Artrika gröna tak
Då våra städer förtätas försvinner allt fler grönytor, vilket i sin tur leder till att livsmiljöer för många arter fragmenteras. För att kompensera förlusten av gröna områden anläggs gröna tak på många byggnader. Eftersom de vanligast förekommande gröna taken består av prefabricerade mattor med en...
| Autor principal: | |
|---|---|
| Formato: | First cycle, G2E |
| Lenguaje: | sueco sueco |
| Publicado: |
2015
|
| Materias: | |
| Acceso en línea: | https://stud.epsilon.slu.se/8466/ |
| _version_ | 1855571356212527104 |
|---|---|
| author | Spegel-Nääs, Erika |
| author_browse | Spegel-Nääs, Erika |
| author_facet | Spegel-Nääs, Erika |
| author_sort | Spegel-Nääs, Erika |
| collection | Epsilon Archive for Student Projects |
| description | Då våra städer förtätas försvinner allt fler grönytor, vilket i sin tur leder till att livsmiljöer för många
arter fragmenteras. För att kompensera förlusten av gröna områden anläggs gröna tak på många byggnader.
Eftersom de vanligast förekommande gröna taken består av prefabricerade mattor med en liten variation
av växtarter har de lågt värde för den biologiska mångfalden. Biodiversitetstak är däremot tak som med sin
stora variation av växtarter bidrar till ökad biologisk mångfald. Vildbin, vilka är livsviktiga för
pollineringen av odlade och vilda växter, är exempel på en hotad art. Om det istället anlades fler gröna tak
med en mer varierad och rikt blommande flora skulle vildbina kunna gynnas i större utsträckning. Syftet
med detta arbete är att genom ett gestaltningsförslag visa hur den biologiska mångfalden kan ökas på ett
befintligt extensivt grönt tak, samtidigt som upplevelserika utblickar skapas för människorna som vistas i
byggnaden. Studien appliceras på Ulls hus som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet på Ultuna i Uppsala.
Taken på Ulls hus ingår i ambitionen att utveckla ett grönt Campus Ultuna. Delar av byggnadens tak är idag
anlagda med prefabricerade sedummattor med lågt värde för den biologiska mångfalden. För att tillgodose
vildbins födobehov är det viktigt att välja en sammansättning av växter som blommar från april till september.
Exempel på lämpliga växter är blåeld, käringtand, kornvallmo och klöverväxter som harklöver. Den
biologiska mångfalden kan också ökas genom att variera näringsmängd, djup och typ av substrat på taken.
Användbara substrat kan bestå av sand, krossat tegel, grus eller biokol och ha ett djup på mellan 50 och
150 mm. Boplatser för vildbin kan skapas genom att anlägga små kullar av sand eller placera ut bihotell av
bambu eller stockar med hål i på de gröna taken. Eftersom människan är i behov av grönytor kan de gröna
taken även fungera som vistelseyta och blickfång från omgivande byggnader. Enligt forskning påverkas
människor mer positivt av gröna tak med en större variation av växtlighet än av sedumtak med få arter.
Artrika ängstak har ett högt upplevelsevärde eftersom de har naturlika mönster och former och ofta även en
större färgvariation än sedumtak. En litteraturstudie, inventering och analys samt kontakt med sakkunniga
utgjorde underlag för program, koncept och gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget presenteras med en illustrationsplan över ett av de gröna taken, en växtlista i tabellform, två snitt i olika skalor samt en
perspektivbild. Sammansättningen av växtarterna i gestaltningsförslaget har en blomningstid som sträcker
sig från vår till tidig höst, vilket ger ett födolager för vildbin under hela säsongen. Angående människans
preferenser gällande natur har det enligt forskning visat sig att det vildvuxna upplevs som mer positivt än
det gestaltade. I detta arbete kombineras således dessa effekter så att vildbins födobehov främjas samtidigt
som ambitionen om att skapa takytor med positiva upplevelseeffekter uppnås. I uppsatsens avslutande
del diskuteras att det delvis var svårt att hitta forskningsunderlag i litteraturstudien. Vidare diskuteras hur gestaltningen av de gröna takytorna på Ulls hus kan komma att påverka vildbin samt hur upplevelsen av
gröna tak kan variera beroende på betraktarens förförståelse. |
| format | First cycle, G2E |
| id | RepoSLU8466 |
| institution | Swedish University of Agricultural Sciences |
| language | Swedish swe |
| publishDate | 2015 |
| publishDateSort | 2015 |
| record_format | eprints |
| spelling | RepoSLU84662015-09-09T14:24:14Z https://stud.epsilon.slu.se/8466/ Artrika gröna tak Spegel-Nääs, Erika Landscape architecture Då våra städer förtätas försvinner allt fler grönytor, vilket i sin tur leder till att livsmiljöer för många arter fragmenteras. För att kompensera förlusten av gröna områden anläggs gröna tak på många byggnader. Eftersom de vanligast förekommande gröna taken består av prefabricerade mattor med en liten variation av växtarter har de lågt värde för den biologiska mångfalden. Biodiversitetstak är däremot tak som med sin stora variation av växtarter bidrar till ökad biologisk mångfald. Vildbin, vilka är livsviktiga för pollineringen av odlade och vilda växter, är exempel på en hotad art. Om det istället anlades fler gröna tak med en mer varierad och rikt blommande flora skulle vildbina kunna gynnas i större utsträckning. Syftet med detta arbete är att genom ett gestaltningsförslag visa hur den biologiska mångfalden kan ökas på ett befintligt extensivt grönt tak, samtidigt som upplevelserika utblickar skapas för människorna som vistas i byggnaden. Studien appliceras på Ulls hus som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet på Ultuna i Uppsala. Taken på Ulls hus ingår i ambitionen att utveckla ett grönt Campus Ultuna. Delar av byggnadens tak är idag anlagda med prefabricerade sedummattor med lågt värde för den biologiska mångfalden. För att tillgodose vildbins födobehov är det viktigt att välja en sammansättning av växter som blommar från april till september. Exempel på lämpliga växter är blåeld, käringtand, kornvallmo och klöverväxter som harklöver. Den biologiska mångfalden kan också ökas genom att variera