Värmning av rensluften på en skördetröska
Under de senare åren har frågor om jordbrukets påverkan på klimatet blivit mer aktuella. Sveriges jordbruk släpper ut cirka 10 miljoner ton koldioxid om året. En av källorna till utsläppen är från fossila bränslen som används till framdrivning av maskiner och torkning av spannmål (Jordbruksverket...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | M1 |
| Language: | Swedish Inglés |
| Published: |
SLU/Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
2015
|
| Subjects: |
| Summary: | Under de senare åren har frågor om jordbrukets påverkan på klimatet blivit mer aktuella.
Sveriges jordbruk släpper ut cirka 10 miljoner ton koldioxid om året. En av källorna till
utsläppen är från fossila bränslen som används till framdrivning av maskiner och
torkning av spannmål (Jordbruksverket 2015). Väderförhållandena i de nordiska
länderna erbjuder inte en lika fördelaktig skördesäsong som i södra delar av världen. En
kort skördesäsong och ibland en stor nederbörd gör skördearbetet dyrt både i form av
maskinkostnader och torkningskostnader. Vid skörd och lagring av spannmål med hög
vattenhalt uppstår problem. Tillbaka i tiden har det funnits innovationer som torkar
grödan direkt i skördetröskan och därmed minskar problemen men ingenting som slagit
igenom på marknaden.
Dieselmotorer som är en vanlig drivkälla i skördetröskor har en verkningsgrad på cirka
38 procent. Resten avges som värmeenergi. I dagsläget går nästan all den energin till
spillo. Detta examensarbete har gjorts för att undersöka om någon positiv effekt kan ges
av att dra nytta av överskottsenergin genom att använda den till att värma rensluften på
en skördetröska. För att fördjupa mig i ämnet och undersöka om det skulle vara
teoretiskt möjligt har en litteraturgenomgång gjorts för att lära mig mer om
spannmålstorkning och förstå hur processen i sig går till. I arbetet beskrivs även hur en
skördetröska fungerar och det berättas om tre andra innovationer som tidigare berört
ämnet. Teoretiska beräkningar angående spannmålstorkning har gjorts. För att se om det
fungerar i praktiken har en Volvo BM S830 skördetröska införskaffats och modifierats
så att värme till rensluften kan kopplas av och på. Praktiska försök i fält med maskinen
har utförts. Resultat från sex olika försöksblock vid tre olika tillfällen på dygnet har
vattenhaltprover samlats och spillprover utförts.
I resultaten kan läsas att genom ombyggnationen på tröskan så har vi värmt rensluftens
temperatur med ca 25°C, Detta genom att bara använda sig av överskottsenergin från
tröskans dieselmotor. Utav de olika vattenhaltsproverna på de tröskade kärnorna har
man inte kunnat utläsa någon signifikant skillnad. Däremot de prover som togs på boss
från tröskans returelevator visade sig ombyggnationen ha en positiv effekt.
Efter utfört arbete står fortfarande många dörrar öppna och många problem visade sig
längs vägen. Men mer tid, kunskap och en större ekonomisk budget hade kanske mer
tillförlitliga resultat och användningsområden kunnat erhållas. |
|---|