En analysmodell för tidsåtgång vid skotning med Komatsuskotare
Skogsindustrin är viktig för Sverige. Den avverkade nettovolymen i Sverige under 2013 uppgick till 68,9 miljoner m³fub. En betydande del av skogsbrukets totala kostnader utgörs av drivningskostnader. Cirka hälften av drivningskostnaderna utgörs av skotningskostnaden. Behovet av konstant förbättrad k...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | Second cycle, A2E |
| Lenguaje: | Inglés sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8527/ |
| Sumario: | Skogsindustrin är viktig för Sverige. Den avverkade nettovolymen i Sverige under 2013 uppgick till 68,9 miljoner m³fub. En betydande del av skogsbrukets totala kostnader utgörs av drivningskostnader. Cirka hälften av drivningskostnaderna utgörs av skotningskostnaden. Behovet av konstant förbättrad kostnadseffektivitet ger ett behov av konstant ökning av skotningsproduktivitet. Därför finns intresse för både effektivisering av arbetsmetodik och skotare.
Huvudsyftet med detta examensarbete har varit att utveckla en analysmodell för tidsåtgång vid skotning med Komatsuskotare baserad på bestånds-, terräng- och och skotarparametrar. Andra delsyften har varit att göra modellen för Excel och att även redovisa en uppdelning på arbetsmoment vid skotning som är än mer detaljerad än den som används i tidsåtgångsmodellen. Modellen grundar sig på en litteraturstudie, dvs. ett stort antal tidigare rapporter och artiklar.
Analyser med modellen indikerar att tidsåtgången med stora skotare generellt blir lägre än för små skotare. Skillnaden varierar mellan 11-14 % vid 100 m skotningsavstånd beroende på terrängförhållanden. Stora gripar ger lägre tidsåtgång än små gripar, skillnaden varierar mellan 18-35% vid 100 m skotningsavstånd och 10-14 % vid 1000 m skotningsavstånd när 1 eller 4 sortiment skotas.
Snabbare kranarbete ger konstant inverkan på tidsåtgången oberoende av skotningsavstånd men har störst procentuell inverkan på total tidsåtgång vid korta skotningsavstånd. Samma tidsreduktion erhålls med 50 % snabbare kranarbete som med fördubblad körhastighet vid 350m skotningsavstånd. Detta kan tas i beaktande eftersom kranspetsstyrning nu utvecklas för att medge högre kranhastigheter.
De redovisade resultaten antyder att den utvecklade modellen bör kunna användas för meningsfulla analyser av framtida skotarkoncept. |
|---|