Utvärdering av silotorkar efter skörden 2011
Målet med undersökningen var att få reda på hur lantbrukare som använder sig av silotorkar uppfattar silotorkarnas funktion då man lägger in spannmål med högre vattenhalt. I arbetet har 15 stycken lantbrukare intervjuats, sju från Östergötland, tre från Västergötland och fem från Skåne. Lantbruka...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | M1 |
| Lenguaje: | sueco Inglés |
| Publicado: |
SLU/Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)
2012
|
| Materias: |
| Sumario: | Målet med undersökningen var att få reda på hur lantbrukare som använder sig av silotorkar
uppfattar silotorkarnas funktion då man lägger in spannmål med högre vattenhalt.
I arbetet har 15 stycken lantbrukare intervjuats, sju från Östergötland, tre från Västergötland
och fem från Skåne. Lantbrukarna i intervjuerna har olika lång erfarenhet av att använda sig
av silotorkar. De lantbrukare som har haft sin siltork längst byggde den 2004, medan tre andra
bara använt sina silotorkar en säsong.
Av intervjuerna framkommer att de flesta lantbrukarna är nöjda med silotorkens funktion.
Endast en av lantbrukarna som har intervjuats var besviken på silotorken då taket på
silotorken gav vika första året han använde den. Samma lantbrukare hade aldrig lyckats torka
ner spannmålen till rätt vattenhalt på hösten utan hade fått vänta till våren och torkat ner de
sista procent-enheterna.
Lantbrukarna som intervjuats konstaterar att det inte är några problem att lägga in spannmål
med höga vattenhalter i en silotork. Av 15 intervjuade lantbrukare var det tio stycken som
hade lagt in spannmål med vattenhalter mellan 24 och 30 % resterande hade antingen lyckats
tröska med lägre vattenhalt, eller hade torkat ner spannmålen till 17-19 % i en konventionell
varmluftstork innan de lagt in spannmålen i silotorken.
Till silotorkarna används tillsatsvärme för att spannmålen ska torkas snabbare. Alla som
intervjuades använde sig av oljepannor för att värma upp luften. Det kan dock konstateras att
lantbrukarna som byggde sina silotorkar tidigt använder pannor med lägre effekt än de som
har byggt på senare år. Anledningen till detta är att torkningskapaciteten ökar ju större fläkt
du har. Oljepannorna som använts av lantbrukarna är i storleksordningen 120- 250 kW.
Flera lantbrukare påpekade under intervjuerna att de haft vissa problem med att vattenhalterna
varierar vid utlastning. De tror att det beror på att kondens har bildats i silon som sedan har
droppat ner på den översta spannmålen. Enligt Westlin (2004) kan även boss och agnar
påverka jämnheten av vattenhalten i silotorken. Det beror på att boss och agnar är betydligt
lättare än spannmålen vilket leder till att de samlas i mitten av silon. Det leder senare till att
luften har svårt att ta sig genom detta parti. |
|---|