen
inte kunna uppnås inom satt tid om inte mer skogsmark avsätts. Samtidigt som skogsproduktion skulle
kunna leda till klimatnytta genom att mer koldioxid binds i skogen och mer förnybara skogsprodukter
kom ut på marknaden. Det har visat sig att en FSC-certifiering leder till lägre virkesuttag om det inte
kompletteras med en prishöjning vilket i sin tur skulle kunna påverka svenska skogsbranschen konkurrensförmåga.
Enligt författarens kännedom finns ingen studie som är utförd ur markägarens perspektiv
av certifiering i beslutsstödsystemet Heureka PlanVis.
I denna studie undersöktes ekonomiskt utfall och tagen naturhänsyn vid dubbelcertifiering genom en
jämförelse mot ett konventionellt skogsbruk. Analysen utfördes på tre större privatägda skogsfastigheter
i södra Sverige över en hundraårsperiod i Heureka PlanVis. Med hjälp av skogsvårdslagen, Skogsstyrelsens
målbilder för skogsskötsel, certifieringsstandarderna och Skogssällskapets tolkning av dessa bedömdes
nivån av naturhänsyn och restriktioner för de båda skogsbrukssätten. Varje fastighet analyserades
med ett dubbelcertifierat och ett referensskogsbruk, där kalkylräntan varierades för de tre fastigheterna.
Utfallet i naturhänsyn i form av avsatt areal, skog över 100 år, volymandel löv och död ved jämfördes
mellan de två analyserna för varje fastighet. Det samma gjordes för de ekonomiska resultaten i
from av avverkad volym, nuvärde och kassaflöde samt kassaflöde med hänsyn till certifieringarnas kostnader
och premier.
Resultaten visar att naturvårdshänsynen blev högre för samtliga resultatdelar i det dubbelcertifierade
skogsbruket jämfört med referensskogsbruket. Studien tyder alltså på att dubbelcertifiering har en betydande
påverkan på skogens struktur. De ekonomiska resultaten tyder på ett högre virkesuttag och vinst
i referensskogsbruket men med hänsyn till certifieringarnas kostnader och premier blev skillnaden relativt
liten. Hade en prislista använts som premierade certifierat virke och där kostnader för certifiering
ingick är det sannolikt att de ekonomiska förlusterna i det duddelcertifierade skogsbruket varit än mindre
eller obefintliga. |
|---|