näringsmängd, djup och typ av substrat på taken. Användbara substrat kan bestå av sand, krossat tegel, grus eller biokol och ha ett djup på mellan 50 och 150 mm. Boplatser för vildbin kan skapas genom att anlägga små kullar av sand eller placera ut bihotell av bambu eller stockar med hål i på de gröna taken. Eftersom människan är i behov av grönytor kan de gröna taken även fungera som vistelseyta och blickfång från omgivande byggnader. Enligt forskning påverkas människor mer positivt av gröna tak med en större variation av växtlighet än av sedumtak med få arter. Artrika ängstak har ett högt upplevelsevärde eftersom de har naturlika mönster och former och ofta även en större färgvariation än sedumtak. En litteraturstudie, inventering och analys samt kontakt med sakkunniga utgjorde underlag för program, koncept och gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget presenteras med en illustrationsplan över ett av de gröna taken, en växtlista i tabellform, två snitt i olika skalor samt en perspektivbild. Sammansättningen av växtarterna i gestaltningsförslaget har en blomningstid som sträcker sig från vår till tidig höst, vilket ger ett födolager för vildbin under hela säsongen. Angående människans preferenser gällande natur har det enligt forskning visat sig att det vildvuxna upplevs som mer positivt än det gestaltade. I detta arbete kombineras således dessa effekter så att vildbins födobehov främjas samtidigt som ambitionen om att skapa takytor med positiva upplevelseeffekter uppnås. I uppsatsens avslutande del diskuteras att det delvis var svårt att hitta forskningsunderlag i litteraturstudien. Vidare diskuteras hur gestaltningen av de gröna takytorna på Ulls hus kan komma att påverka vildbin samt hur upplevelsen av gröna tak kan variera beroende på betraktarens förförståelse. Today’s condensation of our cities leads to reductions of green areas, which also leads to fragmentation of habitats for many species. To compensate for the loss of green space, green roofs are built upon many buildings. Since the most frequently used green roofs consist of prefabricated mats they have low value in biodiversity. So called biodiversity roofs have a greater variation of plant species which contributes to increased biodiversity. Wild bees, who are essential for the pollination of cultivated and wild plants, are exampel of a species that is being threatened. If more green roofs had a greater variation in flowering vegetation, the support of these native bees would be increased. The purpose of this Bachelor’s thesis is to, by means of a design proposal, show how the biodiversity on an existing green roof can be increased, at the same time creating views with high value in experience for the people who stay in the building Ulls hus. Ulls hus, which belongs to the Swedish University of Agricultural Sciences, is included in the ambition of making a green Campus Ultuna. Parts of the roof is today planted with prefabricated mats of sedum with low value in biodiversity. To support the native bees it’s important to choose a combination of plants flowering between april and september. Echium vulgare, Lotus corniculatus, Papaver rhoeas and clover species like Trifolium arvense are examples of important plant species. Biodiversity can be increased by varying the nutrition content, substrate depth and type of substrate. Useful substrates can consist of sand, crushed bricks, gravel or biochar and have a depth between 50 and 150 mm. Nesting patches can be made by placing small hills of sand, or bee hotels of bamboo or logs on the green roofs. Since humans also need green areas for their well-being, green roofs can function as spaces for recreation or view from nearby buildings. According to research it’s proved that green roofs containing a variety of meadow plants create more positive feelings than sedum roofs with fewer species. A green meadow roof is highly rated since its natural shapes and patterns and higher complexity in colours involve favourable visual impressions. In this Bachelor’s thesis a literature study, contacts with experts, a site inventory and analysis formed the basis of a program, a concept and a design proposal. The design consists of an illustrated site plan showing one of the green roofs, a table of plant species, two sections in different scales and a perspective illustration. Since the suggested plant species have a flowering period between april and september the wild bees will have food during the whole season. According to research on human preferences for nature, many people prefer wild nature rather than designed places. In this Bachelor’s thesis these two effects are being combined. This results in a green roof giving support to wild bees, at the same time presenting a green space with positive visual effects for observers. The final section of the thesis deals with the difficulties in finding research material for the literature study. Moreover, it is discussed how the design proposal for the green roofs will favor wild bees and how such roofs will be experienced by humans. 2015-09-08 First cycle, G2E NonPeerReviewed application/pdf sv https://stud.epsilon.slu.se/8466/1/spegel-naas_e_150908.pdf Spegel-Nääs, Erika, 2015. Artrika gröna tak : ett gestaltningsförslag med fokus på att öka den biologiska mångfalden på ett befintligt grönt tak. First cycle, G2E. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development (LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development <https://stud.epsilon.slu.se/view/divisions/OID-595.html> urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4823 swe |
| spellingShingle | Landscape architecture Spegel-Nääs, Erika Artrika gröna tak |
| title | Artrika gröna tak |
| title_full | Artrika gröna tak |
| title_fullStr | Artrika gröna tak |
| title_full_unstemmed | Artrika gröna tak |
| title_short | Artrika gröna tak |
| title_sort | artrika gröna tak |
| topic | Landscape architecture |
| url | https://stud.epsilon.slu.se/8466/ https://stud.epsilon.slu.se/8466/ |